Bakgrund Ett personcentrerat förhållningssätt är viktigt för att främja en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten. Detta tillsammans med att den information patienten får inför utskrivning är adekvat, lätt att förstå och anpassad till individen gör att fler patienter känner sig nöjda med vården och trygga med sin utskrivning.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilken information patienter får vid utskrivning från sjukhus samt vilken information patienter tycker är viktig att få.   Metod Enkätstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformades av författarna och delades ut till utskrivningsklara patienter på två avdelningar under tre veckor. Enkäten besvarades av 38 patienter och data analyserades med deskriptiv statistik.   Resultat Den information som gavs till flest patienter var om diagnos, behandling och vart de skulle vända sig vid akuta problem. Sex och samliv samt råd om hygien, dusch och eventuell sårskötsel var de ämnen minst antal patienter fick information om. Det som flest patienter ansåg vara mycket viktigt att få information om var vart de ska vända sig vid akuta problem, risker/komplikationer/symtom att vara observant på efter sjukhusvistelsen, varför de tar sina mediciner samt information om behandlingar. Information om sjukskrivning och intyg, alkohol samt rökning och snusning ansåg flest patienter vara oviktigt.   Slutsats Flest patienter fick information av medicinsk karaktär, det var dock fler än dessa områden patienter tyckte var viktig att få information om. Alla patienter har olika informationsbehov och det krävs mer individanpassad information till patienter inför utskrivning. Det behövs mer forskning om patientinformation.

<p>Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre. Det var stor risk för urinvägsinfektion vid behandling med kateter och sjuksköterskan kunde arbeta preventivt för att minska riskfaktorer, till exempel genom utvidgat samarbete med läkaren för att förkorta behandlingstiden, och med ökat nutritionsstöd till riskpatienter. Patienterna upplevde starka känslor som vrede, frustration och hat i samband med kateterbehandling. Sjuksköterskan kunde stötta och handleda patienten genom att skapa en tillitsfull relation. Det kunde hjälpa patienten att hantera sina känslor. Ytterligare forskning kan omfatta patientutbildning i samband med kateterbehandling av urinvägarna.</p>

Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre. Det var stor risk för urinvägsinfektion vid behandling med kateter och sjuksköterskan kunde arbeta preventivt för att minska riskfaktorer, till exempel genom utvidgat samarbete med läkaren för att förkorta behandlingstiden, och med ökat nutritionsstöd till riskpatienter. Patienterna upplevde starka känslor som vrede, frustration och hat i samband med kateterbehandling. Sjuksköterskan kunde stötta och handleda patienten genom att skapa en tillitsfull relation. Det kunde hjälpa patienten att hantera sina känslor. Ytterligare forskning kan omfatta patientutbildning i samband med kateterbehandling av urinvägarna.

Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inaktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. De 13 artiklar som framkom i urvalet analyserades och bearbetades med hjälp av en granskningsmall. Informationen från artiklarnas resultat integrerades, analyserades och teman utarbetades. Litteraturstudien resulterade i fyra teman som hade betydelse för hur patienterna upplevde samt föreställde sig den fysiska aktiviteten efter en hjärtinfarkt: Upplevelser av ett förändrat hälsotillstånd, Resurser och begränsningar, Betydelsen av information och stöd från personalen och Inverkan på synen på livet och framtiden. Studien visade på att patienterna upplevde ett förändrat hälsotillstånd i samband med fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt och att motivationen var stark till att fortsätta med vardagliga aktiviteter. Det framkom även att utövandet av fysisk aktivitet delvis berodde på hur välinformerad patienten var om sitt hälsotillstånd. Patienternas berättelser visar att deras viktigaste mål var att komma tillbaka till det normala igen.

No description available.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet. Informationen hade betydelse för kvinnans återhämtning och välmående efter ingreppet. Den-na studie ökar vårdpersonalens förståelse för kvinnans behov av information om hysterektomi så att hon kan vara delaktig i beslutet rörande den egna kroppen.

<p>Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård. Även utvecklingen av hemsidor sågs som önskvärt. Det var lite känt bland informanterna att Informationsenheten kan vara behjälplig med att framställa patientinformationsmaterial för specifika patientgrupper. För framtiden är ett samarbete inom detta önskvärt. Verksamhetschefer och sjuksköterskor anser att ett sådant samarbete skulle ge en minskad belastning på deras resurser och att producerat material kan bli mer enhetligt samt av bättre kvalitet.</p>

<p>Diabetes mellitus is a metabolic disorder that brings great changes in every individual's way of living. The goal in diabetes treatment is that the individual will be able to live a normal life, with normal length. To achieve this there is need to avoid complications, both acute and long-term. To be able to do this this the patient need knowledge about the illness and how to adjust pharmacological treatment to diet and exercise. In this, patient education is an important part. The purpose of this literature review was to describe nurse's educational role in preventing long-term complications in lower extremity, diabetic patients. As a theoretical framework, a socioculture perspective of learning has been used. The result showed the importance of adjusting the level of educational content, the tools used in the education and the way the nurse educate. It also showed the importance of creating a good atmosphere and an interaction between nurse and patient. A good interaction leads to good education, where both parties are experts where the only thing differing is the branch of expertise. Theese aspects of education is essential in preventing long-term complications in lower extremity in diabetic patients.</p>

Utgångspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom Gävleborgs Landsting har på befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten på Gävleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat från fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor är de flesta nöjda med materialet de har tillgång till. Det som fattas producerar de själva eller får de via andra kanaler så som läkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. Några utvecklingsförslag kom fram. Informanterna såg främst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervård. Även utvecklingen av hemsidor sågs som önskvärt. Det var lite känt bland informanterna att Informationsenheten kan vara behjälplig med att framställa patientinformationsmaterial för specifika patientgrupper. För framtiden är ett samarbete inom detta önskvärt. Verksamhetschefer och sjuksköterskor anser att ett sådant samarbete skulle ge en minskad belastning på deras resurser och att producerat material kan bli mer enhetligt samt av bättre kvalitet.

Diabetes mellitus is a metabolic disorder that brings great changes in every individual's way of living. The goal in diabetes treatment is that the individual will be able to live a normal life, with normal length. To achieve this there is need to avoid complications, both acute and long-term. To be able to do this this the patient need knowledge about the illness and how to adjust pharmacological treatment to diet and exercise. In this, patient education is an important part. The purpose of this literature review was to describe nurse's educational role in preventing long-term complications in lower extremity, diabetic patients. As a theoretical framework, a socioculture perspective of learning has been used. The result showed the importance of adjusting the level of educational content, the tools used in the education and the way the nurse educate. It also showed the importance of creating a good atmosphere and an interaction between nurse and patient. A good interaction leads to good education, where both parties are experts where the only thing differing is the branch of expertise. Theese aspects of education is essential in preventing long-term complications in lower extremity in diabetic patients.