Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra. Sjuksköterskans stress gjorde att hon ändrade sitt fokus i arbetet, patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. Både sjuksköterskans och patientens personlighet, i stress, visade sig ha betydelse för hur relationen utvecklades. Författarna ansåg att när relationen sattes åt sidan var det även av stor vikt att patientens åtsidosatta emotionella behov synliggjordes. Sjuksköterskan behövde också få förståelse och stöd för hennes stressiga situation, såsom till exempel utbildning i stresshantering. Vi ansåg att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera stress.

<p>Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen. Dessa var: förhållanden på akutmottagningen, sjuksköterskans upplevda funktion och patientens upplevelser av omhändertagandet på akutmottagningen. I resultatet framkom att akutmottagningen dominerades av en medicinsk teknisk kultur och vården följde en löpandeband princip. Detta visade sig fungera väl i det akuta skedet då patienter upplevde sig väl omhändertagna och sjuksköterskan upplevde både mening och tydlighet i sin funktion. Brister framkom dock tydligt i den icke akuta vården där sjuksköterskans roll inte var klart definierad och patienten upplevde ett sämre omhändertagande. Då ämnet inte grundligt utforskats som ett problemområde kan luckor ses i den kunskap som finns att tillgå, därför efterfrågas ytterligare forskning.</p>

Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen. Dessa var: förhållanden på akutmottagningen, sjuksköterskans upplevda funktion och patientens upplevelser av omhändertagandet på akutmottagningen. I resultatet framkom att akutmottagningen dominerades av en medicinsk teknisk kultur och vården följde en löpandeband princip. Detta visade sig fungera väl i det akuta skedet då patienter upplevde sig väl omhändertagna och sjuksköterskan upplevde både mening och tydlighet i sin funktion. Brister framkom dock tydligt i den icke akuta vården där sjuksköterskans roll inte var klart definierad och patienten upplevde ett sämre omhändertagande. Då ämnet inte grundligt utforskats som ett problemområde kan luckor ses i den kunskap som finns att tillgå, därför efterfrågas ytterligare forskning.

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra. Sjuksköterskans stress gjorde att hon ändrade sitt fokus i arbetet, patienten mötte då en uppgiftsorienterad sjuksköterska som inte tillgodosåg patientens emotionella behov i relationen. Både sjuksköterskans och patientens personlighet, i stress, visade sig ha betydelse för hur relationen utvecklades. Författarna ansåg att när relationen sattes åt sidan var det även av stor vikt att patientens åtsidosatta emotionella behov synliggjordes. Sjuksköterskan behövde också få förståelse och stöd för hennes stressiga situation, såsom till exempel utbildning i stresshantering. Vi ansåg att det skulle vara av intresse med fortsatta studier kring strategier för sjuksköterskan att hantera stress.

No description available.

Bakgrund: Kommunikation är bland det viktigaste verktyg en sjuksköterska har. Omvårdnaden av patienten skall vara personcentrerad för att bevara dennes integritet och värdighet. Humor ingår i kommunikationen och genom att använda den rätt, kan relationen och den mellanmänskliga kommunikationen främjas. Syfte: Syftet var att belysa humor i vårdsituationer som den beskrivs av sjuksköterskor och patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna har blivit analyserade med kvalitativ innehållsanalys. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl Complete och Ebsco. Resultat: Humor används i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter, men hänsyn i användandet skall tas till situation och individ. Genom humor fördjupas relationen, maktförhållandet balanseras och välbefinnandet ökar. Patienter upplever trygghet, tillit och hopp. Humor kan användas som strategi hos båda parter för att hantera svåra situationer. Konklusion: Humor kan med fördel användas i omvårdnaden av både sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskor bör i det personcentrerade förhållningssättet vara lyhörda för när humor kan användas.

Vid akut sjukdom eller skada är det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhändertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det påvisades i denna studie att patienten som söker vård på akutmottagningen ofta känner sig underlägsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvårdnad som inger trygghet och säkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Ur granskningen uppenbarades fyra teman; En känsla av övergivenhet, Känslan av ovisshet, Ouppmärksammade behov och Förtroende för professionen. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen hos sjuksköterskan, en kunskap som sedan kan tillämpas i omvårdnaden som bedrivs på akutmottagningen för att förbättra upplevelsen hos patienten i mötet med sjuksköterskan. / The emergency department is mainly in charge of the emergency care of troubled and unstable patients in case of acute illness or injury. This study demonstrated that patients who seek care in emergency departments often feel inferior, ignored and forgotten by the nurse. It is therefore essential that the nurse practise the kind of nursing, which brings out a feeling of security and safety for the patient. The purpose of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. The aim was answered through a literature study in which 12 qualitative articles were analyzed. Four themes were revealed from the analysis; A sense of abandonment, The sense of uncertainty, Unaddressed needs and Confidence in the profession. The results of this study may increase knowledge among nurses, a knowledge that can be applied in nursing care performed at the emergency department to enhance the experience of the patient in the encounter with the nurse.

Bakgrund: Att komma till en akutmottagning kan vara frustrerande och utlämnande för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelser av bemötande och information vid besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning inkluderades tretton vetenskapliga artiklar. Genom innehållsanalys formulerades tre kategorier och 6 underkategorier. Resultat: Patienter som var välinformerade och kände sig delaktiga i vård och beslut var oftast nöjd även om de fått vänta länge på sin tur. Brist på information till patienter och avsaknad av empati hos sjukvårdspersonal ledde ofta till missnöje vad gällde personalens bemötande. Vårdmiljön visade sig vara av betydelse för patientens upplevelse av vården. Diskussion: Empatisk och förstående personal var viktigt för att patienter skulle känna tillfredställelse med mötet som uppstår. Patienter ansåg information som viktigt och dessutom ville de kunna prata om sin situation utan att obehöriga kunde höra samtalet. Slutsats: Bra bemötande, adekvat information och god vårdmiljö var en förutsättning för att patienten skulle uppleva tillfredställelse med vården på en akutmottagning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande. Slutsats: Studien visar att hur patienter upplever bemötandet i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt kan ha en stor inverkan på patientens hälsotillstånd och därmed också framtida livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att informera de som drabbats av hjärtinfarkt. Genom att se till att patienten är välinformerad har det visat sig att de känner sig tryggare i den situation som de befinner sig i. I situationer när patienten själv inte kan ta till sig de grundläggande behoven har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta och ersätta dessa behov.

<p>Vid akut sjukdom eller skada är det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhändertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det påvisades i denna studie att patienten som söker vård på akutmottagningen ofta känner sig underlägsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvårdnad som inger trygghet och säkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Ur granskningen uppenbarades fyra teman; En känsla av övergivenhet, Känslan av ovisshet, Ouppmärksammade behov och Förtroende för professionen. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen hos sjuksköterskan, en kunskap som sedan kan tillämpas i omvårdnaden som bedrivs på akutmottagningen för att förbättra upplevelsen hos patienten i mötet med sjuksköterskan.</p> / <p>The emergency department is mainly in charge of the emergency care of troubled and unstable patients in case of acute illness or injury. This study demonstrated that patients who seek care in emergency departments often feel inferior, ignored and forgotten by the nurse. It is therefore essential that the nurse practise the kind of nursing, which brings out a feeling of security and safety for the patient. The purpose of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. The aim was answered through a literature study in which 12 qualitative articles were analyzed. Four themes were revealed from the analysis; A sense of abandonment, The sense of uncertainty, Unaddressed needs and Confidence in the profession. The results of this study may increase knowledge among nurses, a knowledge that can be applied in nursing care performed at the emergency department to enhance the experience of the patient in the encounter with the nurse.</p>