Studien har haft som syfte att undersöka hur införlivandet av en Migrationsdomstol i Malmö påverkat det asylrättsliga förfarandet samt att undersöka hur yrkesverksamma personer inom det asylrättsliga området i Malmö förhåller sig till den nya instans- och processordningen. Studien vilar främst på ett kvalitativt förhållningssätt. Arbetet har utförts med en induktiv ansats och uppsatsens empiri har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Studien visar dels att såväl rättsäkerheten som förtroendet för instans- och processordningen ansetts öka och att möjligheten till ett muntligt förfarande vid Migrationsdomstolen uppskattas av de asylsökande. Studien visar även att det finns offentliga ombud inom det asylrättsliga området som helt påvisar en total avsaknad av förtroende för det asylrättsliga förfarandet och som påvisar en rad brister och problem. Att Migrationsverket utser de offentliga ombuden anses problematiskt ur ett rättsäkerhetsmässigt perspektiv. Kvalitet och kunskap hos de som arbetar som tolkar anses varierande och i vissa fall bristfällig och otillräcklig. Migrationsöverdomstolen anses allt för hård i dess överprövningar och ger för lite vägledning. Studien konstaterar även en bristfällig kommunikation och diskussion om de problem som finns inom det asylrättsliga området och att Advokatsamfundet anses ge för lite support och hjälp till de offentliga ombuden. / The study has served to examine how the incorporation of a Migration Court in Malmö affected the asylum proceedings and to examine how professionals in the field of asylum law in Malmö relate to the new instance and process scheme. The study is based primarily on a qualitative approach. The work has been done with an inductive approach and empirical thesis was collected through interviews. The study shows that both the rule of law as trust in authority has been increased as an outcome of the incorporation of the new instance and process scheme and the possibility of an oral presentation during the trials has been something that the asylum seekers have address as something positive. The study also shows that there are public representatives in the field of asylum law which completely demonstrates a complete lack of confidence in the asylum legal field. These public representatives address a number of shortcomings and problems within the field. These public representatives appoint that there are lacks of legal security because of the Migration board function of choose the public representatives before the trials. The quality and the knowledge of some of those who work as interpreters is considered by those how have been interview as variable and in some cases inadequate and insufficient. The Migration Court of Appeal considered too harsh in re-examinations and give too little guidance. The study also notes that there are lacks of communications and discussion of the problems that exist within the field of asylum and the Association of lawyers is considered to provide too little support and assistances to the lawyers who are working within the field of asylum law.

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bästa nämns och/eller beaktas i 24 domar från migrationsdomstolarna. Vidare undersöks på vilket sätt barnets bästa har beaktas i dessa domar, vilka är från augusti 2006 – januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För att skapa en förståelse av hur principen om barnets bästa kan tolkas används Johanna Schiratzkis teori om barnets bästa som ett öppet koncept samt även FN:s barnkonvention och den svenska utlänningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utsträckning nämner än beaktar barnets bästa. Otydlighet råder kring om och hur barnets bästa beaktas, vilket gör det svårt att bilda sig en uppfattning av hur domstolarna har resonerat i ärendena. Undersökningen visar även på att vissa delar av barnets bästa ges en överordnad betydelse. Endast i två av de undersökta domarna framkommer att barnets bästa har beaktats som ett öppet koncept. / This essay investigates if different parts of the principle of the best interests of the child are mentioned and/or considered in 24 judgments from the migration courts. It is also investigated in what way the principle is considered in these judgments, which are from August 2006 – January 2007 and concerns families and residence permit according to 5 chapter 6 § in the Swedish immigration law. A theory of the best interests of the child as an open concept is used to create an understanding of how to interpret the mentioned principle. The investigation shows that the migration courts in a larger extent mentions than considers the best interest of the child. Whether the principle is considered and how, is not always obvious in the judgments. The investigation also shows that some parts of the principle are given a prior importance. In only two of the investigated cases the best interests of the child are considered as an open concept.