I den här uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör. Det bekräftar också ett samband mellan ni-tilltal och indirekt samtalsstil, om än inte ett lika tydligt mellan du-tilltal och direkt samtalsstil. Slutligen visar uppsatsen att den institutionella kontexten är relevant för att förstå valet av artighetsstrategier och hur dessa hänger ihop med tilltal, både för att den styr vilka möjliga språkhandlingar som finns för samtalsdeltagarna, och för att den skapar roller de måste förhålla sig till i sin interaktion med varandra.

I den här uppsatsen undersöks hur frågor med finalt eller används i sverigesvenska och finlandssvenska servicesamtal vid biljettkassor. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur den här typen av frågor fungerar i sina interaktionella sammanhang och att på så sätt få reda på vad det finala eller bidrar med i interaktionen. I uppsatsen undersöks också likheter och skillnader gällande användningen av frågor med finalt eller i de sverigesvenska och finlandssvenska samtalen. Målet med detta är att bidra till forskningen om svenska som pluricentriskt språk. Teoretiskt och metodiskt utgår undersökningen från den samtalsanalytiska metoden Conversation analysis (CA). Särskilt fokus i undersökningen läggs vid frågornas förhållande till samtalens preferensstruktur. Analysen av samtalen identifierar tre återkommande användningsområden för frågorna: att ge sig in på den andra partens område, att skynda på samtalet och att hantera känsliga ämnen. Dessa användningsområden återfinns i både de sverigesvenska och de finlandssvenska samtalen. Undersökningen visar att frågor med finalt eller i det undersökta materialet används oftare i de sverigesvenska samtalen än i de finlandssvenska, men att de förekommer regelbundet i båda de språkliga varieteterna. Det finala eller konstateras öppna upp frågornas preferensstruktur och göra det lättare för respondenten att ge svar som utan det finala eller skulle ha kunnat uppfattas som interaktionellt oönskade. Genom det finala eller positionerar sig frågeställaren som mindre säker och frågorna framstår som mer förbehållslösa, försiktiga och garderande. Tillägget av eller gör preferensorganisationen i samtalen mer flexibel, och i samtalen används frågorna som en metod för att utföra potentiellt problematiska handlingar och beröra känsliga områden på ett interaktionellt smidigt sätt.