Syftet med studien är att undersöka hur positiv psykologi skulle kunna främja arbetsmiljön och den psykiska hälsan hos personalen inom äldreomsorgen genom en ökad känsla av sammanhang, välbefinnande och mening. Via en enkät har personalen själva fått skatta sitt eget och arbetsplatsens värde. Resultatet visar på att denna arbetsgrupp känner mening och arbetsglädje, vilket kan vara en bra grund för att bygga vidare på en arbetsmiljö och arbetsgrupp som innehåller positivt klimat, positiva relationer, positiv kommunikation och positiv mening – något som skapar engagemang, förståelse och en frisk arbetsgrupp som har en positiv psykisk hälsa.

Background: Psychosomatic problems are increasing among adolescent girls and levels of life satisfaction, well-being and self-esteem are lower among adolescent girls compared to boys at the same age. Aim: The aim of this thesis was to explore adolescent girls’ perceptions of the concept of PMH and to identify influential factors for PMH from their own perspectives. Methods: A qualitative explorative study was designed. The data collection was through four semi-structured focus group interviews. Participation in the study was completely voluntary and 14 high school girls aged 16-17 participated in the study. An inductive content analysis was conducted to analyze the collected data. Results: Six categories and sixteen subcategories emerged from the data analysis, answered the two objectives of the study and met the purpose of this thesis. The six categories were: 1) when you feel well and things go well; 2) school-related factors, 3) factors at home and at leisure time, 4) key personal characteristics, 5) coping skills and balanced healthy lifestyle, 6) more attention to PMH. The findings showed that PMH was perceived as a two-dimension concept of feeling well and functioning well in life. The main influential factors for PMH was healthy social relations within and outside the family, key characteristics such as optimism, high self-esteem, sense of control, purpose and progress as well as coping skills and paying more attention to PMH.     Conclusion: A combination of positive factors promoting feeling well and functioning well in life should be taken into account in the development of mental health promotion approaches and programs to improve PMH among adolescent girls. / Bakgrund: Psykosomatiska besvär ökar bland flickor och livstillfredsställelse, välbefinnande och självkänsla bland flickor är lägre än pojkar.    Syfte: Syftet med studien var att studera uppfattningar av flickor på gymnasiet om begreppet positiv psykisk hälsa (PMH) och identifiera faktorer som påverkar PMH utifrån målgruppens egna perspektiv. Metod: En kvalitativ explorativ studie utformades. Datainsamlingen skedde genom fyra fokusgruppsintervjuer och 14 gymnasieflickor i åldern 16-17 deltog i studien. Deltagande i studien var helt frivilligt. En kvalitativ induktiv innehållsanalys utfördes för att analysera insamlade data. Resultat: Sex huvudkategorier och sexton subkategorier återfanns i dataanalysen som svarade på syftet och två frågeställningarna i studien. De sex huvudkategorierna var: 1) när man mår bra och allt går bra 2) skolrelaterade faktorer 3) faktorer hemma och på fritiden, 4) viktiga personliga egenskaper, 5) coping färdigheter och balanserad hälsosam livsstil, 6) mer uppmärksamhet till PMH. Resultatet visade att PMH uppfattades som ett tvådimensionskoncept, att må bra och att fungera bra i livet. De centrala faktorerna för PMH identifierades som hälsosamma relationer inom och utanför familjen, viktiga egenskaper som optimism och bra självkänsla, känsla av utveckling, kontroll och meningsfullhet, stresshanteringsförmåga, samt att uppmärksamma PMH. Slutsats: En kombination av positiva faktorer för att må bra och fungera bra i livet, bör beaktas inom utveckling av strategier för att förbättra PMH bland flickor på gymnasiet. Nyckelord: Positiv Psykisk Hälsa, Flickor På Gymnasiet, Kvalitativ Explorativ Studie, Fokusgrupp Intervjuer.