Abstract The study describes adult patients' experiences of psychosis and being helped in an inpatient setting. The method is qualitative and the approach phenomenological. The study was carried out at the psychiatric clinic of a Finnish university hospital in 1998. The participants were men and women aged 23-57 coping with different types of psychosis. The data consists eight people's interviews (n=14), which were tape-recorded (except one). The data was analysed using the method developed by Amedeo Giorgi and Juha Perttula. Patients experienced psychosis as an uncontrollable sense of self, which included emotional and physical feelings of a change and a loss of control over one's self. Uncontrollable sense of self increased sensitivity with self, others, the significant others were important and meaningful and coping with daily life was difficult and varied individually. The onset of psychosis was experienced situational, the progress of psychosis as holistic and exhaustive, and the admission into the treatment as difficult but inevitable. The care was experienced as helpful but unstructured. The care should be based on patients' experiences of psychosis with self, others and life. When patients have uncontrollable sense of self the care should be protection from vulnerability to more integrated inner world supporting individual empowerment and coping. / Tiivistelmä Tutkimuksessa kuvaillaan aikuisten potilaiden kokemuksia psykoosin ja autetuksi tulemisen todellisuudesta psykiatrisen sairaalahoidon aikana. Tutkimuksen lähestymistapa on fenomenologinen. Keräsin tutkimusaineiston yliopistosairaalan psykiatrian klinikassa avoimilla haastatteluilla vuonna 1998. Tutkimukseen osallistuneet olivat erilaisia psykooseja kokeneita ja niistä selviytyneitä tai selviytymässä olevia, 25-57-vuotiaita naisia ja miehiä. Tutkimusaineistona on kahdeksan erimuotoista psykoosia kokeneen potilaan haastattelut (n=14), jotka nauhoitettiin (yhtä lukuun ottamatta). Analysoin aineiston Amedeo Giorgin kehittämällä ja Juha Perttulan Giorgin analyysimenetelmään liittämän muunnelman mukaan. Potilaat kokivat psykoosin hallitsemattomana minuutena, mikä tarkoitti emotionaalista ja fyysistä minän muuttumisen ja itsehallinnan menetyksen tunnetta. Hallitsematon minuus merkitsi herkistyneisyyden lisääntymistä itsen ja muiden suhteen, omaisten ja ystävien tärkeyttä ja vaihtelevaa vaikeutta selviytyä jokapäiväisestä elämästä. Elämäntilanteeseen liittyvä hallitsematon minuus oli kokonaisvaltainen ja uuvuttava kokemus. Tällöin sairaalahoito koettiin vaikeana, mutta välttämättömänä. Autetuksi tuleminen oli helpottavaa ja välttämätöntä, mutta hoito jäi jäsentymättömäksi omaan sisäiseen tilanteeseen, hoitotoimintojen ja minuuden hallitsemattomuuden / hallinnan suhteen. Autetuksi tuleminen tarkoitti potilaiden kokemana haavoittuvuudelta suojaamisesta eheytyneemmäksi tuloa siten, että yksilöllistä voimaantumista ja selviytymistä tuetaan.

Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. En deduktiv analys av materialet gjordes utifrån World Health Organisations definition av livskvalitet och dess sex domäner. Dessa domäner är: Fysisk domän, Psykologisk domän, Grad av oberoende, Sociala relationer, Omgivning och miljö samt Andlighet, religion och personlig tro. Resultat: Svårläkta bensår påverkade personers livskvalitet inom samtliga domänerna utom Andlighet, religion och personlig tro. Slutsats: Personer hade liknande upplevelser av att leva med svårläkta bensår. De upplevde en försämrad livskvalitet där smärtan var en framträdande upplevelse som påverkade de flesta domänerna. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie visade på vikten av att använda ett holistiskt perspektiv vid omvårdnadssituationer. / Background: When caring for people with chronic leg ulcer there is a risk that the attention of the caregiver is laid towards the leg ulcer and the subjective feelings of this person are in the background. Therefore it is of importance to illuminate peoples experience with a holistic perspective. Previous research in the field has shown that the quality of life is affected in a negative way and the pain has proven to be a significant factor. Purpose: To illuminate person‟s experience of living with a chronic leg ulcer from a quality of life perspective. Method: A review based on 10 articles with qualitative approach. The material was analyzed with a deductive method from the World Health Organization. These domains are: physical domain, psychological domain, level of independence, social relationships, environment and spirituality/religion/personal beliefs. Results: Study findings showed that chronic leg ulcers affected quality of life in all domains except within the domain Spirituality, religion and personal beliefs Conclusion: People had similar experience when living with a chronic leg ulcer. They experience a loss in quality of life due to the chronic leg ulcer and pain was a notable finding that affected almost every domain. Clinical importance: The finding in this study shows the importance of using a holistic perspective in caring-situation.

No / Vitiligo is a visible condition that is more noticeable in darker-skinned people. Beliefs about illness have been linked to psychosocial adjustment. There is some evidence that such beliefs may be influenced by cultural factors. Surprisingly little is known about beliefs in relation to vitiligo. Objectives The study sought to explore in depth the ways in which British Asian women manage and adjust psychosocially to vitiligo, and the potential role of ethnicity and culture in this process. Methods In-depth semistructured interviews were conducted with seven British women of South Asian decent and analysed using the qualitative method of template analysis. Results Participants described feeling visibly different and all had experienced stigmatization to some extent. Avoidance and concealment were commonplace. Experiences of stigmatization were often perceived to be associated with cultural values related to appearance, status, and myths linked to the cause of the condition. Conclusions The findings of this study present a unique in-depth analysis of British South Asians living with vitiligo and suggest there is a need for further research to explore cultural associations of disfigurement and of adjustment to chronic skin conditions. Furthermore, they suggest that in addition to individual therapeutic interventions there may be a need for community interventions aimed at dispelling myths and raising awareness of sources of support and treatment.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar globalt och som är den främsta orsaken till global dödlighet. Sjukdomen uppstår när kroppen blir resistent mot insulin och inte producerar tillräckligt med insulin. Behandling vid diabetes typ 2 kräver livsstilsförändring i form av egenvård för att bromsa utvecklingen och för att förhindra komplikationer. Sjuksköterskans roll utöver den medicinska omvårdnaden är att bedöma patienters behov och erbjuda undervisning om egenvård för att patienten ska kunna upprätthålla hälsa och välmående. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie som baseras på 9 artiklar med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i Cinahl och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. De två huvudkategorierna var: ”Utmaning och begränsning” och ”Främjande aspekter”. Konklusion: Motivation och stöd från omgivningen och vårdpersonal underlättar för att klara egenvård vid diabetes typ 2. Dock beskrev deltagarna att det försvårade för dem att utföra egenvård på grund av bristande stöd från närstående och socialt nätverk. Brist på förståelse och kunskap vid diabetes typ 2 var ett hinder för egenvården. Informationen från vårdpersonalen var inte tillräcklig och inte kulturellt anpassad. Som sjuksköterska är det viktigt att arbeta utifrån personcentrerad vård vid bemötande av patienter för att underlätta egenvård. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing globally and is the leading cause of global mortality. The disease occurs when the body becomes resistant to insulin and does not produce enough insulin. Treatment for type 2 diabetes requires lifestyle changes and self-care to slow the progression and prevent complications. A nurse's role in addition to medical care is to assess the patient's needs and offer instruction on self- care in order to maintain the patient's health and well-being. Purpose: The purpose is to describe patients with type 2 diabetes experiences of self-care. Method: Literature study based on 9 articles with a qualitative method. Article searches were performed in Cinahl and PubMed. Results: The analysis resulted in two main categories and seven subcategories. The two main categories were: “Challenge and Limitation” and “Promoting Aspects”. Conclusion: Motivation and support from the surrounding and healthcare staff make it easier to cope with self-care in type 2 diabetes. However they described difficulties for the patient to perform self-care due to a lack of support from relatives and social networks. Lack of understanding and knowledge in type 2 diabetes led to an obstacle to self-care. Information from the healthcare staff was not sufficient and not culturally adapted. As healthcare professionals it is important to ensure that you have person-centered care in mind when treating patients to facilitate self-care.