Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är en patientgrupp som kan väcka föreställningar hos befolkningen och även hos sjuksköterskor. Den psykiatriska vården har utifrån ett historiskt perspektiv varit kantat av kränkande behandlingsformer som också ses ha bidragit till dagens föreställningar. Patienter med psykisk sjukdom bor i större utsträckning hemma och har behov av kommunal hemsjukvård.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk sjukdom i kommunal hemsjukvård.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor och två distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Ur den kvalitativa innehållsanalysen uppstod tre kategorier; organisatoriska otydligheter, kunskapens betydelse och professionellt förhållningssätt med olika underkategorier. Det framkom att det fanns föreställningar om patienter med psykisk sjukdom som berodde på en kunskapsbrist. En otydlighet i organisationen fanns som orsakade svårigheter att bemöta patienter med psykisk sjukdom. Ett professionellt förhållningssätt ansågs vara av vikt för att kunna bemöta alla patienter på ett jämlikt sätt.  Slutsats:  Studien visar att sjuksköterskor och distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård efterfrågar en utökad kunskap om psykisk sjukdom. Kunskapsbristen beskrevs skapa en upplevelse av otillräcklighet för att bemöta patienter med psykisk sjukdom på ett jämlikt sätt / Background: Patients with a mental illness is a group of patients who can cause prejudice not only in the population but also among professional nurses. They can be perceived as unpredictable, dangerous, and more demanding than other patients. From a historical perspective, psychiatric care has been fraught with abusive forms of treatment that are also seen to have contributed to today's perceptions. Patients with mental illness live to a greater extent at home and therefore has a need for municipal homecare.  Aim: The aim was to shed light on nurses and district nurses experiences of meeting patients with mental illness in municipal home care. Method: The study was conducted with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with seven nurses and two district nurses in municipal home care. The interviews were analyzed with a based on a qualitative content analysis. Results: Based on the qualitative content analysis, three categories emerged: organizational ambiguities, the importance of knowledge, and the importance of a professional approach with different sub-categories. It turned out that there were ideas about patients with mental illness that were due to a lack of knowledge. There was a lack of clarity in the organization that caused difficulties in dealing with patients with a mental illness. A professional approach appeared to be important to be able to treat all patients in an equal way. Conclusion: The study shows that nurses and district nurses in municipal home care want an increase in knowledge about mental illness. The lack of knowledge was described as creating a feeling of inadequacy when striving to meet patients with mental illness in an equal way

精神疾病自發病之初至病程慢性化，不僅對精神康復者的生命歷程造成衝擊，亦帶給其照顧者家庭長期且全面性的影響，產生難以承受之身心負荷並衍生出相對的支持服務需求。本研究將其分為六大向度，包括：資訊支持、精神健康照護支持、照顧者教育支持、社會照顧支持、專業支持及心理支持。本研究旨在瞭解社區精神康復者在康復歷程中，其主要照顧者對於六項支持服務的需求及服務獲得現況，並分析不同背景變項對於主要照顧者支持服務的需求與獲得上的差異情形，及主要照顧者使用支持服務之障礙因素。以期對於提供主要照顧者支持服務時，能有效滿足照顧者之需求。 本研究以自編之「社區精神康復者之主要照顧者的支持服務需求與獲得現況調查問卷」進行資料蒐集，以立意取樣搭配滾雪球方式招募社區精神康復者之主要照顧者進行調查，選取提供精神康復者及家屬服務之社會福利機構及家屬團體作為研究對象來源。本次研究調查資料回收有效問卷共82份。 研究結果發現，主要照顧者對於支持服務在六大向度上皆有中度以上需求程度，並以「資訊支持」、「照顧者教育支持」、「心理支持」及「專業支持」的服務需求高於整體需求平均值。主要照顧者自評對於支持服務在六大向度上皆只有中度以下的服務獲得，僅「資訊支持」及「照顧者教育支持」的服務獲得高於整體獲得平均值。 主要照顧者對於支持服務的需求與服務獲得間沒有一致性的顯著相關，且對於不同支持服務需求程度的主要照顧者在服務獲得上並未有顯著差異。本研究之主要照顧者其資訊獲得來源以「社會福利機構/協會」及「醫護人員」為主，使用支持服務之障礙因素以「不知道該項服務」或「不清楚服務內容」之資訊障礙為首。 根據本次研究調查結果，研究者提出相關建議包括：提升「針對」主要照顧者需求之支持服務的品質及數量、健全資訊管道以改善照顧者使用服務障礙因素、加強精神疾病衛教及相關資源管道之宣傳，及政府應持續給予經費補助並鼓勵專業人員進入社區服務。