<p><em><p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som <em>metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. <em>Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning. Det fanns många negativa attityder kring munvård bland sjuksköterskor. Munvård prioriterades inte heller tillräckligt inom den palliativa vården enligt sjuksköterskor. Däremot ansåg de att det bör prioriteras bättre. Olika program och framtagna arbetsredskap har visat sig kunna underlätta arbetet för sjuksköterskor. Även patientutbildning har bidragit till att skapa en bättre munstatus. <em>Slutsatsen av studien är att det finns brister i utbildning, kunskap och attityder inom munvård bland sjuksköteskor. För att ändra på detta vill sjuksköterskor ha mer utbildning och träning. På så vis kan bättre förutsättningar skapas för sjuksköterskan att främja god munvård för patienter i den palliativa vården. </em></em></em></p></em></p> / <p>The <em>purpose of this literature study was to describe education, knowledge and attitudes among nurses regarding oral health care and in which way nurses can promote proper mouth care among patients within palliative care. A descriptive design was the <em>method chosen, with articles obtained via Cinahl and Pubmed (Medline). Twelve articles were found that subsequently formed this study. The <em>results showed that many nurses considered having recieved insufficient mouth care training during their education. Since the level of knowledge among many nurses was lacking it has been shown that both staff and patients within palliative care benefit from education. There were many negative attitudes about mouth care among nurses. Moreover, it was not prioritized enough within palliative care according to nurses. However, they felt that it should be. Different programs and developed tools have shown to facilitate nurses' work. Patient education has also contributed to a better mouth status. The <em>conclusion of the study is that there are flaws in education, knowledge and attitudes about mouth care among nurses. To change this nurses want more education and training. Thus better condition can be created for nurses to promote proper mouth care for patients within palliative care. </em></em></em></em></p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning. Det fanns många negativa attityder kring munvård bland sjuksköterskor. Munvård prioriterades inte heller tillräckligt inom den palliativa vården enligt sjuksköterskor. Däremot ansåg de att det bör prioriteras bättre. Olika program och framtagna arbetsredskap har visat sig kunna underlätta arbetet för sjuksköterskor. Även patientutbildning har bidragit till att skapa en bättre munstatus. Slutsatsen av studien är att det finns brister i utbildning, kunskap och attityder inom munvård bland sjuksköteskor. För att ändra på detta vill sjuksköterskor ha mer utbildning och träning. På så vis kan bättre förutsättningar skapas för sjuksköterskan att främja god munvård för patienter i den palliativa vården. / The purpose of this literature study was to describe education, knowledge and attitudes among nurses regarding oral health care and in which way nurses can promote proper mouth care among patients within palliative care. A descriptive design was the method chosen, with articles obtained via Cinahl and Pubmed (Medline). Twelve articles were found that subsequently formed this study. The results showed that many nurses considered having recieved insufficient mouth care training during their education. Since the level of knowledge among many nurses was lacking it has been shown that both staff and patients within palliative care benefit from education. There were many negative attitudes about mouth care among nurses. Moreover, it was not prioritized enough within palliative care according to nurses. However, they felt that it should be. Different programs and developed tools have shown to facilitate nurses' work. Patient education has also contributed to a better mouth status. The conclusion of the study is that there are flaws in education, knowledge and attitudes about mouth care among nurses. To change this nurses want more education and training. Thus better condition can be created for nurses to promote proper mouth care for patients within palliative care.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter i livets slutskede när det inte finns något ytterligare botemedel för personens sjukdom. Vårdformen innebär att patientens livskvalitet och välbefinnande sätts främst. Omvårdnad av patienter med palliativt vårdbehov behöver vara personcentrerad och fokuserad på både fysiska och existentiella behov. I sjukhusmiljö riskerar patienter vid livets slutskede att deras sjukdom kommer före den andliga vården och att stödet de får från sjuksköterskor inte kan möta deras behov. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av hur patienter med behov av palliativ vård upplever stöd från sjuksköterskor när de vårdas på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Data analyserades systematisk för att sammanställa resultat. Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades tre huvudkategorier: symptomlindring, vikten av delaktighet och vårdens organisation. Dessa innefattar underkategorier och beskriver patienter med palliativt vårdbehovs erfarenheter av stöd från sjuksköterskor på sjukhus. Slutsats: Patienter med palliativt vårdbehov upplevde det stöd de får från sjuksköterskor på sjukhus som negativ påverkad av tidsbrist. Omvårdnad av dessa patienter visade sig inte vara tillräckligt personcentrerad. Patienter påpekar brister i den existentiella vården på sjukhusavdelningar och otillräckligt engagemang hos sjuksköterskor. Patienter betonade att de ändå uppskattade sjuksköterskans roll i deras vård på sjukhus men önskade att de hade mer tid för att vara närvarande och ge mer utrymme för patienters egna uttryckta önskningar / Background: Palliative care is given to patients at the end of life when there is no further cure for the person's illness and means that the patient's quality of life and wellbeing are putting first. Care of palliative patients’ needs to be person-centred and focused on both physical and existential needs. In a hospital environment, patients at the end-of life risk that their illness comes before spiritual care and that the support they receive from registered nurses (RN) will not meet their needs. Aim: The aim is to describe experiences of how patients in need of palliative care experience support from RNs when they are cared for in hospital. Method: Literature review based on 13 scientific articles. Data were systematically analyzed to compile results. Results: Based on the data analysis, three main categories were identified: symptom relief, the importance of participation and organization of care. These include subcategories and describe palliative care patients' experiences of support from RNs in hospitals. Conclusions: Palliative patients experienced the support they receive from RNs in hospitals as negatively affected by the lack of time. End-of-life care was found to be insufficiently person-centered. Patients point out shortcomings in the existential care in hospital wards and insufficient commitment of RNs. Patients emphasized that they still appreciated the RN`s role in their care in hospital but wished they had more time to be present and give more space for patients' self-expression.

Bakgrund Den palliativa vårdens mål är att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter ilivets slutskede. Det finns olika typer av lidande såsom fysiska, psykiska och existentiellavilket betyder att lidandet behöver mötas ur ett multidimensionellt perspektiv. Ensammanställning av palliativa patienters beskrivning av en värdig död kan utökasjukvårdspersonalens kunskap och förståelse om patienternas prioriteringar, behov ochönskningar i livets slutskede. Syfte Syftet var att sammanställa palliativa patienters beskrivning av en värdig död. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, baserad på 20 kvalitativ och kvantitativavetenskapliga originalartiklar inhämtades från databasen PubMed med hjälp av sökord iolika kombinationer. Artiklarna valitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolasbedömningsunderlag för vetenskaplig kvalitet och klassificering. Resultatetsammanställdes och analyserades sedan med en integrerad dataanalys för att identifieralikheter och skillnader i resultatet. Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier: Minskat livslidandegenom ökad autonomi, Minskat sjukdomslidande samt minskat vårdlidande. Resultatetvisade att få dö med minimerat lidande, att få dö med autonomin i behåll, samt att få dö iden miljö och runt de man önskar är de viktigaste aspekterna för en värdig död. Slutsats Då sökningar efter relevanta artiklar gav betydligt fler träffar på artiklar med syfte attbelysa vårdpersonalens eller närståendes perspektiv på vad en värdig död innebär är ämnetpalliativa patienters beskrivning av en värdig död något som det bör forskas vidare på föratt förbättra just deras upplevelse av sin sista tid i livet. / Background The goal of palliative care is to relieve suffering and promote quality of life for patients inthe final stages of life. There are different types of suffering such as physical,psychological and existential, which means that suffering needs to be met from amultidimensional perspective. A compilation of palliative care patients' description of adignified death can increase healthcare professionals' knowledge and understanding ofpatients' priorities, needs and wishes at the end of life. Aim The aim was to compile palliative care patients' description of a dignified death. Method A non-systematic literature review, based on 20 qualitative and quantitative scientificoriginal articles were obtained from the PubMed database using search terms in severalcombinations. The articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University’s assesment documents for scientific quality and classification. Results werecompiled and then analyzed using an integrated data analysis to identify similarities anddifferences in the results. Results In the compilation of the results, three main categories were identified: Reduced sufferingof life through increased autonomy, Reduced suffering from illness and reduced sufferingfrom care. The results showed that being able to die with minimized suffering, being ableto die with autonomy preserved, and being able to die in the environment and around thoseone wishes are the most important aspects for a dignified death. Conclusions As searches for relevant articles gave several hits on articles with the aim of elucidating theview of the healthcare staff or relatives on what a dignified death means, the subject ofpalliative care patients’ view on a dignified death is something that should be furtherresearched in order to improve their experience of their last time in life.