I Sverige lider cirka 50 000, främst äldre personer av svårläkta bensår. Venös insufficiens är vanligaste sjukdom som orsakar svårläkta bensår. Behandlingen kan vara besvärlig och oftast påverkar patientens vardag. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår. En litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna söktes i databaser, analyserades och sammanställdes för att finna meningsbärande innehåll med utgångspunkten i patienters upplevelser. Resultatet visade att svårläkta bensår påverkade patienternas dagliga liv och välbefinnande på olika sätt och presenterades under fyra teman: Styrd av smärta, lukt och läckage i vardagen, Besvärlig behandling, Begränsningar som påverkar människans kroppsuppfattning, Betydelsen av vårdmötet. Patienterna hade negativa upplevelser av att leva med svårläkta bensår vilket orsakade mycket lidande och begränsade deras rörlighet och sociala liv. De upplevde dåligt självförtroende och en förlorad kontroll över sin egen kropp. Sjuksköterskor bör ha bättre förståelse för och ha kunskaper om hur det är att leva med svårläkta bensår för att ge en god patientcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Vid omvårdnad av personer med bensår är det lätt att lägga fokus på bensåret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. Därför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten påverkas negativt där smärta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svårläkt bensår. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. En deduktiv analys av materialet gjordes utifrån World Health Organisations definition av livskvalitet och dess sex domäner. Dessa domäner är: Fysisk domän, Psykologisk domän, Grad av oberoende, Sociala relationer, Omgivning och miljö samt Andlighet, religion och personlig tro. Resultat: Svårläkta bensår påverkade personers livskvalitet inom samtliga domänerna utom Andlighet, religion och personlig tro. Slutsats: Personer hade liknande upplevelser av att leva med svårläkta bensår. De upplevde en försämrad livskvalitet där smärtan var en framträdande upplevelse som påverkade de flesta domänerna. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie visade på vikten av att använda ett holistiskt perspektiv vid omvårdnadssituationer. / Background: When caring for people with chronic leg ulcer there is a risk that the attention of the caregiver is laid towards the leg ulcer and the subjective feelings of this person are in the background. Therefore it is of importance to illuminate peoples experience with a holistic perspective. Previous research in the field has shown that the quality of life is affected in a negative way and the pain has proven to be a significant factor. Purpose: To illuminate person‟s experience of living with a chronic leg ulcer from a quality of life perspective. Method: A review based on 10 articles with qualitative approach. The material was analyzed with a deductive method from the World Health Organization. These domains are: physical domain, psychological domain, level of independence, social relationships, environment and spirituality/religion/personal beliefs. Results: Study findings showed that chronic leg ulcers affected quality of life in all domains except within the domain Spirituality, religion and personal beliefs Conclusion: People had similar experience when living with a chronic leg ulcer. They experience a loss in quality of life due to the chronic leg ulcer and pain was a notable finding that affected almost every domain. Clinical importance: The finding in this study shows the importance of using a holistic perspective in caring-situation.

Bakgrund: Svårläkta bensår anses idag som ett växande folkhälsoproblem. Det drabbar framför allt personer över 65 år och medför ofta smärta och försämrad livskvalitet eftersom de ofta tar lång tid att läka. Prevention och behandling av dessa sår kräver stora sjukvårdsresurser. Distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvården behandlar en betydande del av svårläkta bensår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskan/sjuksköterskans erfarenheter att bedöma svårläkta bensår. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Fjorton distriktssköterskor/sjuksköterskor i sydöstra Skåne har intervjuats individuellt. Under intervjun har en semistrukturerad intervjuguide använts. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna erfor att de hade tillräcklig kunskap att bedöma svårläkta bensår, och att de hade förmågan att omsätta kunskaperna praktiskt. De använde sig inte av några riktlinjer vid bedömningen utan menade att deras erfarenhet styrde bedömningen och vilka åtgärder som skulle vidtas. De menade att det var betydelsefullt att försöka se patienten ur ett holistiskt perspektiv och att det var en fördel om man hade ett engagemang för bensår då det ofta vara frågan om långvariga tålamodsprövande behandlingar. Distriktssköterskan/sjuksköterskan använde sig i olika omfattning av andras kompetens. Det var en självklarhet att man tillfrågade andra när man var i behov av råd eller hjälp. Slutsats: Bensårssjukdomar utgör en betydande volym inom primärvården och distriktssköterskan behöver rätt förutsättningar för att kunna bedöma dessa. Implementering av riktlinjer och bedömningsmallar skulle vara ett sätt att tillmötesgå detta behov. Det finns även ett behov av att utveckla samarbetet mellan berörda professioner som behandlar patienter med svårläkta bensår. Att ge distriktssköterskan de rätta förutsättningarna att omhänderta svårläkta bensår skulle innebära att hon kan arbeta efter evidensbaserade riktlinjer och dessutom få möjlighet till utveckling inom området. / Background: Chronic leg ulcers are today considered as a growing public health problem. This affects mainly people over 65 years and often results in pain and impaired quality of life because they often take a long time to heal. Prevention and treatment of these wounds require large health-care resources. The district nurse/nurse in primary health care addresses a significant portion of chronic leg ulcers. Aim: The aim of the study was to describe the district nurse/nurse's experiences to assess chronic leg ulcers. Method: A qualitative inductive approach was used. Fourteen district nurses/nurses in Southeast Skåne were interviewed individually. During the interview a semi-structured interview-guide was used. The interviews was analyzed using qualitative content analysis. Results: District nurses/nurses felt that they had sufficient knowledge to assess chronic leg ulcers, and that they had the ability to translate knowledge into practice. They used no guidelines in the assessment but felt that their experience ruled the assessment and  measures to be taken. They said it was important to see the patient from a holistic perspective and that it was an advantage to have a commitment for leg ulcers because treatments are often demaning and extended over a long time. The district nurse used in varying degrees other people's skills. For them it was obvious necessity for them to consult others when they were in need of advice or help. Conclusion: Chronic leg ulcers represent a significant volume of primary care, and the district nurse needs the right conditions to be able to assess these. Implementation of the guidelines and scoring protocols would be a way to go to meet this need. There is also a need to develop cooperation between the concerned professions who treat patients with chronic leg ulcers. To give the district nurse the right conditions to dispose of chronic leg ulcers mean that she can work on guidelines and opportunities for development and training on evidence-based level.

Introduction: Hard-to-heal leg ulcers are common, especially among the elderly. A leg ulcer is not a disease in itself but a symptom of an underlying disease. Venous insufficiency is the most common cause. The quality of life deteriorates for the patient and the treatment time is often long and resource-intensive for healthcare and society. The district nurse has an important role in the meeting with the patient. With knowledge of the patient's experience of living with hard-to-heal leg ulcers, good care can be provided.   Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers.   Method: A descriptive design with a general literature study as a method. The study was based on 17 articles with a qualitative method   Results: The results showed 3 main categories and 15 subcategories. The main categories were living with one's body, a changed everyday life and experience of the care situation. Patients described that it was difficult to identify oneself with a body with wounds. The pain was the most prominent symptom that affected sleep, mental state, and led to physical limitation and activities were limited. Smell, exudate and bandage contributed to feelings of shame. Relationships were affected and many isolated themselves. Patients developed different coping strategies and never stopped hoping for healing. The treatment time was long and the care relationship was of great importance.   Conclusion: Living with hard-to-heal leg ulcers was a subjective experience. The results showed that the wound had a negative effect on the quality of life. The care relationship was of great importance and that it was favorable for wound healing and quality of life when the patient felt seen as a person and was involved in the care. Applying person-centered and holistic care was essential for good nursing.

Bakgrund: Svårläkta bensår kan orsakas av en rad olika diagnoser. Sjuksköterskan har en viktig roll vid behandling av bensår, för optimal behandling behöver hela patientens situation beaktas. Tidigare forskning visar att patienter med svårläkta bensårs livskvalitet är påverkad genom nedsatt rörlighet, smärta, klåda, lukt, sömnrubbningar och social isolering. För att sjuksköterskan ska kunna förbättra hälsorelaterad livskvalité (HRQOL) hos patienter med bensår måste kunskap om vad som påverkar detta skapas. Syfte: Syftet med studien var att belysa skillnader i hälsorelaterad livskvalité med avseende på olika diagnosgrupper vid svårläkta bensår. Metod: En kvantitativ design har använts i studien som genomfördes med hälso-och livsstilsenkäten RAND36. Enkäterna fördes in i programmet SPSS och vid den statistiska analysen användes Kruskal-Wallis test och Chi-Square test för få fram signifikansvärden. Resultat: Mellan diagnosgrupperna fanns en signifikant skillnad inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och en påvisad signifikant skillnad mellan diagnosgrupperna och rörelseförmåga. Diskussion och konklusion: HRQOL var påverkat hos patienter med bensår inom domänerna fysisk funktion och generell hälsa och det behövs utvecklas metoder för att identifiera och förbättra HRQOL i omhändertagande av patienter med bensår. För att följa omvårdnadsresultat som är hälsofrämjande för patienten med bensår bör vårdresultat och hälsoeffekter mätas. / Background: Chronic leg ulcer may be caused by a variety of diagnoses, often interacted by several factors. The nurse has an important role in the treatment of leg ulcers, for optimal treatment you have to take the whole situation into account. Previous research shows that patients with chronic leg ulcers health related quality of life (HRQOL) is affected by reduced mobility, pain, itching, odor, sleep disorders and social isolation. To improve HRQOL for patients with leg ulcers the nurse need more knowledge about what causes it. Aim: To illustrate the differences in HRQOL with regard to different diagnostic groups for chronic leg ulcers. Method: A quantitative design has been used in the study and was performed with the health-related quality of life survey RAND36. The questionnaires were entered in program SPSS and in the statistical analysis, the Kruskal-Wallis test and chi-square test where used for obtaining significant values. Results: Between diagnostic groups is a significant difference in the domains of physical functioning and general health and a demonstrated significant differences between diagnostic groups and mobility. Discussion and conclusion: HRQOL was affected in patients with leg ulcers in the domains of physical functioning and general health. It is a need to develop methods for identifying and improving HRQOL in the care of patients with leg ulcers. To follow the care results that are improving health for patients with leg ulcers should care and health outcomes measured.