Syfte Syftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är: Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)? Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv? Metod Metoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare. I ett av samtalen var jag moderator tillsammans med en assisterande moderator från Örebro univer­sitet. I den andra gruppen fanns moderatorer från Örebro universitet. Inter­vjuguiden som använts har utarbetats av mig med syn­punkter från forskargruppen i Örebro. Resultat Resultatet från studien visar att hemmiljön har haft stor betydelse för deltagarnas fysiska akti­vitet. Idrotten i skolan beskrevs däremot som något som inte haft större bety­delse för deras fortsatta fysiska aktivitet och det gäller för både kvinnor och män. Några av deltagarna minns att den var dålig och inte speciellt positiv, men överlag så klarade deltagarna undervisningen bra. Båda grupperna betonar dessutom det fak­tum att det är hälsosamt och att man mår bra av motion. En annan viktig faktor för fortsatt fysisk aktivitet var den sociala samvaron. Detta gällde främst kvinnorna. För en del av männen var också tävlingsmomentet en motiverande faktor. Slutsats Av den här studien dras följande slutsatser. Idrottsundervisningen har överlag hos deltagarna i studien inte haft någon stor betydelse för deras fysiska aktivitet senare i livet. Det avgörande för att de har blivit fysiskt aktiva handlar mer om upp­växtförhållanden, stöd hemifrån och det sociala um­gänget. Sedan dessa personer lämnat skolan har idrottsundervis­ningen förändrats. Men fortfarande är det viktigt att fundera vidare över hur vi motiverar ungdomar att i sitt fortsatta liv vara fysiskt aktiva?

Syftet med denna studie är att genom en webbaserad enkätundersökning få kunskap om pensionärers förståelse för och attityder till tio stycken slangord som är vanligt förekommande bland dagens ungdomar. De slangord som ingår i studien är: adda, cringe, keff, gitta, fejjan, flöde, joina, spamma, meme samt mainstream. Studien har en sociolingvistisk inriktning och baseras på kvantitativ metod. Materialet består av enkätsvar från 137 pensionärer. Resultatet visar att förståelsen hos pensionärerna för de utvalda slangorden överlag kan anses god; sex av tio ord förstås av mer än hälften av pensionärerna. Det ord som förstås mest är adda och det som förstås minst är keff. När det kommer till resultatet av attityder ses generellt en tendens till en mer negativ än positiv attityd gentemot slangorden, vilket går väl i linje med tidigare forskning. Adda, fejjan och flöde är de slangord som flest har en positiv attityd till medan keff, cringe och meme är de som flest har en negativ attityd till. I vardagliga samtal är det mer accepterat att använda sig av slangorden medan det i vardaglig skrift tenderar att vara mindre okej. Vissa ord, så som adda, fejjan och flöde anses vara mer okej att använda sig av än exempelvis cringe, keff och meme. Resultatet visar att det i formella tal och skrift-situationer inte ses som okej att använda sig av studiens slangord. En viktig konklusion som kan dras utifrån resultatet är att de ord som förstås mest också tenderar att vara de ord som pensionärerna har en mer positiv attityd till. De slangord som flest har en negativ attityd till är också de som förstås sämst.