Bakgrund: Utvecklingen i Sverige går mot att fler människor vårdas och dör i sitt eget hem. I och med detta ökar de anhörigas ansvar för vården av den döende familjemedlemmen. Det finns brister rörande vården vid livets slutskede vad det gäller bemötande, information och stöd till närstående. Syfte: Att belysa upplevelser hos anhörigvårdare till palliativa patienter som vårdas i hemmet. Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio kvalitativa artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskats och dess resultat har analyserats. Ur analysen framkom fyra kategorier med elva subkategorier. Resultat: Att vårda en döende anhörig innebar att anhörigvårdarens liv förändrades, de fick en ny roll och obekanta rutiner. De upplevde att vårdandet var påfrestande och gav känslor av maktlöshet då de inte kunde tillgodose den döendes behov. God kommunikation med såväl den döende anhörige som sjukvårdspersonal upplevdes som stödjande. Tillräckligt med information från vårdpersonal medförde att anhörigvårdare lättare kunde hantera vårdsituationen. Anhörigvårdare upplevde det stödjande att av vårdpersonalen bli betraktad som en del av vårdteamet. Slutsats: Det är av stor vikt att sjuksköterskan erkänner anhörigvårdaren som en del av det vårdande teamet samt strävar efter att skapa en god relation med patient och anhöriga. Det är även betydelsefullt att sjuksköterskan ger adekvat och individanpassad information.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna.

No description available.

Introduktion: Palliativa patienter är en patientgrupp sjuksköterskan alltid kommer komma i kontakt med. Meningen med den palliativa omvårdnaden är att ge behandling så att patienten får ett värdigt avslut.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsintervention för patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturstudie och följde Polit och Becks (2012) nio stegs modell. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Efter en kvalitetsgranskning av artiklarna kvarstod 11 artiklar som alla var av kvalitativ ansats. Utifrån litteraturstudiens syfte framkom fem huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Resultatet som framkom var Sjuksköterskan som relationsskapare, Sjuksköterskan som stöd, Sjuksköterskan som samordnare, Sjuksköterskan som kommunikatör, Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar. Slutsatsen som gjordes är att sjuksköterskan omvårdnadsinterventioner i samband med palliativ vård inriktas på att skapa goda relationer, kunna ge stöd, samordning mellan olika vårdprofessioner, kommunicera med patient och närstående, tillämpa patientbedömning och kunna symtomhantera. De olika huvudkategorierna innebär sjuksköterskans handlande både gällande indirekt med andra vårdprofessioner och i direkt samspel med patienten och detta utgör sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i den palliativa vården.

Bakgrund: Den palliativa vården inkluderar en väldigt stor patientgrupp. Palliativ vård ges både på institutioner men också i allt större utsträckning i patientens hem. Anhöriga blir i hemmen mer delaktiga i vården och de behöver stöd av sjukvården. Kvalitén på den palliativa sjukvården som erbjuds av sjukvården har många brister och därför behöver anhörigas upplevelser av det palliativa skedet tas del av och öka kunskapen hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en familjemedlem som vårdats i det palliativa skedet.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Utifrån analysen framkom det fyra kategorier och nio underkategorier som beskriver upplevelser om hur det är att vara närstående till en patient som vårdas palliativt. Resultatet visar att anhöriga kan få känslan av maktlöshet och att de krav som ställs kan leda till försummelse av dem själva. En tröst hittade de anhöriga i sin egen familj. Delaktighet var något som kunde få anhöriga att se ett sammanhang i den palliativa sjukvården och att hjälpa dem att hitta en plats i vårdandet. Även tankar om livet efter döden blev tydligare hos de som hade en anhörig som vårdades palliativt.Slutsats: Resultatet visar vikten av att sjuksköterskan ska använda sig av ett holistiskt perspektiv som inte bara innefattar den sjuke utan även de anhörigas livsvärld. Genom en kontinuerlig kommunikation och en god vårdrelation kan sjuksköterskan lindra lidande och förebygga hälsa.

Bakgrund: Forskning inom palliativ vård beskriver att naturen kan utgöra en viktig copingstrategi för patienten, skapa mening och öka livskvaliteten genom lindring och ett ökat välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse för patienter inom palliativ vård och på vilket sätt de använder naturen i omvårdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Fem halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman & Hällgren Graneheim (2008). Resultat: Informanterna upplevde att naturen hade stor betydelse för patienter i palliativ vård. Naturen gav patienterna andra perspektiv som skingrade deras tankar och lindrade smärta och ångest samt gav välbefinnande i form av njutning, glädje och en känsla av frihet. Utemiljöerna och utsikten beskrevs. Naturbilder, tapeter med naturmotiv och naturfilmer visade sig ha stor betydelse. En samstämmighet i personalgruppen och chefens delaktighet kring att använda naturen betonades. Naturen blev till ett konkret verktyg i omvårdnaden och gav personalen ett ökat välbefinnande. Slutsatser: Naturen har stor betydelse för patienter i palliativ vård. Det är av vikt att all personal inom vården av patienter i palliativt skede ser och tar vara på de möjligheter naturen kan ge till lindring och ökad livskvalitet för patienten.

Background The aim of palliative care is to improve the quality of life for both the patient and her next of kin during the patient’s end of life. Palliative care rests on the four cornerstones managing symptoms, communication and relationship, teamwork and relative support. The nurses’ task is to assess the patients’ physical, mental and spiritual needs according to these four cornerstones.Aim To assess nurses’ experiences of treating patients at the end of life.Method Eleven academic journals that respond to the aim has been analyzed and synthesized in a literature review in order to summarize current research on the subject. The result was reviewed and similarities and differences were analyzed. The result yielded five major themes.Result The result gave a comprehensive overview of different experiences of nurses caring for patients at the end of life. These experiences is described under the five major themes – nurses professional approach, nurses need for collegial support, the burdensome work in palliative care, nurses experiences of death and nurses and relationship with patients and their next of kin.Discussion In the discussion the result has been discussed using Partricia Benners theory From novice to expert which is a useful theory about the nurses’ development. It touches different aspects of the stages in which the nurse develop from beginner to expert. Also earlier research about the experiences of the nurse in palliative care is discussed in this part.Keywords Palliative care, end of life care, nurses, experiences.

No description available.

Abstract Pain among patients in their final stage of life is a commonly occurring problem. Results from the Swedish Register of Palliative Care (SRPC) indicate that validated instruments for assessing pain are rarely used. Nurses' insufficient knowledge of pain and pain treatment methods may be a cause of maltreatment of patients who suffer from pain. The goal of this study was to determine whether training within the area of pain, pain assessment and pain assessment instruments increases the use of validated pain assessment instruments utilized by nurses working in care homes for patients in the final stage of life in the city of Uppsala. Method: A quantitative and quasi-experimental design was selected to perform the study. The intervention study that was used consisted of one training session where one questionnaire was given before and one after the time of training. Register data were collected from the SRPC given the question of pain assessment before and after the intervention. Results: The study showed that nurses more often used pain assessment instruments after the training session. The results also showed that nurses to a greater extent than before alternated between the two validated pain assessment instruments that were introduced at the training session. Conclusion: The results showed that when nurses at care homes are given training in the area of pain and pain assessment they absorb and use the newly acquired knowledge in their clinical work. / Sammanfattning Smärta hos människor som befinner sig i livets slutskede är ett vanligt förekommande problem. Resultat från Svenska palliativregistret tyder på att validerade smärtskattningsinstrument används i liten utsträckning. Bristande kunskaper om smärta och smärtbehandling hos sjuksköterskor kan leda till dålig smärtlindring hos personer med smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om effekten av undervisning om smärta, smärtskattning och smärtskattningsinstrument ökar användandet av validerat smärtskattningsinstrument hos sjuksköterskor i Uppsala kommuns vård- omsorgsboenden vid vård i livets slutskede. Metod: En kvantitativ, kvasiexperimentell design valdes för att genomföra studien. Den interventionsstudie som användes utgjordes av ett undervisningstillfälle med en enkät före och efter undervisningen. Registerdata inhämtades från Svenska palliativregistret under frågeställningen smärtskattning före och efter interventionen. Resultat: Studien visar att sjuksköterskorna efter undervisningstillfället oftare använde smärtskattningsinstrument i sitt arbete. Resultatet visar även att sjuksköterskor i större utsträckning än tidigare växlade mellan de två validerade smärtskattningsinstrument som introducerades vid undervisningstillfället. Slutsats: Resultatet från studien visar att när sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden får undervisning om smärta och smärtskattning resulterar det i att dessa kunskaper tas tillvara och praktiseras i den kliniska verksamheten.

No description available.