En genomgång av den svenska lagen om stöd vid korttidsarbete och dess utveckling under åren då världen drabbades av en pandemi. Jämförelser görs även med tidigare använda permitteringssystemet inom svensk arbetsrätt. Målsättningen är att analysera vad förändringarna har fått för konsekvenser för arbetsmarknadens parter och hur de kommer att arbeta med stöd vid korttidsarbete framöver. Även när pandemin är över.

With the changes that have taken place in the world during the spring of 2020 in the wake of the Covid-19 pandemic has affected and had consequences in the Swedish labour market. As a result, the global crisis has brought the needs of the layoff institution to the fore again. A workplace can due to for various reasons, experience a temporary decline in the need for labour. One way to address this has traditionally been resorting to layoffs. The term of layoff means that an employer has the opportunity to temporary layoff employees. The purpose of this study was to contribute with a deeper understanding of the regulation of layoff in Sweden and to achieve this a comparative study was made through Norway’s legal rules on layoff, in the hope of contributing new knowledge in the subject for Swedish regulation. The results of this study are that there are many similarities in the employment law regulations regarding layoff in Sweden and Norway, but also some differences such as the form of legal regulations, the importance of the layoff-institute, cost distribution, collective agreements and the role of the managerial prerogative. The Swedish legal system is more intrusive in managerial prerogative than the Norwegian layoff-institute can be stated to be. The Swedish regulation places higher demands on employers, in comparison with the Norwegian regulation which focuses more on employers' right to decide whether layoffs should take place.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning kvarvarandes upplevelser överensstämmer med Layoff survivor sickness (LSS) samt att få insikt i hur de kvarvarande upplever sin arbetssituation när kollegor blivit permitterade. Undersökningen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen baseras på intervjuer som i respekt av social distansering på grund av Covid-19 skett digitalt. Resultatet visar att respondenterna uttrycker få negativa känslor kring upplevelsen, trots mycket bekymrande omständigheter. De uppger att deras psykiska hälsa är oförändrad eller har förbättrats samt att de trivs i hur deras arbete förändrats till följd av de åtgärder som tagits på grund av Covid-19. Anledningen till respondenternas till synes positiva upplevelse av permitteringar går med säkerhet inte att bestämma. Studien presenterar två potentiella förklaringar: (1) LSS är applicerbart och respondenternas arbetsgivare har agerat helt i enlighet med vad tidigare forskning anser vara korrekt för att minska obehag hos anställda. (2) LSS är inte applicerbart på situationen. Eftersom det under studiens genomförande är osäkert vilket stadie pandemin befinner sig i bör resultatet ses som en effekt av en relativt kortsiktig permittering då permitteringen endast pågått under ett fåtal veckor.