Den här kandidatuppsatsen huvudsyfte är att undersöka innehållet och spridningen av den politiska journalistik som de ledamöter med mest följare delar via Twitter med fokus på huruvida den politiska journalistiken premierar det politiska spelet/strategin eller om fokus ligger på politiska sakfrågor. Syftet är även att ge en aktuell överblick över riksdagspartiernas storlek på Twitter samt att analysera om de finns någon förklaring till att det ser ut som det gör. Studien är en kvantitativ innehållsanalys där den grundläggande teoretiska utgångspunkten är framing-teorin. Resultatet visar att 31% av den politiska journalistiken som ledamöterna delar på Twitter fokuserar på spelet/strategin inom politiken vilket jämfört med politisk journalistik överlag ligger på ungefär samma nivå, ledare var den nyhetsgenre som hade högst andel gällande att lägga fokus på spelet/ strategin inom politiken. Resultatet visade även att de små partierna hade högre medelvärde gällande följare och retweets/likes på Twitter samt högre antal följare i relation till den andelen aktiva twittrare de har i riksdagen än de större partierna. Resultat visar även att 36% av Twitterinläggen innehållande politisk journalistik var negativa gentemot en annan politiker eller annat parti och att dessa tweets fick mer retweets/likes än tweets som inte var negativa. Den politiska nyheterna som var inom spel/strategi-framen fick något mer retweets och likes än de som var inom sakpolitikframen.

Följande uppsats omfattar en komparativ studie av SVT och TV4 gällande deras politiska nyhetsjournalistik kring valet 2014. Fokus för uppsatsen är det visuella med tre valda områden: bildkälla, grafik och intervjuobjekt. Studien består huvudsakligen av en kvantitativ innehållsanalys som kompletteras med en segmentering utifrån ett filmanalytiskt perspektiv. Analysobjekten är kanalernas respektive kvällssändningar, Aktuellt 21:00 / Rapport 19:30 och Nyheterna 22:00, under en period på fyra veckor. Det teoretiska ramverket består av teorier om kommersialisering, medialisering, politisk nyhetsjournalistik, nyhetsvärdering samt nyhetsurval. Det är främst det teoretiska ramverket gällande kommersialisering som används som grund för analysen. En stor vikt har lagts på tidigare forskning inom ämnena kommersialisering och journalistens närvaro i journalistiken. Däremot finns det inte mycket tidigare forskning eller teoretiska ramverk som omfattar grafik och bildkälla. Förhoppningen är att denna uppsats ska tillföra resultat inför kommande forskning. Resultatet pekar på många likheter mellan kanalerna. En likhet är bildkälla där båda kanalerna i majoritet använder eget bildmaterial. Det finns även likheter gällande i vilken utsträckning SVT och TV4 använder grafik. Däremot skiljer de sig i vad grafiken föreställer och vilken ton grafiken förmedlar. En annan skillnad återfinns i journalistens roll och journalistikens rum där TV4 har en högre visuell närvaro av en politisk kommentator än SVT. Sist följs resultaten av en slutdiskussion som omfattar frågan om kommersialiseringens effekt behöver vara något dåligt.