<p></p><p>Injurious pecking is one of the major welfare concerns for poultry and other captive birds. Injurious pecking behavior can result in welfare problems including feather and skin damage, pain, substantial heat loss because of feather loss, and even death of the recipient bird. Injurious pecking can also cause economic losses because of reduced production efficiency, increased mortality and reduced feed conversion ratio. Injurious pecking behavior includes feather pecking, feather picking, cannibalism and aggressive pecking. Feather pecking, when a bird uses its beak or bill to peck at the feathers of another bird, can be categorized as either gentle feather pecking (repeated and light pecks) or severe feather pecking (singular and hard pecks). Feather picking is described as a self-damaging behavior that occurs in psittacine species such as parrots and also in ducks. Cannibalism is classified as either tissue pecking (persistently forceful pecks directed at exposed skin) or vent pecking (pecks directed at the top of cloaca or below the cloaca). Unlike feather pecking, feather picking and cannibalism, which are not associated with aggression, aggressive pecking establishes and maintains the dominance hierarchy. Limited studies have examined injurious pecking of Pekin ducks, but results from previous research examining duck picking behavior and feather quality suggested that ducks pick mostly at themselves and that the development of picking is related to feather growth and worsens with age. Scant information is available regarding the prevalence of injurious pecking behavior and characteristics of the behavior. </p> <p> </p> <p>To address some of the gaps in the knowledge regarding injurious pecking behavior of ducks, this study examined 1) age-related changes in frequencies and durations of preening behavior and injurious pecking behavior of Pekin ducks, including self-picking and feather pecking; 2) the body locations most frequently affected, and whether feather removal and feather eating occurred concurrently with injurious pecking; 3) the prevalence of injurious pecking behavior; and 4) age-related changes in duck welfare that may be associated with injurious pecking. Information about preening behavior was recorded because injurious pecking and preening behavior may have similar age-related patterns, as previous studies have suggested that increased levels of preening behavior are related to feather growth.</p> <p>Data were collected on 5 commercial duck flocks on 5 farms. Welfare data were collected from all 5 flocks and behavior data were collected from 2 of the 5 flocks. For the two flocks, duck behavior was video-recorded over two consecutive days at 20-22d (Period 1), 27-29 d (Period 2), and 34-36 d (Period 3). Scan sampling and focal animal sampling were used to analyze the video recordings and determine the frequencies and durations of injurious pecking behavior (gentle feather pecking, severe feather pecking, self-picking and aggressive pecking). For scan sampling, the percentage of ducks performing injurious pecking behavior were recorded every 30 min from 0900h to 1500h. For both scan and focal animal sampling, the viewing area of each camera installed in the barn was divided into eight equal squares (observation areas), of which four were randomly selected for analysis. For focal animal sampling, one duck was randomly selected from each observation area and observed for 30 min from 0945h to 1015h and 1345h to 1415h ((n=8 ducks per camera (4 ducks in the morning and 4 ducks in the afternoon) and n=24 ducks per barn)) to determine the duration and frequency of injurious pecking behavior and preening behavior. For all five flocks, duck welfare (feather quality, feather cleanliness, nostril cleanliness, eye condition, footpad condition and gait) was assessed in 100 ducks from each flock between 17-18 d (Period 1), 29-30 d (Period 2), and 36-37 d (Period 3). Welfare data and frequencies of behaviors from focal animal sampling were analyzed using the GLIMMIX procedure (SAS 9.4). Scan animal sampling data and behavioral durations from focal animal sampling data were analyzed using the MIXED procedure (SAS 9.4). </p> <p> </p> <p>The most frequently observed form of injurious pecking behavior was gentle feather pecking, which increased from Period 1 to Period 2 (P < 0.001), then declined from Period 2 to Period 3 (P < 0.001). Gentle feather pecking was most frequently directed at the tail, wings and back. Removal of feathers was observed 13 times, and feathers were eaten 7 times in the 6 days of video observation. Ducks’ eye condition, feather cleanliness under the tail, and feather quality on all the assessed body locations, except for the neck, worsened with age. Age was a major factor affecting the development of injurious pecking behavior including the proportion of ducks performing gentle feather pecking behavior (P < 0.001), frequency and duration of gentle feather pecking behavior (frequency: P < 0.001; duration: P < 0.001), and other injurious pecking behavior (frequency: P = 0.038; duration: P = 0.036). From scan sampling, 1.85% of the ducks were observed performing severe feather pecking behavior, 6.84% of the ducks were observed performing aggressive pecking behavior, and no duck was observed performing self-picking behavior in the total of 1082 ducks performing injurious pecking behavior across the 3 periods. From focal sampling, 83.33% of the ducks were observed performing gentle feather pecking behavior, 13.89% of the ducks were observed performing severe feather pecking behavior, 16.67% of the ducks were observed performing aggressive pecking behavior, and only 1.39% of the ducks were observed performing self-picking behavior of the total of 288 ducks observed. Frequency and duration of preening behavior increased from Period 1 to Period 2 (frequency: P = 0.004; duration: P < 0.001), then declined from Period 2 to Period 3 (frequency: P < 0.001; duration: P < 0.001). </p> <p> </p> <p>In conclusion, feather pecking between conspecifics was the most frequently performed pecking behavior of commercial Pekin ducks. Age was a major factor affecting the development of pecking behavior, which peaked at 27-29 d. The body locations that injurious pecking behaviors were most frequently directed at were the tail, wings and back, consistent with the welfare condition results that indicated a worsening tail, wing and back feather quality with age. Feather removal and feather eating were infrequently observed, which might indicate that injurious pecking behavior in Pekin ducks is not for the purpose of pulling out and eating the feathers. The frequency and duration of gentle feather pecking and preening behavior followed a similar pattern with age; however, further research is needed to evaluate whether these behaviors are associated. This study provided more details about age-related changes in injurious pecking behavior and welfare of commercial Pekin ducks. However, further work is needed to investigate specific causes of and methods to reduce injurious pecking behavior of Pekin ducks.</p> <p> </p><br><p></p>

Ett företags kapitalstruktur är förhållandet mellan företagets eget kapital och skulder. Det finns huvudsakligen två teorier som förklarar företagens val av kapitalstruktur, trade off-teorin som utgår från en optimal skuldsättningsgrad och pecking order-teorin som utgår från företagets lönsamhet. Tidigare forskning ger ingen entydig bild av vilken teori som bäst förklarar kapitalstrukturen hos företag, dessutom saknas forskning på svenska företag. Syftet med denna studie är att undersöka vilken av teorierna som bäst förklarar större svenska företags kapitalstruktur. Vidare är syftet att undersöka om teorierna förklarar kapitalstrukturen olika bra beroende på vilken bransch som studeras. En multipel regressionsmodell med fem oberoende variabler som förklarar skuldsättningsgraden används. Resultatet visar på att det inte går att säkerställa vilken av teorierna som bäst förklarar kapitalstrukturen hos svenska större företag då vi finner stöd för båda teorierna. Vidare ger resultatet stöd för att de två teoriernas tillämpbarhet varierar beroende på vilken bransch som undersöks.

The thesis examines the dynamic impact of capital structure on firm performance in Nigeria. The aims of this thesis are; first, to investigate the impact of capital structure of firms on their performance in a dynamic framework. This is unlike previous studies in the capital structure literature that have used static analysis. Second, to examine the dynamic feedback from performance to capital structure using the two-step system generalized method of moment estimator. Third, to explore the determinants or variables that influence capital structure choice of firms in Nigeria and the rate of adjustment to achieve optimal debt position. Fourth, to assess the possibility of non-monotonicity effect of capital structure on firm performance and non-monotonicity effect of performance on capital structure. The second chapter discusses the theoretical framework and review the empirical literatures on capital structure and firm performance. Also, the chapter review empirical literature on firm performance and capital structure as well as on determinants of capital structure. The study find much evidence in support of the theoretical prediction of the agency cost theory of capital structure. The stuudy observed that there are limited empirical studies on the franchise value and efficiency-risk hypotheses of reverse causality from performance to capital structure. The empirical literatures on determinants of capital structure suggests that both firm specific and country factors are important variables that drive capital structure choice of firms. The thrid chapter examines the methodology of the study. The population, sampling and sampling size, estimation methods were discussed in this chapter. The fourth chapter analysis and described the data employed in the study. Specifically, the results of the dynamic relationship between capital structure and firm performance were presented in this chapter. The results indicate that capital structure has non-monotonic effect on firm performance thereby supports the agency cost theory of capital structure. The fifth chapter provides results on the reverse causality between performance and capital structure. The findings indicate that there is reverse causality between performance and capital structure. This is evidence in the statistically significant negative finding between performance and capital structure. This finding support the franchise value hypothesis. The findings of this study also reveal that non-monotonic relationship exist between performance and capital structure. The sixth chapter provides results on the determinants of capital structure of Nigerian firms. The findings indicate that both firm specific variables (return on equity, risk, profitablity, age, size, tangibility, growth opportunities, dividend, ownership) and country variables (inflation, interest rates, credit to private sector as percentage of gross domestic product, institutional quality) jointly influence capital structure choice of firms in Nigeria. The findings equally indicate that firms in Nigeria adjust to their optimal debt target relatively faster with lower cost of adjustment because of better access to private debt that public debt. Conclusions from the empirical chapters indicate that firm specific and country factors are major determinants of capital structure of firms in Nigeria and that capital structure choice of firms influence their performance. Equally, there is evidence that indicate that there is reverse causality from performance to capital structure of firms. The study therefore contend that the agency cost theory of capital structure and franchise value hypothesis are portable in the Nigerian context. Full portability of these theories in emerging market like Nigeria may require modifications to accommodate specific peculiarities of operating and business environment of Nigeria.

<p>Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.</p><p>Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra. Just dessa områden beskriver vi i den teoretiska referensramen. Denna är uppbyggd av teorier om företagens livscykel, för att beskriva att företag liksom produkter genomgår olika faser i sitt så kallade liv. I den teoretiska referensramen behandlar vi även hur kapitalstrukturen i små- och medelstora företag kan se ut, beroende på olika bakgrundsfaktorer, vilka kan ha inverkan på företagens val. Vidare har vi med ett avsnitt där den finansiella bootstrappingen beskrivs, där vi lyfter fram vilka olika grupper/metoder som finns samt hur användandet av dessa metoder kan påverka företaget. Dessa teorier har använts då vi velat besvara frågan om de olika stadierna i företagslivscykeln har inverkan på företagens val av boostrappingmetod.</p><p>Utgångspunkten i denna undersökning har varit en positivistisk kunskapssyn, då syftet har varit att undersöka förekomsten av olika bootstrappingmetoder bland mikro- och småföretag, samt att undersöka om dessa metoder används olika beroende på var företagen befinner sig i livscykeln.</p><p>Med ett betraktande perspektiv har vi använt oss av en kvantitativ enkätstudie av Sveriges småföretag, där vi med ett stickprov på 150 företag, försökt besvara vår ställda problemformulering. Vad vi kunnat se är att det främst är de relationsorienterade bootstrappingmetoderna som används, då det ligger nära till hands för företagen att använda dessa metoder. Detta beror på att det personliga nätverket används.</p>

<p>För ett litet företag kan det vara svårt att få in kapital till verksamheten. Långivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till småföretag och kräva stor utdelning på det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta är skattekrediter, som en billig finansieringsform, en väl använd möjlighet för småföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden är den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som händer när denna från att ha varit räntefri går till att bli räntebelagd.</p><p>Pecking order theory (POT) beskriver hur företag väljer sitt kapital där det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital såsom lån och aktietillskott. Författarna föreslår i studien att periodiseringsfonden genom förändringen förflyttas i POT:s hierarki från att ses som internt genererat kapital till externt kapital. Ett finansieringsperspektiv på periodiseringsfonderna kan dock inte beskriva instrumentet fullt ut. Det krävs ett kompletterande resultatutjämningsperspektiv för att beskriva periodiseringsfondernas utveckling. Frågan hur förändringen av användandet går till, förklaras genom teorin om småföretagarnas beroende av redovisningsbyråer.</p><p>Studien använder dels en kvantitativ och dels en kvalitativ metod för att på ett allsidigt sätt belysa frågeställningen. Den kvantitativa delen undersöker främst den faktiska förändringen i periodiseringsfondernas användning genom undersökning av bokslut hos småföretag. Den kvalitativa delen utreder främst om och hur redovisningskonsulterna har påverkat småföretagens process i arbetet med periodiseringsfonder. De olika metoderna går givetvis in i och kompletterar varandra för att ge svar på frågeställningen.</p><p>Slutsatserna av studierna är att undersökningen styrker teorin om att periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har förflyttat i POT-hierarkin. Denna slutsats begränsar sig dock till de företag som ser på periodiseringsfonder som en finansieringsform. Studien visar också på att man måste ta med den resultatutjämnande effekten i beräkningar.</p><p>Småföretagarnas beroende av redovisningskonsulter visas också i studien. Samtidigt dras slutsatsen att småföretagens förtroende för redovisningskonsulterna inte är befogat. Redovisningskonsulterna har inte i tid agerat för att undvika onödiga kostnader för småföretagen.</p>

<p>This dissertation intends to describe how small Swedish companies experience the handling of financing in China. Which include describing how small Swedish companies have chosen to finance their establishment, and whether Myers Pecking order theory is applicable. Further more, to show the inquired companies attitude towards external equity, and if any problems are experienced, connected to reaching long-term external finance. The specifikation of the problem for this dissertation is, How do small Swedish companies established in China experience the handling of financing? And to answer the specification of the problem a quantitative approach has been used. The data was gathered through a survey sent out to a number of small Swedish companies established in China. The definition of small Swedish companies has been set to less than 100 employees, and furthermore, established in China under any of the entry modes WFOE, FICE, Joint Venture or Rep/Sales Office.</p><p>The over all conclusions for this dissertation, are that internal finance is preferred, and in general is the use of external finance insignificant among small Swedish companies established in China. What can be concluded from this is that Myers Pecking order theory is applicable. Further more, there are strong indications that the inquired companies do not experience any financial gap, or in general any imminent problems surrounding reaching external finance. Important to add to the conclusion is that just because there are no imminent problems, does this not signify that companies do not experience any problems at all reaching external finance.</p>

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.</p><p>Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.</p><p>Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.</p><p>Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen. Variabeln lönsamhet har en negativ korrelation med skuldsättning i båda branscherna. Omsättningstillväxten har en negativ korrelation med skuldsättning för tjänstebranschen, och en positiv korrelation inom fastighetsbranschen. Skattefördelarna har inte någon signifikant betydelse.</p>

No description available.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar. Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp. Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna. Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen. Variabeln lönsamhet har en negativ korrelation med skuldsättning i båda branscherna. Omsättningstillväxten har en negativ korrelation med skuldsättning för tjänstebranschen, och en positiv korrelation inom fastighetsbranschen. Skattefördelarna har inte någon signifikant betydelse.

Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär. Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra. Just dessa områden beskriver vi i den teoretiska referensramen. Denna är uppbyggd av teorier om företagens livscykel, för att beskriva att företag liksom produkter genomgår olika faser i sitt så kallade liv. I den teoretiska referensramen behandlar vi även hur kapitalstrukturen i små- och medelstora företag kan se ut, beroende på olika bakgrundsfaktorer, vilka kan ha inverkan på företagens val. Vidare har vi med ett avsnitt där den finansiella bootstrappingen beskrivs, där vi lyfter fram vilka olika grupper/metoder som finns samt hur användandet av dessa metoder kan påverka företaget. Dessa teorier har använts då vi velat besvara frågan om de olika stadierna i företagslivscykeln har inverkan på företagens val av boostrappingmetod. Utgångspunkten i denna undersökning har varit en positivistisk kunskapssyn, då syftet har varit att undersöka förekomsten av olika bootstrappingmetoder bland mikro- och småföretag, samt att undersöka om dessa metoder används olika beroende på var företagen befinner sig i livscykeln. Med ett betraktande perspektiv har vi använt oss av en kvantitativ enkätstudie av Sveriges småföretag, där vi med ett stickprov på 150 företag, försökt besvara vår ställda problemformulering. Vad vi kunnat se är att det främst är de relationsorienterade bootstrappingmetoderna som används, då det ligger nära till hands för företagen att använda dessa metoder. Detta beror på att det personliga nätverket används.