Detta arbete riktar sig till lärare och lärarstudenter inom geografiämnet. Syftet med arbetet är att belysa olika aspekter av utomhuspedagogik, detta för att kunna förbättra lärares och lärarstudenters arbete med utomhuspedagogik. Frågeställningen som arbetet kommer att besvara är “Vad säger forskningen om positiva och negativa aspekter av utomhuspedagogik i geografiundervisningen?”. Frågeställningen väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning, då vi reagerade på att lärarna inte använde sig av utomhuspedagogik. Genom databaserna ERC, ERIC och Swepub har vi sökt fram vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Detta har gjorts med relevanta sökord utifrån vår frågeställning.   Utifrån resultatet har vi kommit fram till att det främst finns positiva aspekter på utomhuspedagogik, men att det även förekommer få negativa aspekter. Med detta resultat kan vi dra slutsatsen att utomhuspedagogik ger övervägande positiva effekter för elevernas utveckling och lärande.  Detta kan gynna oss i vår framtida yrkesroll då denna kunskapsöversikt har gett oss en medvetenhet om hur viktig utomhuspedagogik är. Men även hur viktigt det är att vi som lärare skapar en välplanerad utomhuslektion då dåligt planerade utomhuslektioner missgynnar elevernas lärande.

Syfte Studien syftar till att undersöka hur idrottslärare på gymnasiet planerar och genomför undervisning om droger och dopningspreparat. Frågeställningar  Vilka tillvägagångssätt använder idrottslärare när det gäller att belysa effekterna av droger och dopningspreparat?  Vilka förutsättningar, hinder och möjligheter ser idrottslärare med undervisning om droger och dopningspreparat? Hur upplever idrottslärare sin ämnesdidaktiska kompetens gällande droger och dopning?   Teori och metod Studien baseras på didaktisk teori i allmänhet och den didaktiska triangeln i synnerhet samt ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod används, där tematisk analys av intervjuer med sex lärare i Idrott och hälsa 1 genomförs. Resultat Resultaten visar på en variation av pedagogiska metoder, inklusive lärarledda och elevcentrerade tillvägagångssätt, samt användningen av olika material som filmer, bilder och podcasts. Lärarna uttryckte en allmän brist på ämnesdidaktisk kompetens och kände sig oförberedda för att undervisa om droger och dopning, vilket understryker behovet av mer inriktad lärarutbildning. Slutsatser Studien drar slutsatsen att idrottslärare möter betydande utmaningar i att effektivt undervisa om droger och dopning. Det finns ett behov av förbättrad lärarutbildning och resurser för att öka ämnesdidaktisk kompetens. Ytterligare forskning rekommenderas för att utforska elevers perspektiv och hur olika undervisningsmetoder påverkar elevers lärande och attityder. / Aim This study aims to examine how physical education teachers plan and implement lessons about drugs and doping substances in high school. Research Questions What approaches do physical education teachers use to highlight the effects of drugs and doping substances? What conditions, challenges, and opportunities do physical education teachers see in teaching about drugs and doping substances? How do physical education teachers perceive their subject-didactic competence regarding drugs and doping? Theory and Method The study is based on didactic theory in general and the didactic triangle in particular, as well as a sociocultural perspective. A qualitative approach is used, employing thematic analysis of interviews with six physical education teachers. Results Findings reveal diverse pedagogical approaches, including teacher-centered and student-centered methods, and the use of various materials like films, images, and podcasts. Teachers expressed a general lack of subject-didactic competence and felt unprepared in teaching about drugs and doping, highlighting the need for more focused teacher education on these topics. Conclusions The study concludes that physical education teachers face significant challenges in effectively teaching about drugs and doping. There is a need for improved teacher training and resources to enhance subject-didactic competence. Further research is recommended to explore student perspectives and the impact of various teaching methods on student learning and attitudes.