I started the project by doing a workshop with aclassmate using a derivative of the german officeBaupiloten’s methods. The goal of the workshop was toextract their actual needs and wishes.Traditionally when asking a client “What do you want?”,they’ll be constricted by their own reality and context.Taking children as an example they would ask for moreslides or a trampoline. By using an seemingly nonconnectedand abstract task the children can expresstheir actuals needs and wishes for their enviroment.We had a group of 8, 5 year old children that we showed 9pictures of natural phenomena while telling the childrenabout the pictures to spark their imagination. Afterwardwe asked each child to pick the pictures they liked. Withthem and other material we then instructed them to“construct worlds” inside A4-boxes. During the wholeprocess speaking to the children to extract their thoughtprocess as thoroughly as possible.On top of this the concept was based on the ongoingdebate regarding the lack of outdoor areas for childrenin Stockholm as well as the pedagogies of Reggio Emiliaand Montessori. From this I derived four key points.Exploration and independence, denuded architecture,free play outside and children’s inherent creativity. / Jag startade projektet genom att göra en workshop med en klasskamrat med hjälp av ett derivat från tyska arkitekturkontoret Baupilotens metoder. Målet med workshoppen var att extrahera deras faktiska behov och önskemål. Traditionellt när man frågar en klient "Vad vill du ha?", kommer de att vara begränsade av sin egen verklighet och kontext. Ta ett barn som exempel. De skulle be om mer rutschkanor eller en studsmatta. Genom att använda en till synes icke-kopplad och abstrakt uppgift barnen kan uttrycka deras faktiska behov och önskemål för deras omgivningar. Vi hade en grupp av åtta stycken, fem år gamla barn som vi visade nio bilder av naturfenomen samtidigt som vi berättade om bilderna för att tända barnens fantasi. Efteråt bad vi varje barn att välja bilderna som de tyckte mest om. Vi instruerade dem sedan till "Konstruera världar" i A4-lådor. Under hela processen talade vi med barnen för att extrahera deras tankeprocess så noggrant som möjligt. Utöver detta var konceptet baserat på den pågående debatten om bristen på utomhusområden för barn i Stockholm samt pedagogiken i Reggio Emilia och Montessori. Från detta härledde jag fyra huvudpunkter. Utforskning och självständighet, redovisande arkitektur, fri lek utomhus och barns inneboende kreativitet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur utomhusleken har tagit plats i lekläroböcker mellan år 1990 och 2020. Studien har sin koppling till fritidshemmet då lekläroböcker har samma åldersspann som fritidshemmet. Studien är grundad i kvalitativ forskningsmetod där vi använt oss av dokumentanalys som metod för insamling av empirin. Det empiriska materialet har vi sedan valt att tolka och analysera utifrån Øksnes (2011) tolkning av den karnevalistiska lekteorin. Resultatet av studien är att leken sker både inomhus och utomhus i olika konstellationer. Leken styrs av olika personer, allt från barn/eleverna själva till skolpersonal och föräldrar. Det finns olika syn på lek, vissa böcker ser lek som ett verktyg, andra som nöje och vissa nämner inget om detta. De olika böckerna har olika perspektiv på deltagarantal, där de olika böckerna benämner grupplek, parlek och ensamlek. Lekläroböckerna beskriver lek som kultur, lek som någonting gammalt eller benämns inte det. Studien avslutas med en diskussionsdel där resultatet sätts i relation till tidigare forskning. / The purpose of this degree paper is to study how outside play has been described in play-educational books between the years 1990 and 2020. The study has a connection to leisure-time centers because the play-educational books have the same age span as the leisure-time centers. The study is based on a qualitative research method as we have used document analysis as our method for gathering empirics. We have chosen to interpret and analyze the empirical material based on Øksnes (2011) interpretation of the carnival play theory. The results of the study are that play may occur both inside and outside in different constellations. The play is controlled by different people, from children/pupils themselves to school personnel and parents. There exist different views of play, some books view play as a tool, others as pleasure and some don't mention it at all. The books have different perspectives on the number of the participants, where the different books mention group play, pair play, or playing alone. The play- educational books describe play as culture, play as something ancient or doesn't mention it. The study is concluded by a discussion where the results are placed in relation to earlier research.