I Sverige drabbar plötslig spädbarnsdöd 1 av 6000 barn per år. Socialstyrelsen har tagit fram sex rekommendationer till föräldrar för att undvika att det inträffar. Rekommendationerna är att låta barnet sova på rygg, att föräldrarna ska avstå från nikotin, se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Spädbarn under tre månader sover även säkrast i egen säng och amning rekommenderas om det är möjligt. Napp kan användas när barnet sover. Barnavårdscentral [BVC] -sköterskan möter nyblivna föräldrar i ett tidigt skede och har en betydande roll i att informera om plötslig spädbarnsdöd. Det anses betydelsefullt att undersöka om föräldrar har kunskap om vad de kan göra för att förebygga plötslig spädbarnsdöd. Syftet med studien var att skapa och pröva en enkät för att undersöka vilken information spädbarnsföräldrar erhåller från BVC om att förebygga plötslig spädbarnsdöd. En webbenkät omfattande 16 frågor konstruerades och skickades via ett familjeforum. Enkäten konstruerades utifrån Socialstyrelsens rekommendationer kring förebyggandet av plötslig spädbarnsdöd. Det var 38 personer som besvarade enkäten. Resultatet visade att 68,4 procent (n=26 av 38) hade fått muntlig och skriftlig information om plötslig spädbarnsdöd från BVC-sköterskan. Det var 18,4 procent (n=7 av 38) som inte hade fått någon information om plötslig spädbarnsdöd från BVC-sköterskan. Att BVC var den mest pålitliga källan var det 55 procent (n=21 av 38) som angav. BVC-sköterskan har en betydelsefull roll i att säkerställa att föräldrarna får information och kunskap om de förebyggande råd som finns om plötslig spädbarnsdöd. Enkäten visade sig besvara syftet efter att kompletterande frågor hade skickats ut. En större population hade gjort resultatet mer generaliserbart och då kunnat påvisa om skillnaden i kunskapsnivån är signifikant. Det hade möjligen kunnat medföra ett förtydligande av rekommendationerna. Förtydligandet skulle då kunna ske i skriftlig form via rekommendationerna eller i muntlig form i mötet med BVC-sköterskan.

No description available.

SAMMANFATTNING Syftet med denna litteraturstudie är att belysa omvårdnaden av familjer som drabbats av plötslig spädbarnsdöd . Omvårdnad av familjen när ett barn dött i plötslig spädbarnsdöd är väldigt viktig för att familjen skall klara av krisen som de har framför sig. För att denna omvårdnad ska bli bra bör olika personalkategorier inom sjukvården ha en bred kunskap om hur familjer upplever den tragedi, de får inte vara rädda för känslor och de bör vara medvetna om de möjligheter som finns att erbjuda familjen i akuta skedet såväl som efter. Studien omfattar hur man tar hand om familjen i det akuta skedet, hur de olika familjemedlemmarna sörjer samt hur familjen reagerar i denna situation. Vidare forskning inom detta området är nödvändig. ABSTRACT The purpose of this study is to illuminate the care of families who lost a child in Sudden infant death syndrome. The care of families when a child dies in SIDS is important how the family will handle the crisis that will come. To make this care as good as possible several specialities among nursing staff needs a wide knowledge about how the family see this experience, they cannot be afraid of the strong feelings that comes with SIDS and they should be aware of the possibilities there is to offer the family, both in the emergency care and in the future. This study includes how to take care of the family in the emergency phase, how the familymembers grief and how they reacts in this kind of situation. Further research in this area is needed. / roger.johanna@spray.se 0454-10662 0708-262134

ABSTRACT Objective The aim of this study was to determine if and what kind of scientific evidence there is for the advice that breast-feeding can reduce the risk of sudden infant death syndrome (SIDS). The aim was to investigate research on the subject published in the last 15 years. Method A systematic review without meta-analysis with relevant original articles published in the last 15 years. Main results After searching for articles 26 relevant articles were used for this study and two were excluded because of poor quality. Mixed results were shown on breast feeding and the risk of SIDS. Breast-feeding seems to have some protective effect but can’t be separated from known risk factors of SIDS. Plain language summary Breast feeding can be regarded as a preventive measure against SIDS. However socioeconomic factors may play a bigger part than breast feeding alone in the protection against SIDS. Mothers should be given the advice to breast feed as a preventive measure of SIDS. The authors suggest that more research is needed. / ABSTRACT Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall vilket vetenskapligt stöd det finns för rådet om amning som preventiv åtgärd mot plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS). Studien syftar till att undersöka de senaste 15 årens forskning i ämnet. Metod En systematisk litteraturstudie utan meta-analys med relevanta originalartiklar publicerade de senaste 15 åren. Resultat Antalet relevanta artiklar var 26, två artiklar exkluderades på grund av låg kvalitet. Sex kategorier relaterade till amning kunde identifieras. De granskade studierna har visat varierande resultat gällande amningens inverkan på risken för SIDS. Amningen har visats ha skyddande effekter som inte kan särskiljas från kända riskfaktorer för SIDS. Slutsats Amning kan fungera som en preventiv åtgärd mot SIDS. Dock verkar socioekonomiska faktorer ha en större roll än amning enskilt för att ge ett skydd mot SIDS. Rådet om att amning skyddar mot SIDS är adekvat och denna litteraturöversikt kan ge ökad kunskap om olika aspekter av amningens effekter. Författarna menar att det finns ett behov av ökad kunskap inom detta område.

Syfte: Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva föräldrars upplevelse av stöd generellt och av distriktssköterskan specifikt, efter att ha förlorat ett barn i plötslig spädbarnsdöd. Ett ytterligare syfte var att beskriva de ingående artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultat: De flesta föräldrarna ansåg att de fick bra stöd i det akuta skedet och på sjukhuset. Mödrar fick något mer stöd än fäder. Det viktigaste stödet efter att ha lämnat sjukhuset var stödet från maken eller makan. Stödet från släkt, vänner och bekanta kunde antingen underlätta eller försvåra sorgearbetet. Upplevelsen av hjälp från stödgrupper berodde på vilken fas i sorgeprocessen som föräldern var i. Generellt fick få föräldrar stöd från distriktssköterskan även om det hade varit önskvärt. Många fäder tyckte dock att distriktssköterskan var den viktigaste stödpersonen. Majoriteten av föräldrarna önskade att distriktssköterskan kontaktade dem när de kommit hem från sjukhuset. Slutsats: En övervägande del av föräldrarna får någon form av stöd efter att ha förlorat ett barn i plötslig spädbarnsdöd. Mer utbildning för vårdpersonal önskas för att de bättre ska kunna stödja sörjande föräldrar. / Aim: based on literature review describe the parent´s experience of support in general and from the primary health nurse specifically, after the lost of a child in SIDS. A further aim was to describe the articles selection method. Method: A literature search was conducted in the databases Medline and Cinahl and through manual search. Ten articles that met the inclusions criteria were reviewed. Findings: Most parents felt that they received good support in the acute phase and in hospital. Mothers were slightly more supported than fathers. The most important support after leaving the hospital was the support from the spouse. Support from family, friends and acquaintances could either facilitate or complicate grief. The experience of help from support groups depended on the phase of the grieving process that parents were in. Generally only a few parents received support from the primary health nurse even if it had been desirable. Many fathers felt that the primary health nurse was the main support person. The majority of parents wanted the primary health nurse to contact them when they came home from the hospital. Conclusion: The majority of parents got some sort of support after losing a child in SIDS. More training for health care professionals is desired in order to better be able to support bereaved parents.

The purpose of this literature review is to describe nurses supportive function to families who lost their child in Sudden Infant Death Syndrome (SIDS) / Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskans stödjande funktion till familjer som förlorat sitt barn i plötslig spädbarnsdöd.