Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie. Materialet som studerats är fältstudier som publicerats i form av avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vid analys av materialet har Judith Butlers teorier gällande performativa kön använts, samt Anthony Giddens livsstil-begrepp. Resultatet av studien visar att idrottsarenan är förknippat med manliga egenskaper och normer. Vilket i sin tur resulterar i att tjejernas beskrivningar av hur man är rätt respektive fel som tjej är relativt likartade. De beskriver ett sätt att vara på som är i skarp kontrast mot traditionell femininitet. Vilket kan förklaras av idrottens struktur. Sporterna är dock mycket olika i sin karaktär. Ridsporten är en av de största ungdomssporterna i Sverige, medan skateboard är relativt nytt. Detta påverkar hur tjejerna beskriver gemenskapen som präglar utövandet. Ridtjejerna beskriver gemenskapen i stallet som utgörs av mestadels tjejer som en trygg plats där man kan vara sig själv. Vissa skejtande tjejer menar att de vill bli betraktade som en i gänget, en av killarna. Medan andra poängterar ”Girl-Power” som något de strävar efter. Girl Power innebär en gemenskap som, likt ridtjejernas, utgörs av mestadels tjejer. Tjejer inom skatekulturen utmanade kopplingen mellan kön och genus. Då genom att visa att feminint genus inte nödvändigt vis följer av en kvinnlig kropp. Ridtjejerna reproducerar idén om heterosexualitet som norm och befäster samtidigt relationen mellan kön, genus och sexualitet

I detta självständiga arbete undersöks nio barnböckers framställning av pojkar, flickor och icke-binära samt vilka effekter könsnormer i barnlitteratur kan ha på barns identitetsskapande. Studien utgår från en kvalitativ metodansats i form av en diskursanalys. Böckerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på normaliseringsprocesser. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för vilka budskap om könsnormer som framträder i barnlitteratur på förskolor och hur de kan påverka förskolebarn. För att analysera vilka egenskaper karaktärer tillskrivs i de valda böckerna har Nikolajevas (2004) genusschema använts som analysverktyg. Schemat ger en tydlig överblick på stereotypiska maskulina respektive feminina attribut som Nikolajeva (2004) menar ofta tilldelas pojkar och flickor i barnlitteratur. I resultatet framkommer en reproduktion av stereotypiska könsnormer i övervägande delen av böckerna. I böcker som visar sig inneha andra könsnormer än det heteronormativa finns mer könsneutrala karaktärer men det skymtas fortfarande en stor andel maskulina egenskaper och vissa stereotypiska inslag. Ett av studiens centrala resultat visar att äldre barnböcker visar sig ha starkare stereotypiska könsnormer än nya barnböcker. Dock visar tidigare forskning att det kan behövas barnlitteratur med en variation av könsnormer så att alla förskolebarn får möjligheten att finna meningsskapande i sitt läsande av barnböcker.