Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska småföretag tillämpar samt hur dessa tillämpas. Dessutom ämnar studien att kartlägga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva på att tillfredsställa behovet av kapital. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfördelning. Vidare behandlas entreprenörens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder. Metod: Studien utgår från ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats. Undersökningen utgörs av en surveyundersökning med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet i denna studie består utav ägare av små företag som uppfyller EU kommissionens krav på ett litet företag. Primärdata i undersökningen genereras av intervjuer genomförda på dessa småföretag. Empiri: Empirin består av en presentation av den data som samlades in från de tio personliga intervjuerna genomförda på tio ägare från olika verksamheter. Slutsats: Studien visar att de sex mest tillämpade bootstrappingsmetoderna är inte tagit ut någon lön, delat utrustning med andra företag, använt eget konto för att finansiera verksamheten, samarbetat med andra företag, använt leasad utrustning samt förhandlat bästa villkor med leverantörer. Vidare har det visat sig att relationsorienterade- samt ägarfinansierade bootstrappingsmetoder anses vara mest effektiva på att minska verksamhetens kapitalbehov. / Purpose: The purpose of this study is to identify what financial bootstrapping methods small Swedish enterprises exercise and also how they exercise these methods. Furthermore, this study will seek to map which of the identified bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.  Theoretical Framework: The theoretical framework in this study compiles theories of The Financial Gap and asymmetrical information. Furthermore, it consists of theories about entrepreneurs and their preferences of capital in The Pecking Order Theory, as well as theories about Financial Bootstrapping and its different methods. Methodology: This thesis has a positivistic and an iterative approach. Furthermore,    this thesis consists of a survey research and applies semi-structured interviews as a method to generate data. The sample in this study consists of owners of small enterprises that meet the criteria for a small business according to the EU. The primary data used in this thesis has been generated through interviews with the selected business owners.  Result: The empirical findings in this thesis consist of a presentation of the data generated from the interviews with ten different business owners from various enterprises. Conclusion: The most frequently-used bootstrapping methods are: Withhold managers salary, share equipment with other businesses, use own credit cards to finance the enterprise, cooperate with other businesses, lease equipment and seek out best conditions with suppliers. Furthermore the findings in this thesis show that relationship-oriented and private owner-financed financial bootstrapping categories are the most effective at relieving the company’s need of capital.

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder. Vad gäller de obereonde variablernarepresenteras lönsamhet av avkastning på totalt kapital, skuldsättning av kortfristiga respektive långfristiga skulder, ålder är en logaritm av företagets ålder och storleken är enlogaritm av företagets omsättning. Resultatet visar att det finns ett samband mellan handelskrediter och lönsamhet samt skuldsättning. I båda fallen är detta samband negativt. Det innebär att om ett företag är lönsamt har företaget en mindre andel handelskrediter och om ett företag har stor andel skuldsättning minskar andelen handelskrediter. Förklaringen tilldet negativa sambandet vad gäller lönsamhet är pecking order - teorin. Skuldsättningens negativa samband förklaras av utbytesteorin. / It is common for corporations to be financed by their suppliers through trade credits. There are also a lot of international studies regarding the determinants of finance through tradecredit. The aim of this study is to investigate the determinant factors for the use of trade creditin swedish small and medium enterprises (SME). The study aims to investigate the relationship that profit and debt has to trade credits. I also intend to investigate how factors such as age and sizes of the company affect the use of trade credit. The study is made with amultiple linear regression analysis and the dependent variable trade credit is represented byaccounts payable. Regarding the independent variables, profit is represented by return onassets, debt is represented by short term and long term debt, age is a logaritm of thecompanies age and size is a logaritm of the companies turnover. The result shows that there isa relationship between trade credit, profit and debt. In both cases the relationship is significantand negative. This means that if a company is profitable it will receive less trade credit and ifa company has a big share of debt the share of received trade credits will be less. The explanation to the negative relationship regarding profit is the theory of pecking order. Regarding debt the negative relationship can be explanied with the substitution theory.

[pt] O objetivo deste trabalho é verificar qual dentre as teorias de Trade-Off e Pecking Order predomina nos anos de crise financeira para explicar a forma como empresas brasileiras de capital aberto tomam suas decisões de financiamento. No Brasil, quatro crises financeiras relevantes aconteceram no período de 1998 até 2016: as crises de 1999, 2002, 2008 e 2015. A decisão da estrutura de capital das empresas tem implicações no valor de mercado da companhia e seu custo de capital. Por esse motivo, os estudos sobre a estrutura de capital têm se apresentado como um dos temas mais estudados e relevantes na área de finanças corporativas. Dentre as teorias estudadas, existem duas correntes teóricas que discutem como as empresas determinam sua estrutura de capital: a teoria de Trade-Off e a teoria de Pecking Order. Desta forma, inicialmente foram verificadas quebras estruturais no nível de alavancagem das empresas brasileiras de capital aberto nos anos de crises financeiras mencionados e, em seguida, aplicado o modelo de Tong e Green (2005) de regressão múltipla em cross section, a fim de verificar qual teoria melhor explica as decisões de financiamento das empresas nesses anos. / [en] The objective of this study is to verify which of the theories - trade-off or pecking order - prevails in the years of financial crisis to explain how Brazilian publicly held companies make their financing decisions. In Brazil, four major financial crises occurred from 1998 to 2016: the crises of 1999, 2002, 2008 and 2015. A company s decision on its capital structure is important because the composition of its different financing sources has implications for its market value and cost of capital. For this reason, capital structure has been one of the most studied and relevant topics in corporate finance. Among the theories studied, there are two theoretical currents that discuss how companies determine their capital structure: trade-off theory and pecking order theory. Thus, a methodology was initially applied to verify the existence of a structural break in the level of leverage of Brazilian publicly traded companies in those previously mentioned years of financial crises. Later, a model of multiple regression in cross section, based on Tong and Green (2005) was applied, in order to verify which theory best explains the financing decisions of the companies in those years.

As decisões relacionadas à configuração da estrutura de capital das empresas impulsionam as pesquisas há mais de cinqüenta anos. Muito embora o assunto seja recorrente e atual no meio acadêmico, ele se mantém bastante controverso. Neste trabalho são exploradas diretamente duas bases teóricas distintas: a Static Trade off Theory (STT), a partir do modelo proposto por Frank e Goyal (2003) e a Pecking Order Theory (POT), a partir do modelo proposto por Shyam-Sunder e Myers (1999). Os resultados destes testes são comparados aos modelos propostos por Qiu e Smith (2007) e Bahng e Jeong (2012) para analisar a estrutura de endividamento das empresas a níveis diferentes de alavancagem. A amostra selecionada consiste de empresas brasileiras de capital aberto, não-financeiras e não-regulamentadas, listadas na Bolsa de Valores Mobiliários de São Paulo (BM&FBovespa) no período entre 2002 e 2011. Utilizou-se como metodologia as técnicas Regressão Múltipla por meio do método dos Mínimos Quadrados Ordinários (MQO) comparativamente à Regressão Quantílica. Como resultados destacou-se uma velocidade de ajuste à estrutura de capital alvo entre 6% e 14% ao ano, nos teste da teoria trade off. Quanto aos testes da teoria pecking order, constatou-se que as empresas brasileiras se orientam conforme esta teoria na tomada de decisão sobre estrutura de capital, financiando-se em grande parte com capital de terceiros. / Decisions related to the configuration of the capital structure of companies drive research for over fifty years. Although it is recurrent and current in academia, it remains quite controversial. This paper explored directly two different theoretical bases: the Static Trade off Theory (STT), from the model proposed by Frank and Goyal (2003) and the Pecking Order Theory (POT), from the model proposed by Shyam-Sunder and Myers (1999). The results of these tests are compared to the models proposed by Qiu and Smith (2007) and Bahng and Jeong (2012) to analyze the debt structure of firms at different levels of leverage. The sample consists of Brazilian companies traded, non-financial and non-regulated, listed on the Securities Exchange of São Paulo (BM & FBovespa) between 2002 and 2011. It was used as a methodology techniques Multiple Regression by the method of Ordinary Least Squares (OLS) compared to Quantile Regression. The results pointed to a speed of adjustment to target capital structure between 6% and 14% per year, the trade off theory test. As for testing the pecking order theory, it was found that Brazilian companies are oriented according to this theory in decision making on capital structure, financing itself largely with debt capital.

Finansieringsstrategier är betydande delar i företagens uppbyggnad. Pecking order teorin (PO) beskriver den preferensordningen företag har över finansieringsmetoder vid investeringar. Däremot är familjeföretag speciella företag med en stor fientlighet mot externt kapital på grund av risken att tappa kontrollen över företaget. Dessutom finner man betydande incitament till att familjeföretagen har goda relationer med sina leverantörer och kunder vilket möjliggör användandet av bootstrappingstrategier. Vår studie indikerar att PO teorin inte är applicerbar på familjeföretag på grund av ovanstående faktorer. Således skapades en egen preferensordning istället för PO, familjeföretagens pecking order (FPO). Följaktligen är uppsatsens syfte att förklara rangordningen i familjeföretagens finansieringsval vid investeringar. För att undersöka familjeföretagen konstruerades först ett familjeföretagsindex som mätte familjekaraktären i familjeföretagen. Därefter undersöktes den empiriska bärigheten i FPO-modellen på SME företag i Sverige med en enkätundersökning. Utfallen av korrelationstesten genererade flertalet signifikanser mellan familjeföretagsindex och de finansieringsstrategier som FPO-modellen består av. De betydande resultaten efter korrelationstesten var ett negativt samband mellan familjeföretagsindex och hur benägna företagen var att ta in kapital utanför familjen. Det innebär alltså att ju mer familjeföretag man är desto mindre är företaget benäget att ta in externt kapital vilket är den mest betydande implikationen till forskningen. Studien kunde också observera en betydande positiv korrelation mellan familjeföretagsindex då företaget har en huvudägarandel över 50% och deras inställning till att ta in kapital från familjen. Slutligen konstateras pecking order teorin inte verkar passa in på familjeföretagens preferensordning då fler alternativ till finansiering används av familjeföretagen.

This study aims to search for a relationship between enterprise value and capital structure. It specifically targets the Swedish stock market OMXS small cap, observing 48 companies listed on the market between the years 2014-2019. The methodology used is a multiple regression analysis with the dependent variable being the enterprise value and the independent variable being the debt to equity ratio along with five other mediating variables.  The result of the analysis show a statistically significant but negative relation between enterprise value and debt to equity ratio, generating evidence supporting the pecking order theory. / Denna studie syftar till att undersöka om det finns en relation mellan företagsvärde och kapitalstruktur. Urvalet för studien är bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS small cap, där 48 bolag identifierats mellan åren 2014-2019. Metoden som applicerats för att undersöka denna studie är en multipel regressionsanalys där den beroende variabeln är företagets värde och den oberoende variabeln är skuldsättningsgraden samt ytterligare fem oberoende variabler.   Regressionsresultatet visar på ett statistiskt signifikant samband mellan företagsvärde och skuldsättningsgrad som även är negativt, vilket genererar bevis som stöder pecking order teorin.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva huruvida det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet i små- och medelstora företag inom smycke- och klockbranschen. Valet av denna inriktning grundar sig på avsaknaden av tidigare forskning inom detta specifika område samt detaljhandelns dynamiska natur, vilket bidrog till ett ökat intresse. Studiens teoretiska ramverk baserades på pecking-order teorin. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har använts. Sekundärdata har hämtats från databasen Retriever Business. För att uppnå studiens ändamål har olika dataanalyser genomförts med hjälp av variablerna: lönsamhet (mätt som ROA och ROE), långfristiga skulder, kortfristiga skulder, storlek och ålder. Studien omfattar observationer från 166 mikroföretag inom smycke- och klockbranschen, verksamma under tidsperioden 2018-2022.  Resultaten utifrån regressionsanalysen visade ett negativt samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet, vilket betonar riskerna med hög skuldsättning. Ett statistiskt signifikant samband visades mellan kortfristiga skulder och lönsamhet och indikerar att höga nivåer av kortfristiga skulder är associerade med lägre lönsamhet. Detta går delvis i linje med pecking order-teorin, men osäkerheten i resultaten kräver ytterligare forskning. Ett statistiskt signifikant samband påvisades mellan långfristiga skulder och lönsamhet vilket stöttas av pecking order-teorin. Resultaten för sambandet mellan företagsstorlek och lönsamhet var tvetydiga. Inga signifikanta samband hittades mellan företagens ålder och lönsamhet, vilket innebär att företagens ålder inte har någon statistiskt signifikant inverkan på lönsamhet i smycke- och klockbranschen.   Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och pecking order-teorin som visar studiens varierande resultat. Vissa resultat stöttades av ställda hypoteser medan andra sa emot dem. / The purpose of this study is to analyze and describe the relationship between capital structure and profitability in small and medium- sized enterprises within the retal sector, with a specific focus on the jewelry and watch industry. This particular focus is chosen due to the lack of previous research in this specific area and the dynamic nature of the retail industry, which adds to its interest. The theoretical framework of the study is based on the pecking order theory. A quantitative method with a deductive approach had been utilized. Secondary data has been sourced from the Retriever Business database. To achieve the study's objectives, various data analyses were conducted using the variables: profitability (measured as ROA and ROE), long-term debt, short-term debt, size, and age. The study included observations from 166 micro-enterprises within the jewelry and watch industry, operating during the period 2018-2022. The results from the regression analysis demonstrated a negative relationship between capital structure and profitability, highlighting the risks associated with high levels of debt. A statistically significant relationship was found between short-term debt and profitability, indicating that higher levels of short-term debt are associated with lower profitability. This finding is partially in line with the pecking order theory, but the uncertainty in the results calls for further research. A statistically significant relationship was also observed between long-term debt and profitability, which supported the pecking order theory. The results for the relationship between firm size and profitability were mixed. No significant relationships were found between the age of the firms and profitability, suggesting that firm age does not have a statistically significant impact on profitability in the jewelry and watch industry. The results have been analyzed in the context of previous research and the pecking order theory, showing the study's varying outcomes. Some results supported the stated hypotheses, while others contradicted them.

Bolag står ständigt inför beslut kring val av finansiering och dessa beslut resulterar i bolagens kapitalstruktur. Kapitalstrukturen har undersökts sedan en lång tid tillbaka och flera olika teorier har växt fram. Än idag finns det dock ingen teori som kan förklara kapitalstrukturen på ett tillfredsställande sätt. Eftersom det inte finns några tydliga tecken på att det finns en optimal kapitalstruktur eller hur en sådan skulle kunna se ut, kan kapitalstrukturen variera. Denna undersökning har tagit fasta på två av de mest kända teorierna för att förklara kapitalstrukturen, trade-off teorin och pecking order teorin. Undersökningen har en tvärsnittsdesigns utformning och studerar hur lönsamhet, tillväxt, storlek, materiella tillgångar, likviditet, icke-skuld skattesköld och bransch påverkar kapitalstrukturen. Fokus ligger på den svenska marknaden och ämnar att kunna generalisera kring svenska börsnoterade bolag. Resultatet av denna undersökning bidrar till en ökad förståelse för kapitalstrukturen men vi är långt ifrån en fullständig bild av ämnet. Undersökningens slutsatser skiljer sig till viss del från tidigare forskning eftersom den hittar stöd för båda teorierna. Ingen av teorierna går dock att applicera i sin helhet på den svenska marknaden vilket tyder på att forskningsområdet fortfarande behöver utvecklas och nya idéer tillkomma. / Companies are constantly faced with making decisions regarding their choice of financing and these decisions result in the company’s capital structure. The capital structure has been studied for a long time and several theories have emerged. Still to this day there’s no theory that can explain the capital structure in a satisfying way. Since there are no clear signs that an optimal capital structure exists nor how one would look, the capital structure can vary. This study has its foundation in two of the most well-known theories that try to explain capital structures, the trade-off theory and the pecking order theory. This cross-sectional study examines how profitability, growth, size, tangible assets, liquidity, non-debt tax shield and industry affect capital structure. The focus lies on the Swedish market and intends to generalize about listed Swedish companies. The result of this paper contributes to an increased understanding of capital structure but we are far from a complete comprehension of the subject. The conclusion of this study partially differs from previous research as it finds support for both theories. However none of the theories are applicable on the Swedish market as a whole which suggests that further research is required along with the addition of new ideas. This paper is written in Swedish.

A comparação entre duas teorias na área de finanças sobre estrutura de capital nas empresas é o objetivo deste trabalho. Usando testes desenvolvidos por Shyam-Sunder & Myers (1999) e Rajan & Zingales (1995), os dados de empresas brasileiras, não financeiras, de capital aberto foram analisados entre os anos de 2000 e 2010 para verificar se preferiram os comportamentos previstos na Static Trade-off Theory ou os da Pecking Order Theory. As maneiras de se financiar e as causas e conseqüências dessas decisões nas empresas são importantes questões que vêm sendo debatidas em inúmeros trabalhos acadêmicos. Este trabalho procurou analisar a bibliografia relacionada ao tema e replicar testes realizados no exterior, visando verificar as semelhanças, diferenças e os motivos relacionados a tais resultados. Os resultados obtidos apontam para a provável preferência do comportamento previsto pela Pecking Order Theory, isto é, as empresas estudadas, no período analisado, usaram, em primeiro lugar, recursos gerados internamente (caixa operacional), usando em segundo lugar recursos de terceiros, por meio de empréstimos bancários ou emissão de debêntures, somente emitindo ações como última alternativa. Outra conclusão foi que as empresas brasileiras de capital aberto provavelmente não procuram alcançar ou manter uma meta ideal de endividamento, que equilibre os custos e benefícios gerados pelos empréstimos. / The comparison between two theories in the finance area of capital structure in business is the goal of this work. Using tests developed by Shyam-Sunder & Myers (1999) and Rajan & Zingales (1995), the data of Brazilian non-financial publicly traded were analyzed between the years 2000 and 2010 to determine whether they preferred the expected behaviors in the Static Trade-off Theory or the Pecking Order Theory. The ways to finance and the causes and consequences of these decisions in organizations are important issues that have been discussed in numerous scholarly works. This study sought to examine the literature related to the theme and replicating tests performed abroad in order to verify the similarities, differences and the reasons related to such results. The results indicate the problabe preference behavior provided by Pecking Order Theory, ie the companies studied in the period analyzed, used, first, internally generated funds (operating cash), second using third-party funds through bank loans or issuance of bonds or issuance of bonds, sending shares only as a last resort. Another conclusion is that Brazilian companies traded problaby did not seek to achieve or maintain an ideal goal of indebtedness, wich balances the costs and benefits generated by the loans.

Purpose: The thesis purpose is to, with regards to relevant theories, explain how the variables industry affiliation, growth, uniqueness and tangiability affect modern, swedish firms capital structure. Method: A quantitative method along with a deductive approach has been used to make this study. Multiple regression analysis has been applied in order to identify statistical relationships between various variables. Conclusion: The empirical results can only to a certain degree confirm what the theories are claiming. The statistical relationship the growth, profitability, uniqueness in a firm has with leverage is negative. Moreover, tangibility turned out to have a positive relationship to leverage, which coincides with said theories. / Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relevanta teorier förklara hur variablerna lönsamhet, branschtillhörighet, tillväxt, unikhet och tillgångsstruktur påverkar svenska bolags kapitalstruktur. Metod: En kvantitativ metod med deduktiv ansats har använts för att möjliggöra denna studie. Multipel regressionsanalys har tillämpats för att statistiskt kunna identifiera samband mellan olika variabler. Slutsats: Resultatet stämmer nästan genomgående med teoriernas antaganden. Sambandet mellan tillväxt, lönsamhet, unikhet mot skuldsättningen är negativt. Det visade sig dessutom att det finns ett positivt samband mellan tillgångsstruktur och skuldsättningsgrad, vilket stämmer med vad teorierna hävdar.