Sverige är ett land med ett mycket utvecklat sparande. Fondsparandet har genom åren gått från något som endast berörde några få till att hamna i svenskens vardagsrum. Detta breda fondsparande har även gett upphov till en diskussion om aktiv förvaltning fungerar, samt vad man egentligen får för de avgifter fondbolagen kräver. Syftet med denna uppsats är att granska om det finns bevis för att aktiv fondförvaltning skapar ett värde för investeraren. Uppsatsen inleds med en bakgrund som kommer redogöra för hur den svenska fondmarknaden ser ut i dagsläget samt dess historiska utveckling. Vidare kommer det under teorin redogöras för en rad tidigare forskning inom aktiv förvaltning. Det kommer även förklaras vad hypotesen om effektiva marknader är och vad den innebär. I empiren genomförs en undersökning av några av de största Sverigefonderna med målet att utreda deras prestation mot jämförelseindex. I analysavsnittet kommer resultaten från undersökningen att analyseras och sammanfattas. Efter en sammanställning av tidigare forskning finner man ett blandat resultat. En del forskning når slutsatsen att aktivt förvaltade fonder ej överpresterar sina jämförelseindex. Samtidigt som annan forskning når den motsatta slutsatsen om att aktiva fonder visar en bättre avkastning än jämförelseindex. Efter en genomgång av tidigare forskning går det ej att dra några otvivelaktiga slutsatser om att aktiv förvaltning skapar ett värde. Den undersökning som genomförs visar att en stor majoritet av de valda fonderna underpresterat sitt jämförelseindex under den utvalda perioden. Slutsatsen nås att aktiv förvaltning kan löna sig under särskilda marknadsförhållanden men att fonderna generellt har svårt att prestera bättre än sitt jämförelseindex. Detta tillsammans med höga förvaltningsavgifter gör aktivt förvaltade fonder till ett dyrt och ineffektivt sparande.

Det har länge pågått en debatt huruvida aktiv förvaltning kan prestera bättre än marknaden och därmed göra skäl för en högre avgift än den för passiv förvaltning. Studien är relevant då majoriteten av Sveriges befolkning fondsparar genom premiepensionen. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och utvärderar 40 svenska aktivt förvaltade aktiefonder inom premiepensionen under perioden oktober 2010 – september 2013. Närmare bestämt undersöks hur aktiva fonderna egentligen är samt den verkliga kostnaden för den aktiva förvaltningen.   Metoden är uppbyggd som så att fonderna delas upp i en aktiv del och en passiv del, varvid kostnader samt prestationer allokeras mellan dessa delar. Alfa (prestationen) för fonderna är estimerat med OLS-metoden. Kostnaden för aktiv del ställs i förhållande till prestationen för aktiv del för att se om den högre avgift för aktiv förvaltning medför är rättfärdigad. Resultatet visar överlag att fonderna har en hög korrelation med index, i synnerhet storbolagsfonderna (R2 = 95 procent). 25 procent av fonderna har presterat bättre än marknaden, men enbart 5 procent påvisade en god prestation i förhållande till sin avgift. Majoriteten av fonderna (87,5 procent) presterade inte tillräckligt bra för att kunna rättfärdiga den högre avgift de tar ut för att aktivt förvalta fonden.   Slutsatsen är att det i de flesta fall inte lönar sig med aktiv förvaltning inom premiepensionen, då majoriteten av fonderna inte lyckats prestera bättre än index eller täcka de aktiva förvaltningskostnaderna.

Denna studie undersöker om utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad. I denna studie har den svenska kapitalmarknaden representerat en välutvecklad kapitalmarknad och avgränsningar har satts till att endast undersöka bolag som är noterade på den svenska largecaplistan. Studiens tidsperspektiv är satt till årtalen 2010-2020, då andelen utländskt kapital under denna tidsperiod har ökat kraftigt. Författaren till denna studie har inte kunnat påvisa tidigare forskning som undersöker hur utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad, utan tidigare forskning har studerat fenomentet på utvecklingsmarknader. Därmed fyller denna studie ett forskningsgap inom aktieprisvolatilitet. I denna studie representeras utländskt kapital av utländska indexförvaltare - en förenkling och generalisering av sanningen - då författaren inte har haft tillgång till data som kan påvisa en distinktion mellan de utländska- respektive inhemska ägarna. Valet av att utländska indexförvaltare, i stor utsträckning, kan antas vara en god approximation av utländskt ägande är på grund av att de utländska indexförvaltarna, BlackRock och Vanguard, tillsammans är den överlägset största ägaren på den svenska börsen. Studien inleds med att påvisa problematik kring indexförvaltning och dess potentiella effekter genom att hänvisa till tidigare genomförd forskning. Därefter presenteras det data som utgör grunden för den statistiska analys som studien utför. Studiens data utgörs av 70 stycken svenska bolag som är noterade på largecap-listan där observationer av bolagen är inhämtat per kvartal under den tidigare nämnda tidsperioden, vilket korresponderar till 44 stycken tidsperioder. Analysen genomförs genom en panel regression med Andel Utländskt Ägande, ln(Marknadsvärde), Handelsvolym och Laggad Volatilitet som förklarande variabler. Även dummy variabler för årtal av observationerna är inkluderat i modellen, detta för att inkludera observationernas tidsberoende. Responsvariablen i modellen är ln(Avkastning2), även känt som Volatilitet. Resultatet visar att panel regressionen inte kunde påvisa en statistisk signifikans mellan Andel Utländskt Ägande och responsvariabeln, Volatilitet, på den undersökta signifikansnivån, α = 5%. Variablerna Handelsvolymen och Laggad Volatilitet uppvisade ett statistiskt signifikant samband med aktieprisvolatilieten. Variabeln Handelsvolym hade en positiv koefficient, vilket innebär att ju högre handelsvolymen är desto högre blir Volatiliteten. Variabeln Laggad Volatilitet har en negativ koefficient vilket tolkas som att Volatilitet, över tid, återgår till ett långsiktigt medelvärde.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning. Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat. Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden. / Background: The current pension system in Sweden consists of six so called AP-funds. Throughout the years the pension system has been criticized for its low return. Problem: We will compare the pension funds’ risk and return with the rest of the stock market as a whole. This will be done by the aid of two comparison registers: MSCI World and SIXRX. Purpose: Our purpose with the essay is to compare the pension funds in the Swedish pension system, their risk and return, with the share market as a whole. Method: We have used a quantitative method, by gathering information from the annual reports and relevant websites. We have also gathered historical data, which has been processed and analyzed. Conclusion: The studied pension funds have achieved lower results than the stock market market.

Den ständigt pågående debatten om aktiv respektive passiv förvaltning av fonder tycks aldrig upphöra. Det finns för- och nackdelar inom respektive kategori och vetenskapliga teorier kan argumentera för båda sätten. Men den senaste tiden har ett nytt förvaltningssätt introducerats, smart beta. Smart beta kan klassificeras som en hybrid mellan passiv och aktiv förvaltning. Tidigare studier inom området har uppvisat goda resultat för smart beta, dock i andra geografiska områden och med stora globala index. I denna studie introduceras en ny typ av smart beta strategi som har skapats efter ett lönsamhetsmått. Syftet med studien är att undersöka hur smart beta presterar på den svenska marknaden, med utgångspunkt i OMXS30. Studien har en positivistisk forskningsfilosofi tillsammans med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod. Resultatet av studien visar att samtliga smart beta strategier genererar en högre avkastning än OMXS30. Tre effektivitetsmått har använts för att beräkna den riskjusterade avkastningen och även där påvisar samtliga smart beta strategier ett högre värde. Resultatet ligger i linje med tidigare studier inom området. Den strategi som genererade högst avkastning och högst riskjusterad avkastning var studiens nya smart beta strategi. Denna studie bidrar med att introducera en ny strategi, samt att undersöka effekten på den svenska börsen. Studien kan vara av värde för såväl etablerade aktörer inom finansbranschen, som för enskilda personer. För vidare forskning inom området bör tidsperioden utökas och fler strategier testas, framförallt med lönsamhetsmått. / The ongoing debate on active and passive fund management never seems to end. There are some pros and cons in each category and scientific theories can argue for both ways. But recently, a new strategy has been introduced, smart beta. Smart beta can be classified as a hybrid between a passive and active strategy. Previous studies have shown good results for smart beta, but in other geographic areas and with larger indexes. In this study, a new type of profitability smart beta is introduced.   The purpose of the study is to examine how smart beta performs on the Swedish market, with starting point in OMXS30. The study has a positivist research philosophy along with a deductive approach and a quantitative method.   The result of the study shows that all smart beta strategies generate a higher return than OMXS30. Three efficiency measures have been used to calculate the risk-adjusted return, and here too, all smart beta strategies demonstrate a higher value. The result is in line with previous studies in the field. The strategy that generated the highest risk-adjusted return was the study's new strategy.   The contribution of this study is to introduce a new strategy, as well as examine the effect of the previous strategies on the Swedish market. The study can be of value to both established actors in the finance industry, but also for individuals. For further research in the area, the time period should be extended and more strategies tested, especially with measures of profitability.