Bakgrund: Telefonrådgivning är en vårdinsats vars innehåll har blivit allt mer utökad och det krävs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan måste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vårdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt åtta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: I analysen identifierades fyra kategorier: Att uppleva begränsning, Att vara lyhörd, Att känna sig utsatt och Att känna ansvar för den vårdsökande. De faktorer som identifierades som svårigheter för sjuksköterskan vid telefonrådgivning var kommunikationen och begränsningar på grund av att inte kunna se den vårdsökande. Detta medförde krav på lyhördhet under samtalet och sjuksköterskorna kände sig utsatta eftersom de kände ett ansvar för den vårdsökande. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskorna inom telefonrådgivningen innehar en bred kompetens och stor erfarenhet eftersom det är ett svårt och utmanande arbete. Sjuksköterskan måste kunna bemöta och samtala med den vårdsökande för att skapa tillit i vårdrelationen.

No description available.

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten. / A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.

No description available.

<p>En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten.</p> / <p>A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.</p>

Bemötandet i vården skapar förutsättningar för god omvårdnad. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av vad som är viktigt i ett gott bemötande vid läkarbesök. Studien belyser bemötande utifrån fyra perspektiv; patienters upplevelse av gott bemötande, av mindre gott bemötande och hur patienter behövt bli bemötta, samt hur patienter uppfattar läkarens roll.Aspekterna makt och konsekvenser av bemötande är en naturlig del av bemötandesituationen och berörs därför i studien. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Urvalet genomfördes med snöbollsurval och tre personer deltog. Intervjuerna gjordes med semistrukturerade frågor, och analysen inspirerades av Kvales meningskoncentrering. Patienterna upplever att gott bemötande bland annat är att känna trygghet, lugn och förtroende, bli tagna på allvar och lyssnade på. Det goda bemötande som patienterna nämner i alla studerade bemötandeperspektiv är: 1) bli sedd som människa, 2) känna att läkaren vill hjälpa, samt 3) bli mött fördomsfritt. Gott bemötande underlättar för patienterna att berätta om sina symtom. Mindre gott bemötande som patienterna upplever gäller läkares kommunikation – verbalt och kroppsspråk, och att det är ont om tid i mötet. Det som påverkar patienten mest i det mindre goda bemötandet är när hen känner sig ifrågasatt, inte får hjälp, ses som psykiskt sjuk vid svårställda diagnoser, inte blir sedd som människa och om hen blir kränkt. Det centrala i bemötandet enligt studiens resultat är: värde, makt, kommunikation, omhändertagen och bekräftad. Viktigast i patienters upplevelse av gott bemötande är, enligt studiens resultat, värde – att patienten känner att hon har ett värde för att hon är människa.

Introduktion: Samhället idag blir allt mer mångkulturellt. Andelen människor som inte pratar det lokalt dominerande språket ökar, vilket ställer krav på sjukvården och sjuksköterskan som möter dessa patienter. För att kunna ge god vård till alla patienter är det viktigt med en fungerande kommunikation där en ömsesidig förståelse och relation är centralt. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter när ett gemensamt språk saknas. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2017) nio steg. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturstudien. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade och analyserade induktivt. Resultat: Genom databearbetningen framkom fem olika teman; Svårigheter att utföra sitt jobb och bedriva omvårdnad, Vikten av en optimal relation mellan sjuksköterska och patient, Mötet med tolk kan vara utmanande, Familjemedlemmar som tolk anses inte vara lämpligt och Hitta alternativa sätt att kommunicera på. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att kommunikation mellan patient och sjuksköterska var helt avgörande för att kunna bedriva omvårdnaden. Då sjuksköterskan inte kunde kommunicera effektivt så blev det svårt att individanpassa vården och patientsäkerheten hotades.

<p>Trots att det är 25 år sedan de första fallen av aids uppmärksammades kan HIV-smittade personer än idag mötas av negativa attityder och fördomar. Denna virussjukdom angriper kroppens immunförsvar och det finns fortfarande inget botemedel. Antalet HIV- och aidspatienter ökar med åren och allt fler inom sjukvården kommer i kontakt med dessa patienter. I mötet med HIV- och aidspatienter kommer vårdpersonalen att handskas med en mängd olika känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade patienter och patienternas upplevelse av vården. Litteratursökningen gav upphov till fjorton artiklar vilka låg till grund för denna litteraturstudie. Ur analysen uppstod tre teman; HIV-smittade patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal, vårdpersonalens känslor inför HIV-smittade patienter samt vårdpersonalens attityder till HIV-smittade patienter. Resultatet visade att HIV-smittade patienter hade både negativa och positiva upplevelser av bemötandet från vårdpersonalen. Vårdpersonalen kände rädsla inför de HIV-smittade patienterna men även empati. Den mest framträdande attityden var homofobi. Hög kunskap och erfarenhet hos vårdpersonalen var kopplat till lägre grad av homofobisk attityd. Det finns fortfarande ett behov av utbildning om sjukdomen. Kunskap leder till bättre bemötande.</p>

<p>Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.</p>

<p><em>Bakgrund:</em> Personer med emotionellt instabil personlighet, som har en benägenhet att klyva sina inre tolkningar av andra individer eller sig själva som onda eller goda utan förmåga att kunna integrera, dessa karaktäristika hos en individ har kommit att betecknas som borderline personlighet. Personer med borderline personlighet har en tendens att idealisera eller nedvärdera sig själva och andra och har också en benägenhet för självdestruktiva handlingar. Personer med borderline personlighet är i behov av ett bra omhändertagande när de kommer i kontakt med psykiatrin första gången. <em>Syfte:</em> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. <em>Metod:</em> Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <em>Resultat:</em> Följande fem kategorier identifierades (1) Relation mellan sjuksköterska och patient, (2) Personalens tolerans till avvikande beteende, (3) Personal och patient säkerhet, (4) Patientens upplevelser, (5) Kunskaps behov. <em>Diskussion:</em> Artiklarna som presenteras i studien belyser sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. samt patientens upplevelse av sjuksköterskornas bemötande<strong>.</strong> <em>Slutsats: </em>Sjuksköterskor ska skaffa sig en helhetsbild av personer med borderlinepersonlighet och inte vara fixerade vid diagnosen . Specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård borde vara ett krav för de sjuksköterskor som arbetar med patienter med borderline personlighetsstörning för att kunna ge den optimala omvårdnaden och ha en professionell attityd gentemot denna patientkategori.</p>