Bakgrund: Varje år drabbas ca 400 000 barn världen över av cancer. I höginkomstländer botas över 80% av fallen och i låginkomstländer betydligt lägre, 15–45%. Omvårdnaden av ett barn med cancerdiagnos kan vara utmanande och påfrestande. Att som sjuksköterska arbeta på en barncanceravdelning kräver ett särskilt förhållningssätt och bemötande för att kunna tillgodose barnet och dess familjs behov.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med cancerdiagnos.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökning genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl och analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Studiens huvudfynd resulterade i två teman och sex underteman. De teman som framkom var: Vägen till att ge en god omvårdnad och Känslomässiga variationer.   Konklusion: Sjuksköterskor som arbetar med barncancer ställs inför svåra emotionella situationer och etiska dilemman som inte sällan resulterar i stress och depression. Det existerar en mängd forskning kring erfarenheter av att vårda barn med cancerdiagnos, men specifikt sjuksköterskors erfarenheter inom området är begränsat. För att förbättra sjuksköterskors arbetssituation vid vård av barn med cancerdiagnos bör vidare forskning utföras.

Bakgrund: Forskning har visat på att också syskonens behov måste mötas genom god omvårdnad som en naturlig del inom den pediatriska onkologin. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos syskon till barn med cancer och att få en bättre förståelse för deras situation. Metod: I denna kvalitativa studie har sju syskon i åldrarna tio till sjutton år genom semistrukturerade djupintervjuer berättat om sin upplevelse som syskon till ett barn med cancersjukdom. Urvalet har begränsats till intervjuer inom Region Uppsalas upptagningsområde. Omvårdnadsprofessor Katie Erikssons teori om hälsa har legat till grund som teoretiskt ramverk. Resultat: I resultatet beskrev syskonen upplevelser av känslor av ensamhet och oro samt en upplevelse av att inte vara förstådd och sedd varken bland jämnåriga eller vuxna. De upplevde sig ha mognat som personer. Samtliga sju syskon beskrev det yttersta sällsynta i att någon frågat hur efter hur de i egenskap av syskon egentligen mår. Slutsats: Att ha känt sig vara ensam och bortglömd var en genomgående upplevelse för de syskon som intervjuats i studien. Närhet, samvaro, inkludering, normalt socialt liv och positivt tänkande visade sig vara värdefulla stödjande faktorer för att öka graden av välbefinnande och hälsa samt minska känslan av oro. Nyckelord: syskons upplevelser, pediatrisk onkologi, hälsa, stöd. / Background: Research has found that siblings need to be taken into account as a natural part in pediatric oncology nursing. Aim: The aim of this study was to describe the experiences of siblings to children with cancer, to gain an increased understanding of their situation. Method: In this qualitative study seven siblings at the age from ten to seventeen have been interviewed using a semi-structured interview guide to describe their situation as siblings to a child with a cancer disease. Geographically the selection was limited to Region Uppsala. Katie Eriksson´s theory on health was used as theoretical framework. Results: Siblings described having experienced feelings of loneliness, anxiety and of not being seen or properly understood among peers and adults. Several siblings accounted for subsequent personal growth and maturity. All siblings interviewed testified to an absence of questions regarding how they themselves were doing. Conclusion: Siblings are to a high degree affected and involved in the crisis that a cancer diagnosis can cause within a family, and there is a need for increased sibling attention and support in the home as well as in the health care system. Key words: Siblings’ experiences, pediatric oncology, health, support.