Arbetet ämnar undersöka vilken effekt på spelupplevelsen ett transient kontra permanent mål har i ett spel med permadeath, samt hur spelaren reagerar på mekaniken när spelets förutsättningar förändras. Arbetet utgår ifrån hypotesen att ett spel som presenteras med ett transient mål är mer passande för permadeath och gör döden mer acceptabelt för spelaren. Arbetet går först igenom en introduktion av permadeath som spelmekanik, vad förlust i spelsammanhang innebär, samt de två mål-variationerna, följt av arbetets frågeställning och hur denna ska utmätas. För detta arbete har ett spel med permdeath skapats i två variationer, en presenterad med ett permanent mål och en med ett transient mål. Testen utfördes sedan genom två grupper, vars spelupplevelse mättes genom en enkätundersökning. Resultatet från denna undersökning visade att det inte fanns någon märkbar skillnad mellan spelversionerna och deras mål, vilket berodde till stor del på hur testspelen i sig var designade. Resultatet visar dock andra intressanta aspekter av permdeath, så som vilka effekter andra mekaniker i speldesignen kan ha på permadeath och områden som måste tas hänsyn till om det ska vara meningsfullt att påstå att ett spel innehåller permadeath.

Genom denna avhandling undergår vi som speldesigners en dokumenterad process där vi utvecklar ett spel från koncept till funktionell prototyp. Målet är att kunna bygga vidare på våra egna samt andras metoder för utvecklingen av mekaniker som kompletterar övrigt gameplay. Undersökningsområdet för denna process utgörs av hur vi kan framställa en dödsmekanik som passar i kontext till vårt valda spelkoncept och dess förutsättningar. Detta inriktningsområde grundas i vår vilja att skapa dödsmekaniker som upplevs inge betydelsefulla konsekvenser både på spelarkaraktären och spelupplevelsen i sin helhet vilket stämmer överens med konceptets designmål. Genom ett speltest där en testgrupp genomför ett antal kvalitativa prototyptester av dödsmekaniker kan vi sedan jämföra resultaten och etablera slutsatser kring hur väl varje prototyp lyckas uppfylla konceptets designmål och inge tydliga konsekvenser för spelaren som förstärker resterande gameplay. / Through this thesis we as game designers undergo a documented process in which we develop a game from concept to functional prototype. The end goal is to allow us to further our own as well as others’ methodology for the development of mechanics that complement existing gameplay. The field of inquiry for this process consists of how we can establish a death mechanic that fits in context to our chosen game concept and its parameters. This focal point originates from a desire on our part to create death mechanics that strive to instill meaningful consequences affecting the player as well as the game experience itself which correspond with the design goals of the concept. By performing a playtest where a number of qualitative prototypes of death mechanics are carried out by a test group we can compare the results and establish conclusions concerning how well each prototype manages to fulfill the concept’s design goals and convey clear consequences for the player, reinforcing surrounding gameplay.

Permadeath är en spelmekanik som innebär att när en spelares karaktär dör så förloras karaktären och alla framsteg permanent. Den här undersökningens syfte var att undersöka påverkan permadeath har på en spelares upplevelse. För att undersöka detta så skapades ett spel i space shooter-genren med två versioner, en version med permadeath och en utan. 19 deltagare fick spela båda versionerna och därefter fick de svara på en enkät som undersökte hur de upplevde varje version av spelet. Enkäten baserades på Player Experience Inventory (PXI) och mätte följande aspekter: nöje, nyfikenhet, bemästring, autonomi, immersion och utmaning. Resultaten utifrån enkäten visar inte någon statistisk signifikant skillnad mellan versionerna i någon av aspekterna och därför kan inga säkra slutsatser dras. Det beror sannolikt på att för få deltagare medverkade. Permadeath hade högre värden i alla aspekter vilket kan vara ett tecken på att det ger en bättre spelupplevelse men de uppmätta skillnaderna var små. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Denna studie undersöker spelmekaniken permadeath i party-baserade spel då mekaniken tycks vara outforskad för dessa spel samtidigt som forskare på ämnet permadeath efterfrågar mer forskning (Dixons 2008, Copcic, McKenzie och Hobbs 2013, Parker 2017). I studien utforskas hur permadeath påverkar olika aspekter av spelupplevelsen i spelen Darkest Dungeon (2016), XCOM 2 (2016) och Battle Brothers (2017). För att ta reda på detta användes en enkätundersökning som skickades ut på olika internetforum vilket resulterade i 322 svar som användes i undersökningen. Studiens resultat indikerar att antalet karaktärer spelaren har tillgång till är en bidragande faktor till hur spelare upplever permadeath i party-baserade spel. Deltagarna i undersökningen var mycket positiva till permadeaths inverkan på spelupplevelsen vilket motiverades med att de höjda insatserna ökade immersionen, stärkte relationerna till karaktärerna och gjorde att spelens beslut blev meningsfullare. Studien föreslår flera möjliga fortsättningar av studien eller forskning på ämnet.