Lärare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att läraren själv ska tillämpa disciplinen. Denna studie undersöker därför om lärarna tillämpar sina ämneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lärares lektioner i svenska på gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken. Efter observationerna genomfördes en kortare intervju med lärarna för att få inblick i huruvida deras retoriska egenskaper förekom medvetet eller inte. Ett tal innehåller fem olika faser enligt den klassiska retoriken, varav tre blir synliga under fallstudierna. Dessa är dispositio, elocutio och actio. Dispositio är relevant för lektionens upplägg, elocutio visar lärarens förmåga att anpassa sitt språk till eleverna och actio är själva framförandet av lektionen inklusive kroppsspråk och röstläge. Resultatet av undersökningen visar att det delvis sker en tillämpning av retoriska kunskaper i klassrummet som till viss del är medveten. Alla tre lärare uppvisar en retorisk disposition i sin undervisning.

Sammanfattning Utgångspunkten i den här studien har varit lärarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus på skolämnet idrott och hälsa. Pedagogisk forskning om lärande och ämnesdidaktisk forskning brister ofta i att hänsyn ej tas till lärarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. Området är relativt outforskat vilket är förvånande då lärarens främsta redskap är hennes tal. Syftet med den här studien var att ge en bättre förståelse för hur lärares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om ämnets karaktär är av betydelse. För att ta reda på detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod. Med hjälp av pedagogisk retoriska begrepp har jag utvecklat en modell för att förstå hur den muntliga kommunikationen fungerar och vilka konsekvenser den kan ha för undervisningen. Resultaten visar att det finns en skillnad i hur lärares tal kommer till uttryck mellan olika ämnen och hur det är ämnenas karaktär som bidrar till detta. Resultaten presenteras och kategoriseras under vad som inom pedagogisk retorik kalla lärarens undervisningsansvar. Med de analysbegrepp som använts och resultaten i form av lärarens undervisningsansvar finns möjligheten att utveckla ett undervisningsspråk för lärare. Detta språk kan användas för att utvärdera och fungera som ett pedagogiskt stöd i planeringen av konkreta undervisningssituationer. / Abstract The starting point of this study has been the teachers’ oral communication and how it is expressed in the concrete educational situation with focus on the school subject physical education. Pedagogical research on learning and school subject didactics research does not take in consideration the teacher and the teacher’s oral communication in the educational situation. The area is relatively unexplored which is surprising since the teacher’s main tool is her speech. The aim of this study was to provide a better understanding as to how teachers’ oral communication is expressed and if the character of the school subject is of significance. To explore this I used a qualitative approach with interviews and observations as investigation methods. I have developed a model using pedagogical rhetorical concepts to help understand how the oral communication works and what consequences it might have on teaching. The result shows a difference in how the teachers’ communication is expressed and that the character of the subject is a contributing factor. The results are presented and categorized under what in pedagogical rhetoric is called teachers educational responsibility. With the analytical tools that have been used in this study and the results that are the teacher’s educational responsibilities the possibility to develop a teaching language for teachers has emerged. This language can be used to evaluate and function as a pedagogical support in the planning of concrete educational situations.