Tidigare studier och forskning kring konflikten mellan arbete- och familjeliv har visat att konflikten är ett resultat av den obalans som finns mellan de krav och resurser som utgör respektive del av livet. I denna uppsats beskrivs hur upplevd konflikt mellan arbete och familj ser ut och eventuellt skiljer sig åt mellan Sverige och Storbritannien, mellan olika sociala klasser, samt mellan män och kvinnor i dessa länder. Den övergripande tanken är att resultaten borde skilja sig åt då Sverige och Storbritannien är två ganska olika länder på policynivå. Därmed borde den institutionella kontexten ha sin inverkan på de arbetsvillkor och familjevillkor som i sig kan bidra till arbete-familjekonflikten. Utifrån detta undersöks hur arbetskrav, arbetsresurser och familjevillkor av olika slag inverkar på sambanden mellan landstillhörighet och arbete-familjekonflikten, socialklass och arbete-familjekonflikten och könstillhörighet och arbete-familjekonflikten. Med utgångspunkt i European Social Survey har datamaterialet till linjära regressionsanalyser hämtats, där urvalet bestått av förvärvsarbetandes individer från Sverige och Storbritannien, mellan 20 och 60 år med familj (med minst en partner). Resultatet visar att landstillhörighetens påverkan på konflikten kvarstår vid kontroll av övriga variabler. Dock gäller detta resultat endast för männen. Vi kan även ur våra resultat konstatera att den sociala klasstillhörigheten inte har någon effekt på arbete-familjekonflikten för individer i Sverige. Detta visar sig vara tvärtemot Storbritannien där social klass påverkar upplevd arbete-familjekonflikt. I en jämförelse mellan länderna går det att se att kvinnor och män upplever olika grader av konflikt och att de påverkas på olika sätt av arbets- och familjevillkor. Dock är skillnaden mellan arbete-familjekonflikten, män och kvinnor emellan, jämnstora mellan länderna. Därmed säger våra resultat oss att det finns en skillnad i upplevd arbete-familjekonflikt mellan Sverige och Storbritannien och att denna skillnad är av varierande art med avseende på kön och social klass. Denna skillnad anser vi kunna härledas ur länders institutionaliserade policyer.

The print- and mailroom at Gefle Dagblad (GD-tyck) is handling an increasing amount of commercial jobsalong with the newspaper production. Investments have above all been done in the mailroom to be able tooffer commercial costumers a higher degree of finishing and there are plans to expand further in the commercialmarket. GD-tryck is of the opinion that they need to secure the quality of their production to be ableto do such expansion, which is the reason why a quality system of some kind may be appropriate. Howeverthere are no plans to certify such a quality system according to ISO 9001:2000.In this exam report the present methods of working have been analysed from a quality perspective.Suggestions on how GD-tryck should be working with quality development is presented in the fields whereshortage of quality has been discovered. The suggestions taken together do not form a quality system butcan be looked at as ideas of approach to quality fields that have to be developed if a working quality systemshall be accomplished.Many of the quality fields that have been discussed do not have anything to do with technical qualitydirectly but are in some degree requirements for a working quality system. It also feels urgent to illustratethese fields in this exam report when most people at GD seems to place quality as identical with technicalquality. Technical quality is also a quality field where GD-tryck has few concrete problems today and theyalready produce printed matters of a high quality. Afact that might make it difficult to adopt a quality systemas the benefits of such a system is not obvious.

Bakgrund: Traditionellt sett förknippas ekonomistyrning med den formella styrningen och mycket fokus har därmed lagts på den formella styrningen. Eftersom företag idag påverkas av kultur på olika sätt, kan den formella styrningen kompletteras med den informella styrningen. I styrningsarbetet blir ledarnas uppgift att reflektera på inflytande, vägleda och vidta olika åtgärder så att medarbetarna utför önskvärda ageranden. Samtidigt bör hänsyn tas till att det som kommuniceras av ledarna inte alltid uppfattas likadant av medarbetarna. Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva hur företagskultur relaterar med den cybernetiska och administrativa styrningen, med avseende på vilken typ av relation som är förekommande enligt ledarna och medarbetarna. Uppsatsens delsyfte är att beskriva ledarna och medarbetarnas uppfattning om den cybernetiska, administrativa och kulturella styrningen som styrmedel. Metod: Studien har genomförts på en av IKEAs organisationer i Älmhult och är därmed en fallsstudie. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ ansats med femton semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare. Vidare har studien utgått ifrån en deduktiv ansats. Slutsats: Resultatet av studien visar att företagskultur relaterar till den cybernetiska och administrativa styrningen på flera olika sätt. Kulturen har en kompletterande, stödjande och samverkande effekt på den cybernetiska ochadministrativa styrningen. I vissa fall förekommer det även motsägande relationer mellan styrsystemen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att kultur som styrmedel används i större omfång än den cybernetiska och administrativa styrningen i fallföretaget. Ledarna och medarbetarna har liknande uppfattning om den kulturella och administrativa styrningen. Uppfattningen om den cybernetiska styrningen som styrmedel varierar dock bland ledare och medarbetare. / Background: Traditionally, management accounting is associated with formal management and a lot of focus has thus been placed on formal management. Since companies today are influenced by culture in different ways, formal control can be supplemented with informal control. In the management work, the leaders' task is to reflect on influence, guide and take various measures so that the employees perform desirable actions. At the same time, it should be taken into account that what is communicated by the leaders is not always perceived in the same way by the employees. Purpose: The essay aims to describe how organizational culture relates to the cybernetic and administrative management, with respect to what type of relationship is present according to the leaders and employees. The partial aim of the essay is to describe the leaders' and employees' perception of the cybernetic, administrative and cultural management as a means of governance. Method: The study has been carried out at one of IKEA's organizations in Älmhult and is thus a case study. The survey is based on a qualitative approach with fifteen semi-structured interviews with leaders and employees. Furthermore, the study was based on a deductive approach. Conclusion: The result of the study show that corporate culture relates to cybernetic and administrative control in several different ways. Culture has a complementary, supportive and synergistic effect on cybernetic and administrative control. In some cases, there are also contradictory relationships between the control systems. Another conclusion that can be drawn is that culture as a means of control is used to a greater extent than cybernetic and administrative control in the company. Leaders and employees have a similar opinion about the cultural and administrative management. However, the perception of cybernetic governance as a means of governance varies among leaders and employees.