No description available.

Denna studies syfte och frågeställningar handlar om hur personalen på tre olika fritidshem i tre olika kommuner beskriver att de arbetar i förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. I studien undersöks även huvudmannens roll inom samma arbete. I Skollagen (2010:800) står det att varje enhet ska ha en plan för åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering, våra egna erfarenheter är att arbetet kan variera och att det inte finns specifika direktiv för hur arbetet ska ta sig uttryck. Av denna anledning undersöker vi hur pedagogerna själva säger sig arbeta förebyggande, vilka förutsättningar de anser viktiga och vilka metoder de använder. För att undersöka hur personalen beskriver sitt förebyggande arbete mot kränkande behandling och diskriminering använder studien sig av en policy enactment teori. För att undersöka huvudmannens roll i samma arbete har studien använt sig av en nyinstitutionell teori. Metoden som använts i studien är kvalitativ innehållande semi-strukturerade intervjuer med pedagoger och nyckelpersoner som har kunskap om huvudmans arbete. Det resultat som studien visar är att personalen ser det förebyggande arbetet som viktigt och att fritidspedagogerna anser sig ha en stark yrkesroll för att främja arbetet. De starka sidor pedagogerna beskriver är helhetssynen av eleverna, deras arbete med sociala relationer och konflikthantering. I de olika fritidshemmen fanns flera likheter och skillnader som beskriver hur personalen arbetade med det förebyggande arbetet. En likhet var vilka förutsättningar som personalen ansåg som viktiga för att skapa ett bra förebyggande arbete och en skillnad är de olika program som fritidshemmen använde sig av.

Studiens syfte ämnar att, genom ett komparativt internationellt perspektiv, undersöka förskollärares syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan utifrån den svenska förskolans läroplan (Lpfö18, 2018) och den engelska förskolans läroplan (EYFS, 2021). Detta genom två frågeställningar; Hur ser förskollärare på sitt arbete med rörelse i förskolan, utifrån förskolans läroplan? Vilka likheter och skillnader framträder hos förskollärare i Sverige och i England, i relation till förskollärarnas syn på arbetet med barns rörelse? Studien utgår från ett förskollärarperspektiv genom en kvalitativ metod, inkluderande nio semistrukturerade intervjuer med förskollärare, fyra i Sverige och fem i England. Arbetet utgår från policy enactment teorin, med fokus på hur rörelse i läroplanstexter tolkas och omsätts i förskolan. I arbetets bakgrund återfinns beskrivningar av rörelse i olika sammanhang, läroplaner från England och Sverige samt säkerhet kopplat till rörelse. I resultatet framgår de intervjuade förskollärarnas syn på arbete gällande barns rörelse i förskolan genom sju teman, varav ett tema med två underteman. Temana framkom genom en tematisk analys med den teoretiska utgångspunkten som grund. Sammanfattningsvis framkommer olika perspektiv gällande arbetssätt, förhållningssätt och kunskaper kring hur rörelse kan förstås och omsättas i olika förskolor, detta utifrån två olika läroplaner. De största skillnaderna mellan förskollärares syn på arbete med rörelse utifrån läroplanen i Sverige och England inbegriper kulturella olikheter och syn på säkerhet kopplat till rörelse. De likheter som främst framträder är vikten av rörelse i förskolan, samt utomhusmiljöns centrala plats i arbetet med rörelse i förskolan.