Ett beteende är resultat av samspelet mellan individen och omgivningen. Ett visst beteende hos en person som lider av demens kan vara symtom på själva sjukdomen men också ett sätt att uttrycka sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om vårdpersonal med sitt förhållningssätt kan framkalla förändringar i beteende hos en person som lider av demens. Författarna gjorde en litteraturstudie utifrån tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om vårdpersonal ställer för höga krav på en person med demens, använder makt utifrån sin position och har ett bristfälligt sätt att kommunicera med patienten uppkommer störande beteende i olika form. När vårdpersonalen visar respekt och uppmärksamhet samt anpassar omvårdnad utifrån patientens individuella behov skapas en positiv interaktion och därmed förebyggs störande beteende. Det som författarna kom fram till i denna studie visar att vårdpersonalens kunskap om sjukdomen samt kompetens att arbeta med personer som lider av demens krävs för att uppkomst av störande beteende ska minska. / A behaviour is a result of the teamwork between the individual and the surrounding. A given behaviour in a person suffering from dementia can be a symptom on disease but even a way for an individual to express itself. The aim of this literature study is to examine if the nursing staff with their attitudes can cause changes in behaviour among persons suffering from dementia. The authors did a literature study on a basis of ten scientific articles. The result shows that if the nursing staff put a great demands on a persons suffering from dementia, use the power on a basis of its position and have a faulty in its way to communicate with the patient, a disruptive behaviour arise in different ways. When the nursing staff shows respect and give attention and adapt nursing on the basis of the patients` needs, a positive interaction can be done. The authors came along with this study shows that the nursing staffs` knowledge about the disease and the competence to work with a person suffering from dementia are necessary to decrease disruptive behaviours.

Aim: To describe staffs experiences of challenges when nursing people with dementia and BPSD.   Design: A qualitative study with interviews of focus groups. Eleven persons from two nursing homes in the north of Sweden were interviewed. Results: The analysis emerged into three categories that describes staffs experiences and challenges:  To aim for seeing the person behind the illness, the importance of colleagues, it is difficult to be sufficient. Staff wanted to meet the person behind the dementia but meet difficulties in their work. The staff had a demanding job and faced challenges as an effect of not giving the right care that the staff wanted to give. The consequence of this was stress and bad conscience. The result marked the importance of having colleagues to communicate with, who wants to work in a team and after the same goals.   Conclusion: The challenges in nursing care of people with dementia and BPSD are many. Superiors can learn from these difficulties to provide staff what they need to give person centered care to people with dementia and BPSD. That can lead to more job satisfaction among healthcare staff  so they can keep on taking care of the people who needs them. / Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av utmaningar i stödet av personer drabbade av demenssjukdom och BPSD   Design: En kvalitativ intervjustudie i fokusgrupper. Totalt intervjuades elva personer från två vård- och omsorgsboenden i Norrbotten.   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver personalens upplevelser och utmaningar: Att vilja möta personen bakom sjukdomen, Att behöva sina kollegor, Att det är svårt att räcka till. Personal strävade efter att möta personen bakom sjukdomen men mötte olika hinder i sitt arbete. Flera krav på personalen belystes samtidigt som resultatet visade på konsekvenserna av att inte kunde erbjuda den vård eller det bemötande personalen ville ge. Detta ledde till stress och dåligt samvete. Resultatet visade vilken betydelse kollegor hade i arbetet gällande kommunikation, teamarbete och att arbeta efter samma mål.   Slutsatser: Resultatet visade att utmaningarna i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och BPSD är många. Genom att som arbetsledare ta del av dessa svårigheter kan de ge vårdpersonal de förutsättningar som krävs för personcentrerad vård till personer med demenssjukdom och BPSD. På så vis kan förhoppningsvis fler som arbetar med personer med demens vara nöjda med sitt arbete och fortsätta ta hand om de människor som behöver dem på bästa sätt.

Bakgrund: Demens är en samlingsterm för sjukdomar som drabbar människors kognitiva funktioner i hjärnan. Demenssjukdomar degenererar långsamt och är en irreversibel sjukdom. När sjukdomen pågått en tid blir det svårt för personerna med demens att orientera sig i tid och rum, att minnas, sköta sin hygien och att äta blir vardagliga problem. Den kognitiva försämringen leder till kommunikationssvårigheter som ofta medför att personer med demens lätt blir agiterade och kan upplevas motsträviga av omgivningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva effekter av musik som omvårdnadsåtgärd för personer med demens. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts. Resultat: Tio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO användes i litteraturstudien. Musik i olika former bidrar till emotionella effekter som goda relationer mellan personer med demens och sjuksköterskor och positiva känslor. Musik ger även kognitiva effekter som bibehållet minne och förbättrad kommunikation. Konklusion: De mest anmärkningsvärda effekterna av musik som framkommer i litteraturstudien är den ömsesidiga glädjen mellan personen med demens och sjuksköterskan. Denna ömsesidiga glädje bidrar till god relation, ökat välmående och meningsfullhet. / Background:Dementia is an umbrella term for diseases that affect human cognitive functions in the brain. Dementia slowly degenerates and is an irreversible disease. When the disease has been going on for a while, it becomes difficult for the person with dementia to orient themselves in time and space, to remember, take care of their hygiene and to eat becomes everyday problems. The cognitive impairment leads to communication difficulties that often mean that person with dementia are easily agitated and can be experienced reluctantly by the environment. Aim:The aim of the study was to describe the effects of music as a nursing measure for person with dementia.Method:A general literature study with inductive approach has been carried out. Result:Ten scientific articles from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO were used in the literature study. Music in various forms contributes to emotional effects such as good relationships between person with dementia and nurses and positive emotions. Music also provides cognitive effects such as retained memory and improved communication. Conclusion:The most notable effects of music emerging from the literature study are the mutual joy between the person with dementia and the nurse. This mutual joy contributes to good relationship, increased well-being and meaningfulness.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 24 000 personer i någon form av demenssjukdom och med det kan många besvärliga situationer uppstå pga. kommunikationsproblem relaterat till den kognitiva svikten. Med personcentrerad vård kan dessa situationer möjligen underlättas för personen med demens, de blir behandlade som en individ utifrån dennes behov. Varje individs behov är olika så därav måste varje möte utgå från personen, dennes livsberättelse. Musik är något som finns i varje människas liv och kan ha stor påverkan på bland annat humör och känsla av trygghet. I en värld där det sällan finns något sammanhang kan en sång från barndomen inge en tillfällig känsla av trygghet, sammanhang och ett mänskligt värde. Syfte: Syftet är att jämföra om vårdarsång har effekt på uttryck av motsträvighet och känslor samt om dessa effekter skiljer sig åt mellan personer som är diagnostiserade med Alzheimers sjukdom och personer med vaskulär demens under morgonrutin. Metod: Denna studie är en kvantitativ interventionsstudie och utfördes genom erhållna data från en tidigare studie av Hammar et al. (2010) där videoupptagningar utfördes under morgonrutin av tio personer med demensdiagnos, fem med Alzheimers sjukdom och fem med vaskulär demens. Deltagarna filmades under fyra morgonrutiner utan vårdarsång och fyra med vårdarasång. Videoupptagningarna bedömdes utifrån skalorna RTCS (Resistiveness to Care Scale) och OERS (Observed Emotion Rating Scale). Resultat: Resultaten visar att sång under morgonrutin höll personerna med demens lugnare och blev mer positivt inställda till omvårdnadssituationen. Hos personerna med vaskulär demens sjönk omvårdnadssituationerna där beteendet scream/yell uppvisades med 87 % under tillfällen med vårdarsång och hos personerna med Alzheimers sjukdom ökade känslan pleasure med 397 % under morgonrutinerna med vårdarsång. Slutsats: Oavsett om personen med demens hade fått diagnosen Alzheimers sjukdom eller vaskulär demens hade vårdarsång positiv effekt på motsträvighet och känslor under morgonrutinen. Effekten var dock något olika. Personer med Alzheimers sjukdom uppvisade mer positiva känslor när omvårdnadspersonalen sjöng för dem, medan personerna med vaskulär sjukdom uppvisade mindre motsträvigt beteende under morgonrutiner som inkluderar sång. Vårdarsång kan vara ett redskap för omvårdnadspersonalen att underlätta och förbättra omvårdnaden vid personer med demens. / Background: Each year, about 24,000 people fall ill with some form of dementia and with that many difficult situations can arise due to communication problems related to cognitive failure. With person-centered care, these situations can possibly be easier for the person with dementia as they are treated as an individual based on their needs. Each individual's needs are different, so every care meeting must be based on the person and his or her life story. Music is something that is found in every person's life and can have a great influence on mood and sense of security, among other things. In a world where there is limited context, a childhood song can instill a temporary sense of security, connection and human value. Aim: The purpose is to compare whether music therapeutic caregiving has an effect on expressions of reluctance and feelings and whether these effects differ between people diagnosed with Alzheimer's disease and people with vascular dementia during the morning routine. Method: This study is a quantitative intervention study and was conducted by obtained data from a previous study by Hammar et al. (2010) where video recordings were performed during the morning routine of ten people with dementia diagnosis, five with Alzheimer's disease and five with vascular dementia. The participants were filmed during four morning routines without music therapeutic caregiving and four with music therapeutic caregiving. The video recordings were assessed on the basis of the RTCS (Resistiveness to Care Scale) and OERS (Observed Emotion Rating Scale) scales. Results: The results show that singing during the morning routine kept people with dementia calmer and became more positively attuned to the nursing situation. In people with vascular dementia, nursing situations decreased, with behavioral scream/yell showing 87 % during those occasions with music therapeutic caregiving and in people with Alzheimer's disease, the feeling of pleasure increased by 397 % during the morning routines with singing. Conclusion: Regardless of whether the person with dementia had been diagnosed with Alzheimer's disease or vascular dementia, music therapeutic caregiving had a positive effect on reluctance and emotions during the morning routine. However, the effect was slightly different. People with Alzheimer's disease showed more positive feelings when the nursing staff sang for them, while those with vascular disease exhibited less repugnant behavior during morning routines that included singing. Music therapeutic caregiving can be a tool for nursing staff to facilitate and improve the care of people with dementia

Bakgrund: Idag lever ca 130000-150000 människor med demenssjukdom. Vid demens-sjukdom är det vanligt med beteendemässiga och psykologiska symtom, detta är plågsamt för personen med demenssjukdom, anhöriga samt vårdpersonal. Sjuksköterskan har som uppgift att individanpassa och respektera individens specifika behov och integritet. Musik anses vara ett bra hjälpmedel vid personcentrerad vård då det har en avslappnade effekt och påverkar käns-lor och uppmärksamhet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sång påverkar personer med demenssjukdomar. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2009-2021 och sökta på databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Artiklarna granskas enligt 5 steg som är framtagna av Friberg (2017).Resultat: Resultatet är indelat i 2 kategorier, Sång ökar aktivt deltagande och glädje och tilltro till den egna förmågan. Det framkommer att sång medför ett aktivt deltagande i omvård-nadssituationer och minskar beteendemässiga och psykologiska symtom. Gamla minnen kommer tillbaka och personer med demenssjukdomar upplevs må bättre. Slutsats: Genom att implementera sång i omvårdnaden skapas en personcentrerad vård och bättre relationer. Aktivt deltagande ökar i omvårdnaden och kommunikationsförmågan blir bättre. Relationer mellan vårdare och personen med en demenssjukdom blir bättre. / Background: About 130,000-150,000 people living with dementia. In a dementia disease, behavioral and psychological symptoms are common, this is painful for the person with a dementia disease, relatives and care staff. The nurse´s roll is to adapt and respect the individual´s specific needs and integrity. Music is considered as a good aid in person-centered care because it has a relaxed effect and effects emotions and attention. Aim: Was to describe how singing can affect people with dementia. Method: The work was performed as a literature review based on 15 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. The articles are published between 2009-2021 and searched on the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The articles are reviewed according to 5 steps developed by Friberg (2017). Result: The result is divided into e categories, singing increases active participation joy and confidence in one´s own ability, It appears that singing entails active participation in nursing situations and reduces behavioral and psychological symptoms. Old memories come back and people with dementia feel better. Conclusion: By implementing singing in nursing, a person-centered care and better rela-tionships are created. Active participation increases in nursing and communication skills improve. Relationships between caregiver and the person with dementia improves.