No description available.

No description available.

Under senare år har såväl forskare som centralbanker observerat att sambandet mellan inflation och arbetslöshet förfaller försvagat. Två uppmärksammade förklaringar till det försvagade sambandet är att inflationsförväntningar blivit förankrade vid centralbankers inflationsmål samt att korttidsarbetslöshet har en större betydelse för lönebildning än total arbetslöshet. Ball och Mazumder (2014) kombinerar dessa förklaringar och finner att en Phillipskurva med förankrade inflationsförväntningar och korttidsarbetslöshet bättre förklarar inflationen i amerikansk ekonomi än en traditionell Phillipskurva mellan 2000K1-2014K3. På basis av data för viktad medianinflation från Riksbanken och arbetslöshet från Statistiska centralbyrån visar denna studie att Ball och Mazumders (2014) resultat inte kan replikeras på svensk ekonomi. Resultatet indikerar att inflationsförväntningarna i Sverige inte är helt förankrade samtidigt som gruppen korttidsarbetslösa endast har en marginellt större betydelse än total arbetslöshet för inflationen. Detta kan tänkas bero på att förtroendet för Riksbankens inflationsmål minskat och på att arbetsmarknadspolitiska åtgärder gör att även gruppen långtidsarbetslösa har betydelse för lönebildningen i Sverige.

Denna studie syftar till att försöka skapa en utökad förståelse för hur känsligt ett landsinflation är för globala faktorer i förhållande till storleken på dess ekonomi samt ifrågasättaden traditionella Phillipskurvans teori. Fallstudien grundar sig i en kvalitativ metod i form avinsamling och analys av tidigare forskning och en ekonometrisk modellstudie för attanalysera hur utvalda variabler påverkar inflationen. Studien undersöker pandeldata från 10OECD-länder under tidsperioden 1972–2020. Resultatet för Phillipskurvan tyder på att detgenerellt finns ett negativt samband som modellen förutspår men att sambandet inte alltid gåratt tillämpa. Resultatet från de multivariat regressionsanalyser som gjordes av paneldatanvisar att import, produktivitet och BNP-tillväxt har en signifikant påverkan på inflationen avde fyra valda variablerna. Detta resultat stämmer överens med en stor del av den tidigareforskningen. Slutsatsen som kan dras är att mer forsknings kring ämnet behövs men attsäkerhetsställa en definitiv förklaring bakom vad som styr inflationen kan visa sig svårt. / The aim of this study is to add to the understanding of how sensitive a country's inflation level is to global factors in relation to the size of its economy and to question the theory of the traditional Phillips Curve. The case study takes on a qualitative method by gathering and analyzing earlier research and applies a econometrics model study approach to analyze how certain variables might affect inflation. Panel data is used from 10 different OECD countries for the time period 1972–2020. The results for the Phillips Curve implies that there generally is a negative causality as the model predicts but that the causality is not always applicable. Results from the multivariate regression analysis that was performed on the panel data implies that productivity, GDP growth and import has a significant impact on inflation out of the four chosen variables. These results are coherent with a large part of the earlier research. The conclusion we make is that more research is required but defining the exact explanation behind what controls inflation might be hard to reach.

Trots minusränta, kvantitativa lättnader och positiv BNP-tillväxt är inflationen i Sverige 2012 till 2016 närmast obefintlig. Liknande mönster visar sig i stora delar av världen där inflationen under återhämtningen efter den globala finanskrisen 2008 inte beter sig som förväntat. En anledning till den låga inflationen anses bland annat vara att ökad import från låglöneländer, med betydligt lägre prisnivåer än Sveriges, håller tillbaka den svenska inflationen. På global nivå visar forskning att inflationsdynamiken ändras efter den globala finanskrisen och att inflationens känslighet för olika förklaringsvariabler, inklusive importpriserna, ändrar sig. I vissa studier uppvisar importpriserna till och med ett negativt samband med inflationen efter finanskrisen. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur importpriserna påverkar inflationen och om importprisernas effekt på inflationen ändras efter finanskrisen. För att utreda huruvida importpriser faktiskt påverkar inflationen och i vilken grad detta sker ställer vi med hjälp av månadsdata över förväntad inflation och arbetslöshetsgap upp en modell baserad på Phillipssambandet som vi utökar med importpriser. Vi kommer fram till att importpriserna har en effekt på inflationen och att sambandet är positivt under hela mätperioden. Våra resultat visar att importpriserna är en viktig del av inflationen; under perioden 2017 till 2018 består inflationen till en tredjedel av ökningen i importpriserna. För att undersöka om sambandet förändras i återhämtningsfasen efter finanskrisen introduceras en indikatorvariabel för finanskrisen och en för år 2012 och framåt. Trots tidigare studier som visar på en förändrad effekt av importpriserna efter den globala finanskrisen så finner vi ingen förändring av effekten i och med, eller efter, finanskrisen.

<p>Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vårt resultat visar å ena sidan att ökad produktion, löner och pris på material (insatsvaror) har lett till inflationsökning i Sverige. Å andra sidan har vårt resultat visat att prishöjningen på kapital drar ner inflation. Dessa resultat visar att användningen av translog kostnadsfunktion, i stället för en Cobb-Douglas funktion, har en fördel.</p> / <p>This paper is based on the New Keynesian Phillips Curve (NKPC) which was developed by Gali and Gertler (1999). The main purpose was to estimate the Swedish Phillips curve and then find the relevant determinants of inflation. The baseline NKPC model relates inflation to marginal cost and expected future inflation. The only difference between Gali and Getler’s specification of the Phillips curve and Bengt Assarsson’s is that he uses a Translog cost function, instead of Cobb- Douglas cost function to measure marginal cost. Because of that, inflation is not explained only by labor income share as in the Cobb-Douglas case. Our results indicate on one hand that the increase in output, wages and price of materials (intermediate inputs) is associated with increase in Swedish inflation. On the other hand, we found that the Swedish inflation is negatively affected by increase in price of capital. These results illustrate that the use of translog cost function instead of Cobb-Douglas function when measuring marginal cost has an evident advantage.</p>

Denna uppsats har baserats på den Nya Keynesianska Phillipskurvan (NKPC) som utvecklades av Gali och Gertler (1999). Det huvudsakliga syftet var att skatta den svenska Phillipskurvan och sedan hitta de relevanta faktorer som påverkar inflationen. Den ursprungliga NKPC relaterar inflation till marginalkostnad och framtida inflationsförväntningar. Den enda skillnaden mellan Galis och Gertlers och Bengt Assarssons specifikation av Phillipskurvan, är att han använder en Translog kostnadsfunktion som ett alternativ till Cobb-Douglas kostnadsfunktionen för att mäta marginalkostnaden. På grund av detta har inflationsnivån i ekonomin inte bara påverkas av förändringen i löner som i fallet med Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vårt resultat visar å ena sidan att ökad produktion, löner och pris på material (insatsvaror) har lett till inflationsökning i Sverige. Å andra sidan har vårt resultat visat att prishöjningen på kapital drar ner inflation. Dessa resultat visar att användningen av translog kostnadsfunktion, i stället för en Cobb-Douglas funktion, har en fördel. / This paper is based on the New Keynesian Phillips Curve (NKPC) which was developed by Gali and Gertler (1999). The main purpose was to estimate the Swedish Phillips curve and then find the relevant determinants of inflation. The baseline NKPC model relates inflation to marginal cost and expected future inflation. The only difference between Gali and Getler’s specification of the Phillips curve and Bengt Assarsson’s is that he uses a Translog cost function, instead of Cobb- Douglas cost function to measure marginal cost. Because of that, inflation is not explained only by labor income share as in the Cobb-Douglas case. Our results indicate on one hand that the increase in output, wages and price of materials (intermediate inputs) is associated with increase in Swedish inflation. On the other hand, we found that the Swedish inflation is negatively affected by increase in price of capital. These results illustrate that the use of translog cost function instead of Cobb-Douglas function when measuring marginal cost has an evident advantage.

Denna uppsats undersöker effekten av oljepriser på inflation i Tyskland under 2000-talet. Under denna tid har många viktiga makroekonomiska händelser ägt rum och oljepriser har fluktuerat. Tyskland har valts att undersökas eftersom det är en stor europeisk ekonomi som är beroende av energiimport. En multipel linjär regression baserad på den nya Keynesianska Phillipskurvan har konstruerats. Resultaten visar att oljepriser har en statistiskt signifikant effekt på inflation; 1% ökning av oljepriser resulterar i en inflationsökning om 0,011%. Resultatet visar en positiv relation som ligger i linje med det teoretiska ramverket, men effekten är relativt liten vilket tyder på att oljepriser har en begränsad effekt på inflation under 2000-talet jämfört med tidigare tidsperiod. / This essay examines the effects of oil prices on inflation in Germany during the twenty-first century. At this time, many important macroeconomic events have occurred and oil prices have fluctuated. Germany was chosen as it is a strong European economy dependent on energy imports. A multiple regression analysis based on the theory of the new Keynesian Phillips curve has been constructed. The results show that oil prices have a statistically significant effect on inflation; a 1% increase in oil prices results in an inflation increase of 0,011%. The result of this positive relationship is in accordance with the theory, but the effect is relatively small thus suggesting that oil prices are not the primary cause of inflation. Oil prices seem to have a more limited effect on inflation in the twenty-first century compared to earlier time periods.