Syftet med denna litteraturstudie är att se hur forskning beskriver och definierar läs- och skrivsvårigheter med särskild inriktning mot barn med ADHD och dyslexi, samt ta reda på vilka pedagogiska insatser som forskningen presenterar för att främja elevers språkutveckling.  Studien baseras på äldre och nyare forskningsstudier kring vårt valda område. Uppsatsen ger en översikt om hur forskningen reder ut begreppen läs- och skrivsvårigheter och ADHD och dyslexi. Det som också med hjälp av forskningen reds ut är vilka pedagogiska insatser som främjar elevers språkutveckling. Sammanfattande visar resultatet att det finns samband mellan läs- och skrivsvårigheter och ADHD och dyslexi, samt samband mellan diagnoserna ADHD och dyslexi. Resultatet pekar också på att de pedagogiska insatserna inte skiljer sig markant, utan är likvärdiga för elever med dessa svårigheter.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). Läs- och skrivinlärning igrundskolan och särskolan - Likheter och skillnader. (Reading and WritingSkills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning,Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta frammetoder för läs- och skrivundervisning som används i grundskolans förstaårskurser samt i särskolan. Vi frågar oss vilka metoder som är aktuella, vilkametodiska likheter och skillnader som kan iakttas mellan grundskolans ochsärskolans undervisning samt vilken den specialpedagogiska rollen är i denförsta läs- och skrivinlärningen.Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på halvstruktureradeintervjuer av tio yrkesverksamma lärare och specialpedagoger, fem lärare frångrundskolans årskurs två och fem specialpedagoger från särskolan. Intervjuernaredovisas genom meningskoncentrering.Resultatet visar att LTG-metoden och den Nya Zeeländska metoden; ”Att läsaoch skriva tillsammans” är vanliga metoder att utgå ifrån i grundskolan. Isärskolan används LTG-metoden och Wittingmetoden, samtidigt somordbildsmetoder är viktiga. Båda skolformerna understryker vikten avnoggrannhet, struktur och en långsam inlärningstakt. Man vill skapaengagemang för att väcka läslust och skrivintresse. De huvudsakligaskillnaderna handlar om arbetsorganisationen kring lärandet, där man inomsärskolan arbetar mer individualiserat. Det är specialpedagoger som arbetar medsärskoleelevernas läs- och skrivinlärning. För grundskolans elever i behov avsärskilt stöd vid läs- och skrivinlärning, visar det sig inte självklart med direktriktade specialpedagogiska insatser, trots att man tidigt identifierar vilka eleversom är i behov av detta.

Under de senaste åren har allt fler kritiska röster höjts angående bollspel som innehåll i idrottsundervisningen i skolan. Argument som att det används allt för ofta och att bollspel riskerar att leda till att vissa elever exkluderas har varit ledande för kritiken gentemot bollspel. Vi som lärarstudenter har även erfarit att bollspel blivit presenterat som något problematiskt på universitetet. Utifrån den ingången så har vårt syfte med denna studie varit att undersöka hur praktiserande lärare i idrott och hälsa på gymnasiet motiverar bollspel som innehåll och anpassar det till olika elevgrupper. Metoden som har använts för att besvara syftet var genom kvalitativa semistrukturerande intervjuer med sex verksamma lärare i idrott och hälsa där samtliga arbetar på gymnasienivå. Dataanalysen karaktäriserades av kvalitativ innehållsanalys där det transkriberade materialet kodades med inspiration från Jones (2022) samt Fejes och Thornberg (2015) beträffande hur kodning, kategorisering och tematisering genomförs. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Johan Öhmans (2014) resonemang om den didaktiska triangel där de pedagogiska frågorna vad, hur och varför har en central roll samt hur parterna, lärare, elev och innehållet samspelar med varandra. Teorin används i resultatdiskussionen där vi problematiserar resultatet. Detta gjordes med avsikt för att belysa att svaren kan ses utifrån andra perspektiv och i detta fall utifrån ett didaktiskt synsätt. Studiens resultat indikerar att lärare har en positiv inställning till användandet av bollspel då det ses som ett verktyg för att uppnå olika mål med undervisningen. Två teman blev framträdande där den första var att lärarna motiverar valet av bollspel utifrån flera aspekter såsom social samverkan, fysisk träning och kulturellt värde. Det andra temat var anpassning där lärarna använder sig av olika strategier för att få alla elever involverade i aktiviteterna såsom att nollställa förkunskaperna genom skolanpassade regler och individualisering av aktiviteten. Sammantaget går det att konstatera att samtliga respondenter i denna undersökning hade en positiv syn på bollspel i undervisningen där de motiverade valet av bollspel samt att anpassningar används för gruppen och den individuella elevens skull.