Problem: Det sägs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgångar och i vår bakgrund kan man läs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vår problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna på, vid urval bland kandidater till en tjänst? Syfte: Syftet med denna rapport är att få en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida butikschefer bör ha kunskapen kring detta ämne. Viss önskan finns också om att få kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vårt framtida sökande av arbete. Metod: Vår rapport undersöker hur rekryterare går till väga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjänst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor. Vid genomförandet användes hjälpmaterial i form av inspelningsanordning samt gammal hederlig penna och papper. Slutsats: Svaren vi fick under våra intervjuer visade att rekryteringsprocessen i stort sett ser likadan ut i alla de företag som vi besökt. Det var bara detaljer i processen som skiljde sig mellan företagen. Det visade sig också att rekryteringsprocessen som helhet inte skiljer sig nämnvärt mellan teori och empiri. Våra huvudsakliga slutsatser är att rekryterarna tittar på CV, kandidatens arbetslivserfarenhet, utseende och familjesituation vid urval till en tjänst.

<p>Problem: Det sägs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgångar och i vår bakgrund kan man läs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vår problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna på, vid urval bland kandidater till en tjänst?</p><p>Syfte: Syftet med denna rapport är att få en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida butikschefer bör ha kunskapen kring detta ämne. Viss önskan finns också om att få kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vårt framtida sökande av arbete.</p><p>Metod: Vår rapport undersöker hur rekryterare går till väga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjänst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor. Vid genomförandet användes hjälpmaterial i form av inspelningsanordning samt gammal hederlig penna och papper.</p><p>Slutsats: Svaren vi fick under våra intervjuer visade att rekryteringsprocessen i stort sett ser likadan ut i alla de företag som vi besökt. Det var bara detaljer i processen som skiljde sig mellan företagen. Det visade sig också att rekryteringsprocessen som helhet inte skiljer sig nämnvärt mellan teori och empiri. Våra huvudsakliga slutsatser är att rekryterarna tittar på CV, kandidatens arbetslivserfarenhet, utseende och familjesituation vid urval till en tjänst.</p>

The aim of this study was to investigate recruiters thoughts about using work psychological testing for personnel selection. The sample consisted of recruiters with good knowledge of recruitment and active within public organizations. Data was collected using interviews and was analyzed with thematic analysis. The result indicates that the recruiters consider traditional selection methods to function well and that work psychological tests are a good complement. It further indicates that the recruiters cannot rely on the test result. The result also indicates that the recruiters do not consider intelligence to be a good predictor for good work performance in general recruiting situations. A conclusion is that the recruiters view on intelligence as a predictor contributes to a limited use of work psychological testing. Another conclusion is that the use of work psychological testing, as a complement, set recruiters in situations where they rather rely on selection methods with significantly lower predictive performance. / Syftet med studien var att undersöka rekryterares uppfattningar om användning av arbetspsykologiska test vid urval av ny personal. Urvalet bestod av rekryterare som ansågs ha god kännedom om personalrekrytering och verksamma inom offentliga organisationer. Data samlades in genom användning av intervjuer och analyserades med tematisk analys. Resultatet påvisar att rekryterare anser att traditionella urvalsmetoder fungerar bra och att arbetspsykologisk testning är ett bra komplement. Det påvisar vidare att rekryterarna inte kan förlita sig på testresultaten. Resultatet indikerar även att rekryterarna inte anser att begåvning är en bra prediktor för goda arbetsprestationer vid de flesta rekryteringssituationerna. En slutsats är att rekryterarnas syn på begåvning som prediktor medverkar till en ytterst begränsad användning av arbetspsykologisk testning. Ytterligare en slutsats är att användningen av arbetspsykologiska test som komplement riskerar att försätta rekryterarna i situationer där de snarare förlitar sig på metoder med betydligt lägre prognostisk förmåga.