Cancer is a highly prevalent disease worldwide, claiming hundreds of lives each year. In the field of cancer research, it is customary to conduct surveys in which patients are asked to self-report and assess their symptoms and overall health. In such research, it is essential for patients to respond promptly to questionnaires to avoid recall bias and for a representative patient sample to respond to avoid biased sampling. This report aims to investigate the factors that impact response rate and response time using logistic regression and Poisson regression. The study focuses on a dataset of patients with colorectal cancer, with the response rate of patients with pancreatic cancer serving as a reference. By analyzing variables such as gender, age, place of residence, and the method of survey notification, the conclusion is that patients over the age of 80 who received their survey login codes on paper are the least responsive and underrepresented subgroup of the sample. In the analysis of the response time using Poisson regression, the conclusion is that the notification channel has the most significant impact on response rate. / Cancer är en mycket utbredd sjukdom världen över och kräver hundratals liv varje år. Inom cancerforskningen är det vanligt att genomföra undersökningar där patienter ombeds att självrapportera och bedöma sina symtom och övergripande hälsa. I sådana undersökningar är det avgörande att patienterna svarar snabbt på enkäter för att undvika minnesbias och för att få fram en representativ patientgrupp och undvika snedvriden urvalsprocess. Syftet med denna rapport är att undersöka faktorer som påverkar svarsfrekvensen och svarstiden genom att använda logistisk regression och Poisson-regression. Studien fokuserar på en dataset av patienter med tjocktarmscancer, där svarsfrekvensen hos patienter med bukspottkörtelcancer används som referens. Genom att analysera variabler som kön, ålder, bostadsort och metod för undersökningsmeddelande dras slutsatsen att patienter över 80 år som fick sina inloggningskoder på papper är den minst responsiva och mest underrepresenterade undergruppen av urvalet. I analysen av svarstiden med hjälp av Poisson-regression dras slutsatsen att undersökningskanalen har den största påverkan på svarsfrekvensen.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 425 miljoner människor världen över och kan orsaka förtida död. Diabetes Federation rapporterar en ökning av diabetes runtom i världen, främst i låg- och medelinkomstländer. I Sverige drabbas cirka 5% av befolkningen av typ 2-diabetes och siffran fortsätter att öka. Samhället behöver ta ett större ansvar genom att ta på sig en gedigen ledarroll för att bevara människors hälsa och därigenom hjälpa landets invånare att förändra sin livsstil. Behandlingen av diabetes ska inte enbart fokusera på medicinering utan även på andra omvårdnadsinsatser som kan hjälpa patienter med typ 2-diabetes att leva ett så sunt och normalt liv som möjligt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva stödet i samband med livsstilsförändringar vid typ 2-diabetes. Metod: Metoden utgjordes av en litteraturöversikt som bygger på 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultat: Resultatet efter dataanalysen visade på två huvudteman varav den ena var Stöd till ändrad livsstil och den andra var Stöd för ökad kunskap och motivation samt sex subteman vilka innefattade nutritionsstöd, stöd för viktnedgång, stöd för ökad aktivitet, stöd från sjukvårdspersonal, kunskapsstöd och socialt stöd. Det som framkom var att individer med diabetes typ 2 påverkades positivt av olika typ av stöd, vilket kan komma att hjälpa individerna att förändra sin livsstil, hindra komplikationer och uppnå en värdig hälsa. Slutsats: Olika former av stöd främjar hälsa och välmående samt ger patienter med typ 2 diabetes en bättre livskvalitet och möjliggör för patienten att leva ett hälsosamt liv. / Background: Diabetes is a chronic disease that affects approximately 425 million people worldwide and can cause premature death. The Diabetes Federation reports an increase in diabetes around the world, mainly in low- and middle-income countries. In Sweden, about 5% of the population suffers from type 2 diabetes and the number continues to increase. Society needs to take on a greater responsibility by assuming a solid leadership role to preserve human health and thereby help the country's inhabitants to change their lifestyle. The treatment of diabetes should not only focus on medication but also on other nursing efforts that can help patients with type 2 diabetes to live as healthy and normal life as possible. Aim: The purpose of this literature review is to describe the support associated with lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: The method consisted of a literature review based on 12 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. Results: The results after the data analysis showed two main themes whereas one was related to support for changing one’s lifestyle and the other one was support for increased knowledge and motivation as well as six subthemes which included nutrition support, weight loss support, increased activity support, support from healthcare professionals, knowledge support and social support. What emerged was that individuals with type 2 diabetes were positively affected by different types of support, which may help individuals to change their lifestyle, prevent complications and help them achieve dignified health. Conclusion: Various forms of support promote health and well-being and give patients with type 2 diabetes a better quality of life and enable the patient to live a healthy life.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en av de snabbast växande sjukdomarna i världen. Det är en kronisk endokrin sjukdom som kräver många livsförändringar och determination. Det kännetecknas främst av att bukspottkörteln producerar otillräckligt med insulin. Den främsta orsaken till diabetes typ II inkluderar riskfaktorer som ärftlighet, ohälsosam livsstil avseende dålig kost, fysisk inaktivitet, fetma och ålder. Tidiga symtom på diabetes typ II är ökad törst, frekvent urinering, trötthet och muntorrhet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med diabetes mellitus typ II. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar som kritiskt analyserades och sammanfattades. Sökningar som härrörde från relevanta sökord gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Detta bidrog till att finna relevanta studier som genomförts i olika världsdelar samt kvalitetsgranskades. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna upplevde  bristande strategi och oförmåga att informera patienterna gällande livsstilsförändringar. Sjuksköterskorna upplevde även att patienterna var beroende av dem och såg egenvården som en utmaning. Resultatet visade även att personcentrerad vård var avgörande för att ge effektiv vård och förbättra patienternas deltagande.  Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer kunskap, kompetens samt organisatoriska förutsättningar, för att ge en effektiv personcentrerad vård med behandling som stödjer en person som lever med diabetes typ II. Sjuksköterskor önskade mer kunskap inom kulturella och socioekonomiska faktorer för att ge optimal vård och stärka patientens förmåga. Brist på effektivt samarbete mellan vårdpersonal inom diabetesvården identifierades också som ett hinder för god vård. / Background: Diabetes mellitus type II is one of the fastest growing disease worldwide. It is a chronic endocrine disease that requires a lot of life changes and determination. It is characterized primarily by the pancreas producing insufficient insulin. The main cause of diabetes type II includes risk factors such as heredity and unhealthy lifestyle regarding poor diet, physical inactivity, obesity and age. Early symptoms of diabetes type II are increased thirst, frequent urinary, fatigue and dry mouth. Aim: The purpose was to explore nurses´ perception in caring of patients with diabetes mellitus type II. Method: A literature review of which 10 qualitative articles were critically analyzed and summarized. Searches derived from relevant keywords were made in PUBMED and CINAHL databases. This contributed to the finding of relevant articles that were conducted worldwide and were quality-reviewed.  Result: The articles acknowledged  that the majority of the nurses perceived a lack of strategy and inability to inform patients about lifestyle changes. The result also showed that person-centered care was crucial in order to provide effective care and improve patient participation. Conclusion: Nurses need more knowledge, competence and organizational conditions in order to provide effective person-centered care with treatment that supports a person living with type II diabetes. Nurses  also required more knowledge within cultural and social economic factors in order to provide optimal care and strengthen the patient’s abilities. Lack of effective collaboration between healthcare professionals in diabetes care was also identified as an obstacle to provide good care.