This study examines how youths discuss politics in online forums in relation to the conditions of deliberative communication. To assess if, and to which extend the communication is deliberative a theoretical framework by Todd Graham and Tamara Witschge is being used.One of the online forums in this study is focused on Swedish politics and the other one is focused on general discussions about any topic. Four topics are examined, and they are the same in both online forums. The topics have been categorized as subjects that are either traditional politics or personal politics. Discussions about nuclear power and political parties are considered traditional, whereas discussions about drugs and legislation for sexual consent are considered personal.The  findings  show  that  in  the  general  online  forum  the  topic  being  discussed  matters. Discussions   categorized   as   personal   politics   matched   the   conditions   of   deliberative communication more than discussions that were about traditional politics. In the political forum the subject did not matter, they were all equal in terms of deliberative communication. The forums are similar in terms of deliberative communication if you exclude the topics that were about traditional politics from the general online forum.

Problemformulering och syfte: Trots att gestaltningsteorin har varit en av de mest använda teorierna inom medieforskning de senaste decennierna så finns det relativt få kvalitativa analyser av politiska debatter, och ännu färre politiska slutdebatter. Sverigedemokraterna har de senaste åren jobbat för att bli mer socialt accepterade och blev i riksdagsvalet 2014 Sveriges tredje största parti. I dag är Sverigedemokraterna Sveriges snabbast växande parti, trots detta finns det relativt lite forskning kring hur Sverigedemokraterna gestaltas i politiska debatter. Syftet med studien är att undersöka hur de politiska frågorna i SVT:s slutdebatter 2010, 2014 och 2018 gestaltas, samt att se hur Sverigedemokraterna gestaltas i debatterna. Metod och material: Jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys. Mitt material har varit SVT:s slutdebatter 2010, 2014 och 2018. Huvudresultat: Huvudresultatet från min studie visar att de politiska frågorna från slutdebatten 2010 var övervägande politisk sakgestaltade. I slutdebatten 2014 var frågorna endast spelgestaltade, och i slutdebatten 2018 var de politiska frågorna övervägande sakgestaltade, med inslag av spelgestaltning. Sverigedemokraterna gestaltades negativt i samtliga slutdebatter.

I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem gymnasielärare i samhälls­kunskap förhåller sig till de egna åsikterna i undervisningen om politik och politiska frågor. Huruvida lärare bör vara transparenta eller förtegna med sina personliga politiska åsikter i under­visning förefaller vara en fråga i vilken meningarna går isär. Studien har syftat till att genom empirin explicitgöra de olika hållningar som lärarna intar i undervisningen och hur dessa motiveras av lärar­na. Vidare har lärarnas uppfattningar om hur de olika hållningarna påverkar undervisningen och elevernas politiska uppfattningar undersökts. Ásgeir Tryggvasons använder begreppen objektivitet och neutralitet för att beskriva hur lärare kan förhålla sig till de personliga åsikterna i under­visningen. Dessa begrepp graderas i stark och svag. Neutral är den lärare som är förtegen med de egna åsikterna i undervisningen. En objektiv hållning är liktydigt med en lärare som är transparent med vad denne tycker men som bedriver en allsidig undervisning. Dessa hållningar har fungerat som det teoretiska ramverket för uppsatsen och har använts som ett verktyg för kodning och tema­tisering av det empiriska materialet. De hållningar som explicitgjorts hos de enskilda lärarna visar på en mångtydighet och komplexitet. Samtliga lärare, förutom en, diskuterade för- och nackdelar med både en starkt neutral och en svagt neutral hållning. De undersökta lärarna har utifrån sina övergripande hållningar sorterats in i tre olika grupper. Två av lärarna föredrog en starkt neutral hållning i kombination med en starkt objektiv hållning. Den andra gruppen består också av två lärare, vars hållningar kan etiketteras som starkt objektiva men svagt neutrala. En av de undersökta lärarna har fått utgöra en egen kategori. Denne har en svagt neutral hållning och den objektiva hållningen kan beskrivas som kluven mellan både stark och svag objektivitet.