Syftet med uppsatsen är att studera affärsmodeller hos ekoprenöriella företag, det vill säga företag grundade och baserade på hållbara principer, för att utveckla en större förståelse för hur dess delar kan leda till värdeskapande för kunder. Halla Halla har valts som fallföretag för att de har kunder som köpt från dem flera gånger, och kan därmed anses skapa värde för dessa, samt för att grundarna är ekoprenörer som bedriver produktion av badkläder gjorda av återvunnet material. Företaget verkar inom modebranschen där ​fast fashion​ är ett vanligt fenomen som innebär att mode och trender bidrar till snabb konsumtion, i många fall på bekostnad av miljön. I teoriavsnittet kombineras nio underkategorier ifrån Osterwalders et al. (2010) Business model canvas, översatt kanvasmodellen, tillsammans med Jung Choos et al. (2012) fyra faktorer för värdeskapande för kund, i en framtagen analysmodell. De fyra faktorerna för värdeskapande utgörs av pris, kvalitet, fördelar kontra kostnader och subjektivt värde. Analysmodellen används som ett verktyg för undersökning av fallföretagets affärsmodell och därigenom skapande av kundvärde. Det empiriska materialet i uppsatsen har främst baserats på två mailintervjuer med Halla Hallas grundare samt kundintervjuer med tio av deras kunder. Resultatet tyder på att affärsmodellen hos ekoprenöriella företag leder till värdeskapande för kunder på olika sätt. För företag vars målgrupp är unga kvinnor kan Instagram vara en lämplig plattform för att sprida sitt budskap. Det kan också vara av betydelse för företag att ha fungerande samarbeten med nyckelpartners, med vilka man tillsammans kan se till att produkter håller hög kvalitet. I dagens samhälle, där fast fashion är ett växande problem, är det även viktigt för företag att ha god förståelse för hållbarhetsproblemen vi står inför och skapa unika produktidéer motiverade av detta.

Undersökningen syftar till att ge en bild av vilka förutsättningar och möjligheter det finns för uppförande av en försorteringsanläggning där plasten i avfallet kan sorteras ut. Detta sker genom att undersöka ekonomiska besparingar genom minskat behov av utsläppsrätter, identifiera lämplig utsorteringsteknik, utreda hur avsättningen för utsorterad plast kan se ut genom att identifiera potentiella mottagare samt kostnader för avsättning och transport. Undersökningen tyder på att NIR-teknik är den mest lämpliga för en försorteringsanläggning. Med Svensk Plaståtervinning som mottagare beräknas en framtida försorteringsanläggning kunna minska mängden plast som går till förbränning med 48%. Detta motsvarar en kostnadsbesparing i utsläppsrätter på 7 670 000 kr per år med dagens utsläppsrättspriser och 9 850 000 kronor per år med estimerade värden för framtidens utsläppsrättspriser. En medförd årlig transportkostnad av den utsorterade plasten till mottagare beräknas uppgå på 632 000 kronor per år. Det finns idag ett flertal potentiella mottagare av den utsorterade plasten men ett pris för denna hantering är svårt att få och kräver vidare utredning och diskussion. Ett ungefärligt europeiskt marknadspris för hantering av utsorterad förpackningsplast är givet till cirka 250 €/ton.

Lombok is an island in Indonesia located next to, and slightly smaller than Bali. The tropical island has the potential tobecome “the next Bali” in terms of tourism and is like many other developing countries, suffering from inadequate solid waste management, as of 2020 only managing 20% of its waste. The aim of this report is to map the current situation regarding the solid waste management system, present business opportunities within plastic recycling, present challenges and recommend future steps. A literature review is conducted to give a better understanding of waste treatment methods, waste management in developing countries, the demand of recycled plastics, and foreign direct investments in Indonesia. To map the current waste management situation, a field study is conducted with multiple visits to waste management facilities, and interviews with members of Lombok’s Zero Waste Program. The different aspects of Lombok’s waste management supply chain are explained and other important factors regarding the situation. The mapping is sufficient to serve as an overview and background information for organizations within the field, potential investors, further research, and for our recommendations. The report also contains a case study of a recycling business and a case study of Lombok’s largest landfill. Plastic recycling businesses are in need of expansion and financing from both the public and private sectors. An important finding is that profitable plastic recycling businesses already exist on Lombok, plastic recycling is otherwise often seen as a cost burden. Business and investment opportunities in plastic recycling on Lombok are therefore presented to highlight the fact that plastic recycling can be profitable and economically sustainable. Recommendations to increase the efficiency of current recycling procedures are also presented. If Lombok is going to be able to manage all of its waste, it needs more facilities, and there are many choices of waste treatment methods. Our recommendations for the near future are the following: build a new landfill with proper treatment techniques and an incineration plant to reduce the amount of waste being dumped on landfills, and continue to develop infrastructure for composting and plastic recycling. Composting and plastic recycling are the most sustainable alternatives in the long term, with the aim to reduce the amount of waste being dumped on the landfill or incinerated. Awareness about waste management and financing are two of the major challenges to achieve the short and long term recommendations. / Lombok är en ö i Indonesien belägen bredvid och något mindre än Bali. Den tropiska ön har potential att bli “nästaBali” när det gäller turism och lider av otillräcklig avfallshantering likt många andra utvecklingsländer. I dagsläget, år 2020, hanterar man endast 20% av mängden avfall. Syftet med denna rapport är att kartlägga den nuvarande avfallshanteringen, rekommendera framtida steg och presentera affärsmöjligheter inom plaståtervinning. En litteraturstudie genomförs för att ge förståelse för de vanligaste avfallshanterings-metoderna, avfallshantering i utvecklingsländer, efterfrågan på återvunnen plast och utländska direktinvesteringar i Indonesien. För att kartlägga avfallshanteringen genomförs en fältstudie med besök på flera avfallshanteringsanläggningar och intervjuer med medlemmarna i Lomboks Zero Waste Program. De olika delarna av Lomboks avfallshantering presenteras samt andra relevanta faktorer. Kartläggningen är tillräcklig för att användas av organisationer inom avfallshantering, potentiella investerare, vidare forskning samt för rapportens rekommendationer. Rapporten innehåller också en fallstudie av ett återvinningsföretag och en fallstudie av Lomboks största soptipp. Det finns ett behov och marknad för plaståtervinning på ön, där det krävs ytterligare finansiering från offentlig och privat sektor. En viktigt upptäckt är att det redan finns lönsamma företag inom plaståtervinning på Lombok, i kontrast till att plaståtervinning annars ofta ses som en kostnad. Därför presenteras affärs- och investeringsmöjligheter inom plaståtervinning på Lombok för att lyfta fram att det kan vara lönsamt och ekonomiskt hållbart. Rekommendationer för att öka effektiviteten i den nuvarande återvinningen presenteras också. För att Lombok ska kunna hantera allt producerat avfall behövs fler avfallsanläggningar, där det finns olika tekniker att välja mellan. Våra rekommendationer på kort sikt är följande: byggnation av en ny soptipp med ordentligt reningssystem för lakvatten och gasinsamling, en förbränningsanläggning för att minska mängden avfall som deponeras på soptippen och att fortsätta utveckla infrastruktur för kompostering och plaståtervinning. Kompostering och plaståtervinning är de mest hållbara alternativen på lång sikt, med målet att minska avfallsvolymen på soptippar eller det avfall som förbränns. Medvetenhet om avfall och finansiering är två stora utmaningar för att nå de kort- och långsiktiga rekommendationerna.