This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas. / Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.

Syften med denna uppsats är att kartlägga hur utvecklare upplever platsoberoende scrum-utveckling, vilken problematik som uppstår samt om effektiviteten påverkas. För att uppnå studiens syfte och besvara de frågeställningar som formulerats i rapporten har data samlats in. Denna data har dels varit kvantitativ, där data har samlats in från en verksamhet som bedriver systemutveckling med metodiken scrum. Data har även varit kvalitativ där data i form av intervjuer har samlats in. Den insamlade datan har sedan analyserats för att kunna svara på forskningsfrågorna.   Efter genomförd analys har slutsatser dragits för att kunna uppfylla uppsatsen ursprungliga syfte. Den insamlade empirin tyder på att det finns viss problematik relaterad till kommunikation som blir tydlig när arbetet bedrivs platsoberoende. Den insamlade datan tyder även på en försämrad upplevelse av den sociala miljön när arbetet bedrivs platsoberoende. Slutligen tyder även det analyserade resultatet på en minskad effektivitet när arbetet övergått till platsoberoende. Det teoretiska ramverket ligger som grund för att redogöra för befintliga teorier som är relevanta för undersökningen. Rapporten redogör för befintliga teorier som är relaterade till platsoberoende arbete, agil utveckling, scrum utveckling samt hur effektivitetet av scrum-utveckling kan mätas. / The purpose of this thesis is to map how individuals experience remote scrum development, what problems arise and whether efficiency is affected. In order to achieve the purpose of the study and answer the research-questions formulated in the report, data has been collected. This data has been partly quantitative, where data has been collected from a business that conducts system development with the methodology scrum. Data has also been qualitative where data in the form of interviews have been collected. The collected data has then been analyzed in order to answer the research questions. After completing the analysis, conclusions have been drawn in order to fulfill the thesis' original purpose. The collected empirical evidence indicates that certain problems related to communication become clear when the work is conducted remote. The data collected also indicates a deteriorating experience of the social environment when the work is conducted remote. Finally, the analyzed result also indicates a reduced efficiency when the work has shifted to remote. The theoretical framework is the basis for presenting existing theories that are relevant to the study. The report describes existing theories that are related to site-independent work, agile development, scrum development and how the effectiveness of scrum development can be measured.