<p>Under senare år har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen på kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hålla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen är att ge en ökad förståelse för vad det är som påverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen används statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrån a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten är hos de styrande i kommunen, c) storleken på kommunen. Undersökningens resultat visar främst att en större folkmängd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och därmed är det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita på när det gäller budgeten.</p>

Under senare år har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen på kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hålla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen är att ge en ökad förståelse för vad det är som påverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen används statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrån a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten är hos de styrande i kommunen, c) storleken på kommunen. Undersökningens resultat visar främst att en större folkmängd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och därmed är det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita på när det gäller budgeten.

Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om politiskt förtroende bland unga i Sverige, genom att skapa en djupare kunskap och förståelse för ungas förtroende för politiska partier. Det teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om vilka faktorer som kan tänkas påverka förtroende. Erfarenhetskapital, livsfaser och individens tolkning används som verktyg vid analys av resultatet. Det empiriska materialet för att besvara syfte och frågeställning har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer mellan 16 och 26 år. Resultatet pekar på relation mellan upplevd kunskap och intresse hos individen, vilket i sin tur hänger samman med förtroende för politiska partier. Intresse skapas av att en upplevd kunskap tycks finnas, samtidigt som kunskap genererar i intresse för politiken och där dessa två ger effekt på förtroende för de politiska partierna.

This essay studies what is affecting the Swedish people’s trust in the country’spoliticians, police and legal system. This was done by conducting multiple regressionanalyses in SPSS, using the Swedish survey data from the 2016 Europen Social Survey.To determine what is affecting this kind of trust, this study used Caroline McEyvoy’sdefinition of political efficacy from her studies of people’s view on the EuropeanUnion. The theories being used are Robert Putnam’s definition of the social capital,deriving from his studies in Italy and the United States, together with Ola Listhaug’sand Arthur Miller’s theory on how people’s evaluation of the government’sperformance affects their political support.The results show that people’s trust in Sweden’s politicians, police and legal system is,to a varying degree, significantly affected by their political efficacy, social trust andreligious attendance. Across all instances people’s evaluation of the government’sperformance were found to have the strongest effect.

The democratic institutions are being challenged in many of the world's democracies, where more and more anti-democratic elements have gained influence in politics. The preservation of democracy depends on the coming generations believing that its values are something worth protecting. Sweden has high voter turnout among young voters. However, in the 2022 parliamentary election, turnout fell at the same time as more voted for right-wing parties, which is a break from the trend. In the wake of this, this study has tried to get closer to the first-time voters in Nybro to take part in their views on politics and social issues, to what extent they are interested in these and what factors influence them. The study has been based on the theory of framing and studies about right-wing populism. In addition, eight first-time voters were interviewed about their views and experiences of politics and society. The results show that the first-time voter's views of political issues depend on what framing they have. Also, the tendency to be politically interested has to do with his or her level of education, knowledge of the political system and insights into how political decisions affect his or her life.

Political trust is by many thought to be an important factor for a society to work efficiently, due in part to trust in political institutions being a motivator for citizens to abide by rules and laws. Political trust is also thought to have an impact on voter turnout, according to some of the previous research. This correlation, however, is debated among researchers. This paper takes off from previous research regarding how voter turnout is impacted by different factors and specifically how voter turnout among young people is impacted. Previous research shows that voter turnout can be impacted by numerous factors on the individual as well as the aggregated level. Gender, age, and level of education are seen as some of the factors for voter turnout on the individual level, whereas the size of the population and proportional representation are seen as some of the factors for voter turnout on the aggregated level. Moreover, specifically voter turnout among young people is well-studied due to the generally lower turnout of this group. Previous research has shown how education and political interest, among other factors, might impact voter turnout among young people. This paper also rests on previous research of political trust in general and political trust as a factor for voter turnout. As mentioned above, the correlation between political trust and voter turnout is somewhat disputed, with some research showing strong correlation and other studies showing no evidence of such correlation. In this paper we therefore aim to study whether political trust, meaning trust for political institutions, has an impact on voter turnout among young people between the ages of 20–26. The term political institutions in this paper include the Swedish Parliament, the Swedish Government and the Swedish political parties represented in the parliament. The method in this study is quantitative, using cross tabulation to analyse the relationship between political trust and voter turnout among young people. The data on which the analysis is based are gathered from the results of the longitudinal research program Political Socialization Program by YeS (Youth &amp; Society), Örebro university. The results suggests that young people have quite high levels of trust with over half of the respondents expressing very high or quite high levels of trust for all three of the political institutions. The results also show that the young people of this population have more trust toward the Swedish Parliament than to the Swedish Government and the political parties. Furthermore, the analysis indicates that low or no trust in each of the political institutions might correlate to a lower voter turnout on the individual level.

Politiskt förtroende är fundamentalt för att upprätthålla en fungerande demokrati, därför är det också viktigt att förstå hur politiskt förtroende hålls levande. Denna studie syftar till att undersöka hur politiskt förtroende och social tillit förhåller sig till varandra i Sverige och hur de genomsnittliga nivåerna av dessa förändrades under coronapandemin. Studien utgår från en konceptuell definition av begreppet politiskt förtroende som innefattar både förtroende för politiska institutioner och politiska aktörer. Social tillit definieras och analyseras utifrån Robert D. Putnams teori om socialt kapital.För att närmare undersöka hur sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende ser ut i en svensk kontext används en regressionsanalys som också tar hänsyn till relevanta sociodemografiska och politiska variabler, däribland svenskars uppfattning om hanteringen av coronapandemin. För att söka förstå hur de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har förändrats under coronapandemin i Sverige genomförs tidsserieanalyser som jämför data insamlad under pandemin med data som samlats in innan pandemin.Studien visar att det finns ett positivt samband mellan social tillit och politiskt förtroende i Sverige, kontrollerat för relevanta sociodemografiska och politiska variabler. Studien visar också att människors uppfattning om hur pandemin hanterats har betydelse förpolitiskt förtroende och även påverkar sambandet mellan social tillit och politiskt förtroende. Tidsserieanalyserna visar att de genomsnittliga nivåerna av politiskt förtroende och social tillit har sjunkit under coronapandemin, jämfört med tiden förepandemin.För studiens regressionsanalys används data från European Social Survey omgång 10 som samlades in mellan 10 december 2021 och 17 januari 2022. I analysen ingår 2014 respondenter från åldern 15 och uppåt, bosatta i Sverige. För studiens tidsserieanalyser används även data från tidigare omgångar av European Social Survey.