Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur patienter och behandlare ser på vad som leder till ett bruk alternativt missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Uppsatsen har en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med fem patienter och tre behandlare vid Beroendecentrum i Örebro. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Sju teman utkristalliserade sig som resultat; Samhälle, Uppväxt, Socialt umgänge, Psykologiska sårbarheter, Attityder, Kroppsbild och Övrigt. Det omfattande resultatet kan anses visa på en komplexitet i förklaringen till vad som leder till att en individ börjar bruka eller missbruka AAS. / This study aims to examine how patients and clinicians look at what leads to the use or abuse of anabolic androgenic steroids, AAS. The study uses a qualitative phenomenographic method. The research data was collected with unstructured interviews with five patients and three clinicians at Beroendecentrum in Örebro. The research data was analyzed through the use of a thematic analysis. The results were the seven themes that emerged; Society, Childhood, Social relations, Psychological vulnerabilities, Attitudes, Body image and Other. The extensive results can be looked upon as showing the complexity in the explanation of what leads to an individuals use or abuse of AAS.

Syfte I dagsläget finns det forskning som ger underlag till evidens inom stretching och dess effekter på såväl prestation som skadeprevention. Det finns dock få studier som visar vilka uppfattningar löptränare och löpare har angående stretching. Syftet med studien var därför att beskriva vilka uppfattningar löptränare och elitlöpare har om stretching och dess eventuella effekter på såväl prestation som skadeprevention. Metod Undersökningen inkluderade fyra löptränare (män i åldrarna 30-60 år) och fyra elitlöpare (två kvinnliga respektive två manliga i 20-årsåldern) som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. De deltog i en halvstrukturerad intervju med primära frågor samt tilläggsfrågor enligt ett strukturerat intervjuprotokoll skapat av projektledarna. Varje intervju spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av fenomenografisk analysmetod. Resultat Löptränarnas och elitlöparnas uppfattningar om effekter av stretching var positiva angående såväl rörlighetsförmåga som skadeprevention. Deltagarna hade skilda uppfattningar vad gäller effekter på prestation, två löpare menade att stretching ger positiva effekter medan resterande deltagare uppfattade att stretching inte ger någon effekt. Slutsatser Löptränarna och elitlöparna hade överlag en positiv uppfattning om stretching i relation till skadeprevention vilket går helt emot den aktuella evidensen. Deltagarna uppfattade rörlighetsförmågan som viktig för långdistanslöpare vilket inte är bevisat i vetenskapliga studier. Det förelåg skillnader i uppfattningar om positiva effekter på prestationen vilket också indikerar kunskapsluckor angående stretching kopplat till prestationsförmågan. Det finns en tydlig kunskapsbrist inom området stretching trots att tränarna har en hög utbildningsnivå inom träning. / Purpose As of right now there is research that provides a foundation for evidence regarding stretching and its effects on performance as well as injury prevention. There is however few studies showing how running coaches and runners perceive stretching. The purpose of this study was therefore to describe how running coaches and elite runners perceive stretching and its potential effects on performance as well as injury prevention. Method The survey included four running coaches (men in the ages 30-60 years old) and four elite runners (two women and two men in their twenties) selected through a convenience survey. They participated in a semi-structured interview with primary questions and additional questions according to an organized interview protocol created by the project managers. Each interview was recorded, transcribed and analyzed with phenomenografic analyze method. Results The running coaches and the elite runners perceptions about stretching was positive regarding mobility as well as injury prevention. The participants had different perceptions regarding effects on performance, two runners and one coach suggested that stretching provides positive effects while the remaining participants perceived that stretching did not produce any effect. Conclusion The running coaches and the elite runners had an overall positive perception regarding stretching in relation to injury prevention which is completely opposite to the current evidence. The participants perceived mobility as something important for long-distance running which has not yet been proven in research studies. Positive effects on performance were perceived differently which also indicates a lack of knowledge regarding stretching and performance. There is a clear knowledge gap regarding stretching despite a high level of coaching education.