Background: Diabetes mellitus type 2 is a chronic disease which increased in many countries and is rated as a threat to the public health. In order to be able to handle the disease and prevent severe complications or even death, the person affected with diabetes mellitus type 2 should gather knowledge about the disease and take on great responsibility for proper treatment. Aim: The aim of this study was to describe persons' experience of living with diabetes mellitus type 2. Method: The method used was a literature study based on qualitative research. The articles were analysed according to Friberg (2017) five step model and resulted in three themes and eight subthemes. Results: The themes were The importance of culture, Self-management and Participation in care. The theme The importance of culture described how religion and culture could affect the persons' choice of food and the ways they managed their disease under religious celebrations such as Ramadan. The theme Self-management described the obstacles they could face with their disease, such as medication and how they could manage to control it. The theme Participation in care described different obstacles in health care such as language, culture and lack of insight into the disease. Conclusion: One of the most important parts in self-managing diabetes mellitus type 2 was that the persons should realize they suffered from a chronic disease and that they had to change their lifestyles in order to prevent complications related to the disease. / Diabetes mellitus typ 2 har ökat under de senaste decennium att sjukdomen ses som en epidemi. Sjuksköterskan möter svårigheter i att finna motivation till livsstilsförändringar hos personer som har sjukdomen. Som sjuksköterska är en betydelsefull del i vårdandet av personen med diabetes mellitus typ 2 att ta del av personens resurser för att finna personens förmåga till att sköta sin sjukdom. För personen med sjukdomen är det av stor vikt att inse att diabetes mellitus typ 2 är en kronisk och progressiv sjukdom som kräver åtgärder och skötsel, då komplikationerna till sjukdomen kan vara allvarliga och i värsta fall leda till döden. I en globaliserad värld är det angeläget för sjuksköterskan att ha förståelse för hur kultur och religion spelar in i vissa personers liv och hur det kan påverka synen på sjukdom, egenvård och läkemedel. Den förståelsen kan förbättras genom att sjuksköterskan får en bredare kompetens inom kultur och religion samt hur dessa två faktorer påverkar samhällslivet. Sjuksköterskan ska också ha ett öppet förhållningssätt gentemot personer med en annan religiös åskådning och med andra socioekonomiska förutsättningar än den som sjuksköterskan själv har.

Bakgrund Den globala migrationen har ökat markant de senaste åren och behovet av tolk inom vården ökar alltmer. Tolken har en avgörande roll i kommunikationen mellan personer med migrantbakgrund och vården när språkliga hinder finns. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att säkerställa att kommunikationen är tydlig och respektfull i vårdmötet mellan person och tolk, oavsett språkliga eller kulturella hinder för att undvika missförstånd och felbehandling. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur personer med migrantbakgrund upplever användning av tolk i kommunikation i vårdmötet. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt omfattar 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har valts ut genom systematisk datainsamling i PubMed och CINAHL. För att utvärdera artiklarna användes bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola. Studierna har granskats och sammanställts utifrån en integrerad dataanalys. Resultat Av resultaten i litteraturstudien framgår det att personer med migrantbakgrund upplevde varierande känslor i vårdmötet beroende på tolkens professionalism. Den professionella tolken ingav trygghet och tillit i kommunikationen med vården medan den icke- professionella tolken medförde utmaningar såsom integritetskränkning, misstro och oro för felöversättningar. Informella tolkar användes i brist på professionella tolkar där tillgängligheten var en fördel medan nackdelen var att det skapade delade upplevelser hos personer med migrantbakgrund. Slutsats Litteraturöversikten fokuserade på upplevelserna av tolkanvändning i vårdmöten för personer med migrantbakgrund. Resultatet framhävde vikten av professionella tolkar för att skapa trygghet, förbättra kommunikation och stärka vårdförtroendet. Trots fördelarna med informella tolkar identifierades utmaningar, inklusive språkliga osäkerheter och påverkan på personernas integritet. Att säkerställa närvaron av professionella tolkar är nödvändigt för att främja öppen kommunikation och skapa en trygg personcentrerad vårdmiljö vilket blir särskilt relevant i Sverige med dess mångkulturella befolkning. / Background Global migration has increased significantly and the need for interpreters within healthcare has grown. Interpreters play a crucial role in the communication between people with migrant backgrounds and the healthcare system when language barriers exist. Nurses bear significant responsibility to ensure communication is clear, comprehensible and respectful between the person and the interpreter, regardless of language or cultural barriers. This in turn can help avoid misunderstandings and treatment errors. Aim The aim of the literature review was to describe how people with migrant backgrounds experience the use of an interpreter in communication in the healthcare setting. Method This literature review includes 15 original articles using a qualitative method. They were selected through systematic data collection in PubMed and CINAHL. Assessment criteria from Sophiahemmet University were used to evaluate the articles. The studies have been reviewed and compiled based on an integrated data analysis. Results The results showed that people with migrant backgrounds experienced varying emotions in the healthcare meeting depending on the interpreter’s professionalism. The professional interpreter created feelings of security and trust whilst the non-professional interpreter brought challenges such as breach of privacy, mistrust, and concern for mistranslations. Informal interpreters were used when there was a lack of professional interpreters; the advantage was easy access whilst the disadvantage was that it created different experiences for people with a migrant background. Conclusions The literature review focused on the experiences of people with a migrant background using an interpreter in healthcare encounters. The result highlighted the importance of professional interpreters to create security, improve communication, and strengthen healthcare trust. Despite benefits of informal interpreters, challenges such as language uncertainties and impact on persons privacy were identified. Ensuring the presence of a professional interpreter is necessary to promote open communication and create a safer person-centered healthcare environment, this is especially relevant in Sweden with its multicultural population.