The purpose of this study was to examine the resources and barriers that social workers have incorporating the Social Service Act states during meetings with clients, using and developing the client's skills and knowledge, develop their own resources and to promote the use of self-determination. A qualitative study was done by interviewing six social workers working within the in social service’s department for family and individual welfare. Social workers were encouraged to describe and discuss the key aspects of cases that developed positively respectively negatively. Motivation theory, evidence-based practice, empowerment, and expert-expert relationship are the theories and concepts that we used to analyze the material. The study's main conclusion is that the most important prerequisite for positive development of cases is that the social worker emphasizes and stimulates the client's own resources during meetings. Both during analysis and treatment, it is important to allow for client self-determination, life story and personal skill. When this occurs motivation and increased willingness to change are stimulated in the client. The results also paint a complex picture of resources and barriers, both within the social worker and the client, which affect the development of a case. The survey shows that motivation, self-determination, voluntariness, sustainability, time, resources and the strengthening of good relations is important factors for the incorporation of the Social Service Act states. / Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetarens möjligheter att i mötet med klienter införliva socialtjänstlagens portalparagraf. En kvalitativ undersökning gjordes genom intervjuer av sex socialarbetare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialarbetarna uppmuntrades att beskriva och berätta om de viktigaste aspekterna i ett ärende som utvecklades positivt respektive negativt. Motivationsteori, evidensbaserad praktik, empowerment och expert- expert förhållande är de teorier och begrepp som vi använt för att analysera materialet.   Studiens främsta slutsats vad gäller positiv utveckling i ärenden är att socialarbetaren ska lyfta fram klientens resurser i mötet. Både i utredning och i behandling är det av vikt att ge utrymme för klientens självbestämmande, livsberättelse och kunskaper. Då detta sker skapas motivation och ökad förändringsbenägenhet hos klienten. Resultatet målar även upp en komplex bild av resurser och hinder hos socialarbetaren och klienten, som påverkar ett ärendes utveckling. Undersökningen visar att motivation, självbestämmande, frivillighet, långsiktighet, tid, stärkande av resurser och en god relation är viktiga faktorer för införlivandet av socialtjänstlagens portalparagraf.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bästa nämns och/eller beaktas i 24 domar från migrationsdomstolarna. Vidare undersöks på vilket sätt barnets bästa har beaktas i dessa domar, vilka är från augusti 2006 – januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För att skapa en förståelse av hur principen om barnets bästa kan tolkas används Johanna Schiratzkis teori om barnets bästa som ett öppet koncept samt även FN:s barnkonvention och den svenska utlänningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utsträckning nämner än beaktar barnets bästa. Otydlighet råder kring om och hur barnets bästa beaktas, vilket gör det svårt att bilda sig en uppfattning av hur domstolarna har resonerat i ärendena. Undersökningen visar även på att vissa delar av barnets bästa ges en överordnad betydelse. Endast i två av de undersökta domarna framkommer att barnets bästa har beaktats som ett öppet koncept. / This essay investigates if different parts of the principle of the best interests of the child are mentioned and/or considered in 24 judgments from the migration courts. It is also investigated in what way the principle is considered in these judgments, which are from August 2006 – January 2007 and concerns families and residence permit according to 5 chapter 6 § in the Swedish immigration law. A theory of the best interests of the child as an open concept is used to create an understanding of how to interpret the mentioned principle. The investigation shows that the migration courts in a larger extent mentions than considers the best interest of the child. Whether the principle is considered and how, is not always obvious in the judgments. The investigation also shows that some parts of the principle are given a prior importance. In only two of the investigated cases the best interests of the child are considered as an open concept.