Återigen har ett betänkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området. Studien genomfördes med enkäter och Likert skalor. Resultaten visade att en majoritet av urvalspopulationen ställt sig negativ till en strafflagstiftning, även om unga män och vuxna kvinnliga tjänstemän var mer positivt inställda. Det fanns även en samvariation mellan personligt risktagande/mod och socialt engagemang. En diskrepans dök upp i vad som betraktas som normativt önskvärt – att försvara någon som behandlas illa eller orättvist – mot vad som ansågs uthärdligt i upprätthållandet av dessa värden.

Entreprenörskap är förknippat med personliga och finansiella risker. Tidigare forskning har visat att entreprenörer är riskbenägna vilket, enligt kognitiva processer, förklaras av att det har ett positivt synsätt på risker. Entreprenörer kan uppleva problem med att finna externt kapital, något som benämns som det finansiella gapet. Crowdfunding är en finansieringsform som kan minska det finansiella gapet för företag som befinner sig i uppstartsfasen. I uppsatsen studeras sambandet mellan andelsbaserad crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Entreprenörskapsrisk har i den här studien delats upp i finansiell risk och personlig risk. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utveckla det teoretiska ramverk som finns för crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Extensiva intervjuer genomfördes med sex entreprenörer som har använt sig av andelsbaserad crowdfunding vid ett, eller flera, tillfällen under uppstartsperioden och har startat upp i Sverige. Studiens resultat visar att andelsbaserad crowdfunding minskar den finansiella risken hos entreprenörer men att den personliga risken består. Dock går det att argumentera för utifrån studiens resultat att aspekten “rädsla för att misslyckas” som är en del av den personliga risken minskas indirekt i och med att den finansiella risken minskar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext. De resultat vi har fått fram i samband med vår stuide är bland annat att individens egna subjektiva tankar och upplevelser påverkar hur individen förhåller sig till risker. Hemmet och dess utformning påverkar även i hög grad individens förhållningssätt. Resultatet vissade på en tredje faktor som vi kallar praktiker. Denna infallsvinkel tar hänsyn till hur individens förebyggande åtgärder påverkar synnen på risker.