Normally when purchasing a trip, an airline, a travel agency and a traveler is included in the purchasing process. Mostly a travel agency acts as an intermediary between the airline and the traveler. The travel agency is not considered to have any major part to the contractual relationship, usually the purchase agreement is considered to be covered by the airline and the traveler as the main parties. This is essentially the view shown from a legal perspective on the specific area. The application of legal provisions on the travel agency’s legal status may nevertheless bring a certain amount of ambiguity in the interpretation. The legal area is rather unclear in its structure and this can eventually result in considerable differences in law enforcement. The unclear legal situation may lead to uncertainty for every part perception of their rights and obligations. This paper will seek to identify what should be considered to be applicable law in the legal area. / Vid köp av resor ingår normalt sett ett flygbolag, en resebyrå samt en resenär i köpprocessen. En resebyrå agerar oftast som en förmedlare mellan resenären och flygbolaget. Resebyrån anses inte ha någon större part i avtalsförhållandet utan köpavtalet omfattas av flygbolaget och resenären som huvudparter. Detta är huvudsakligen den uppfattning som framgår av rättsområdet. Vid tillämpningen av rättsregler om resebyråns rättsliga ställning kan det dock bringa viss otydlighet i tolkningen. Rättsområdet är tämligen oklart i sin utformning och detta kan på sikt resultera i avsevärda skillnader i rättstillämpningen. Det otydliga rättsläget kan medföra osäkerhet för respektive parts uppfattning av dennes rättigheter och skyldigheter. Denna uppsats kommer söka fastställa vad som är gällande rätt på det juridiska området.

Resebranschen står inför en intensiv konkurrenssituation där främjande av kundlojalitet är av avgörande betydelse för företagens framgång. Syftet med denna studie är att utforska samspelet mellan varumärkesimage och varumärkesidentitet och dess påverkan på kundlojalitet. Genom en omfattande litteraturgenomgång tillämpar denna forskning teorier om varumärkesidentitet och dess olika dimensioner, inklusive varumärkesassociationer, varumärkespositionering, marknadskommunikation och kundlojalitet.  Genom att använda semistrukturerade intervjuer genomfördes en empirisk undersökning för att analysera varumärkesidentitetens effekt på konsumenters lojalitet mot paketreseföretag. Resultaten visar på den centrala roll som en stark och tydligt definierad varumärkesidentitet spelar för att påverka konsumenters lojalitet. Positiva varumärkesassociationer framkommer som avgörande faktorer för att påverka konsumenters avsikt att återkomma.  Denna studie bidrar med värdefulla insikter både till akademisk forskning och praktiker inom resebranschen genom att betona varumärkesidentitetens strategiska roll för att uppnå framgångsrik försäljning och kundlojalitet på en högt konkurrensutsatt marknad. Genom att erbjuda en väldefinierad och smidig reseupplevelse med relevant information kan ett reseföretag skapa en känsla av trygghet hos resenärerna, främja kundlojalitet. Denna slutsats utgör både ett praktiskt och teoretiskt bidrag från studien.

Nowadays many travelers choose to book their trips via online booking sites instead of visiting physical travel agencies. This has changed the way the physical travel agencies operate their businesses and has forced them to adapt to new strategies in order to stay alive in this new reality of the industry. The comfort of the digitization pushes the world toward internet and online services, which implicitly mean that physical shops has become less important even in tourism industry where potential travelers go to digital platforms to reach out for information as well as to plan and choose their destinations. The aim of our study was to investigate how digitization has affected the way passengers book their package holidays and how it affects physical travel agencies and their businesses. With the help of our method, which consist of interviews and a questionnaire, we were able to collect empirical data for compilation and analyses and thus to draw our final conclusions. / Idag väljer många resenärer att boka sina resor via onlinebokningssidor istället för att besöka fysiska resebyråer. Detta har förändrat resebyråernas sätt att vara som verksamhet och även fått de att tänka ut nya tillvägagångssätt och strategier för att kunna hålla sig aktiva inom den turistiska marknaden. Vi lever i en alltmer digitaliserad värld där det mesta skall göras online, detta har lett till att fysiska verksamheter är mindre märkbara inom sina områden eftersom potentiella resenärer tar sig till digitala plattformar för att både nå ut till information samt för att planera och bestämma sina resmål. Studiens syfte är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat resenärernas sätt att boka sina paketresor samt hur digitalisering berör fysiska resebyråer och deras verksamheter. Med hjälp av våra två metodval som består av intervjuer och en enkät kunde vi samla vårt empiriska material som sedan sammanställdes och analyserades vilket ledde till våra slutliga slutsatser.

Konkurrensen bland svenska företag har ökat markant under de senaste åren, vilket har inneburit att deras utbud blivit allt mer likartade. Digitaliseringen har i synnerhet intensifierat konkurrensen inom resebranschen, vilket har bidragit till att företag istället söker att särskilja sig genom immateriella fördelar och varumärkesdifferentiering. För att varumärken ska lyckas med sin varumärkesdifferentiering krävs det att konsumenter är involverade i varumärkena och deras erbjudanden. Med anledning av detta var syftet med studien att få en förståelse för hur konsumenters involvering i resande generellt och produktkategorier påverkade deras möjlighet att särskilja turistiska varumärken. I denna studie användes följaktligen teorier som behandlade involvering och varumärkesdifferentiering. För att få en förståelse för konsumenters involvering i resande och produktkategorier tillämpades teorierna varaktig involvering och produktkategoriinvolvering. För att få kunskap kring konsumenters förmåga att särskilja varumärken ifrån varandra användes Customer-based Brand Equity. Utifrån detta ansågs en kvalitativ metod bäst lämpad för att undersöka fenomenet och vidare genomfördes fyra semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Resultatet från intervjuerna visade initialt att konsumenterna var involverade i resande och de uttryckte således starka tankar och åsikter om varumärkena vilket följaktligen innebar att konsumenterna kunde särskilja varumärkena. Det visade sig dock att detta inte stämde överens med verkligheten, då det uppdagades att konsumenterna faktiskt var ovetande om vilket varumärke de senast använde sig av. Trots en hög involvering i resande generellt, uppvisade de en låg involvering gentemot produktkategorin vilket bidrog till att konsumenterna faktiskt inte kunde särskilja varumärkena. / The competition amongst Swedish companies has significantly increased in recent years, which has contributed to the their increasingly similar offers. The digitization has particularly intensified the competition within the travel industry, which in turn has contributed to companies trying to distinguish themselves through intangible assets and brand differentiation. Forbrands to succeed with their brand differentiation, it requires that consumers are involved with the brands and their offers. Therefore, the aim of this study was to gain an understanding of how consumers involvement affected their ability to distinguish touristic brands. Hence, theories that addressed involvement and brand differentiation were used in this study, to gain an understanding of consumers involvement intraveling and product categories, and thus their ability to distinguish between brands. A qualitative method was therefore used, and four semi-structured focus groups were conducted.The conclusions of this study initially displayed that the consumers should be seen as highly involved in traveling in general, further more they also expressed strong thoughts and feelings about the brands, which implied that the consumers were able to distinguish the brands. However, it was later revealed that the consumers in fact, were not able to differentiate the companies. Although consumers were perceived ashighly involved in traveling, they showed low involvement towards the product category, which contributed to their inability to distinguish the brandsfrom one another.