I Sverige omfattas äldre personer av ett historiskt och internationellt sett generöst offentligt ekonomiskt grundtrygghetssystem. Trots det ökade risken för relativ fattigdom bland unga ålderspensionärer (65 till 74 år) under 2000-talets första decennium. Det nya pensionssystemet, tillsammans med den demografiska och ekonomiska utvecklingen, förväntas bidra till att denna trend fortsätter. Inom ramen för dessa omständigheter undersöker avhandlingen yngre ålderspensionärers relativa ekonomiska utsatthet, vad den får för konsekvenser i deras vardag och hur de hanterar situationen. Särskilt vikt läggs vid hur människors livshistorier inverkar på problematiken. Avhandlingen baseras på 30 intervjuer med ekonomiskt utsatta och 17 intervjuer med ekonomiskt trygga yngre ålderspensionärer. Ekonomisk utsatthet preciseras till att motsvara ekonomiska förutsättningar som återfinns bland yngre ålderspensionärer med bostadstillägg. Ekonomisk trygghet definieras följaktligen som bättre ekonomiska förutsättningar än så. Tidigare forskning förklarar ekonomisk utsatthet i ålderdomen med att socioekonomiska nackdelar samverkar och följer på varandra i en negativ spiral över tid. De ger intryck av att det finns en väg fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen. Denna väg tar sin början i en svår ekonomisk situation i barndomen som sedan förvärras allt eftersom tiden går. I kontrast till det visar denna avhandling på fyra vägar fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen – kontinuitet, sluttning, fall och berg- och dalbana. Tre av dessa inkluderar erfarenheter av relativt goda ekonomiska förutsättningar tidigare under livshistorien. Tidigare forskning visar även att äldre personer som lever med ekonomisk utsatthet har anpassat sina preferenser efter små ekonomiska förutsättningar över tid och därför är nöjda med sina vardagsliv trots ekonomisk utsatthet i ålderdomen. I kontrast till det är målen i vardagen likartade bland ekonomiskt utsatta och ekonomiskt trygga pensionärer i avhandlingen. Ju sämre ekonomiska förutsättningar pensionärerna har, desto mer exkluderas de från möjligheten att nå mål om ett hälsosamt åldrande, oberoende, valfrihet och meningsfullhet. Avhandlingens visa också hur äldre personer hanterar den ekonomiska utsattheten på flera olika sätt – genom att hushålla med resurser, försöka öka inkomsterna, använda tillgångar, acceptera situationen, fokusera på positiva aspekter av vardagslivet och anpassa anspråken efter vad som blivit möjligt att uppnå. Hanteringen framträder företrädesvis som resultatet av yngre ålderspensionärers inlåsning i ekonomisk utsatthet under den resterade förväntade livstiden och inte som resultatet av deras tidigare livshistoria. I avhandlingen diskuteras slutligen hur 40-talisternas eller den så kallade rekordgenerationens ålderspensionering kan komma att påverka den ekonomiska utsatthetens betydelse i ålderdomen. Dessutom lyft standardindexering av den skäliga levnadsnivån för äldre personer samt ytterligare subventioner på utgiftssidan fram som möjliga socialpolitiska insatser mot social exklusion bland yngre ålderspensionärer. / During the first decade of the 21st century in Sweden, inequality and risk rates of poverty have increased among young pensioners (between 65–74 years of age). A new public pension system, combined with demographic and economic developments, is expected to add further to these trends. Following this context, the aim of the present dissertation is to survey and understand patterns of economic hardship and its meaning in young pensioners’ everyday lives. The study design is qualitative and takes “subtle realism” as its philosophical theoretical starting point. Economic hardship represents the economic conditions faced by young pensioners who receive the housing supplement for pensioners. It is examined through a relative perspective on poverty. The empirical data primarily consists of interviews with 30 people who live with economic hardship and 17 people who live with comparatively better economic conditions. The theoretical framework consists of theories of social exclusion, coping and life course. The participants’ life histories show four paths to economic hardship – continuity, slope, fall and roller coaster. The last three have not been explicitly described in research before. In elderly life, young pensioners describe experiences of exclusion from the possibility to achieve healthy aging, independence, freedom of choice and meaningfulness, due to their economic hardship. When combined with psychological illness, social isolation, alcohol misuse, and restricted mobility, this exclusion becomes more severe. By focusing on favourable aspects of life and adjusting preferences to fit what has been achieved, young pensioners manage to feel satisfaction with their lives despite consequences of economic hardship. In conclusion, it was primarily situational factors earlier in life that explained economic hardship among young pensioners. In contrast, the findings indicate that it is the present and future – not the past – which for the most part shape young pensioners’ coping with economic hardship. This last finding is at odds with previous assumptions. Finally, as consumption becomes increasingly central in young pensioners’ everyday lives in general, the consequences of economic hardship become more striking within the age group. / <p>Ett erratablad medföljer avhandlingen, se separat fulltextdokument.</p>