Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem ibland jordens befolkning. 49 miljoner drabbas runt om i världen och de patienter som överlevt riskerar att få komplicerade komplikationer som följd. Det innebär att de drabbade är i behov av hjälp och stöd för att kunna ta sig tillbaka till det vardagliga livet. Syfte: Syftet är att belysa hur eftervården upplevs av individer som drabbats av sepsis. Metod: Studien är en empirisk enkätstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Informanterna kontaktades via ett sepsisforum på Facebook och även kontakter via sepsisfonden. Informanterna besvarade fyra frågor som berörde upplevelsen av eftervården. Resultat: Resultatet består av fyra olika teman: Frånvaro av uppföljning, försummad av vården, kunskapsbrist i vården och god vårdkontakt. Utifrån informanternas egna ord i studien, som beskriver individernas egen upplevelse av eftervården, kunna få en ökad förståelse om det finns positiva eller negativa erfarenheter om eftervården. Slutsats: Vården har ett ansvar att guida, informera och följa upp patienterna på bästa sätt. / Background: Sepsis has become a global health problem among the population in the world, about 49 million people are affected around the world. The patients who have survived are at risk of getting complications. This means that some people need care and support to be able to go back to their normal life. Aim: The purpose of the study is to illustrate how the aftercare is experienced by individuals affected by sepsis. Method: The study is made of a qualitative content analysis with a questionnaire. Participants were contacted on a sepsis-forum on Facebook and sepsis foundation. Participants answered four questions that concerned the experience of aftercare. Choice of method and analysis produced four themes that form the basis for the results. Result: The result is made of four different themes: Lack of follow-up, neglected by care, lack of knowledge care and god care. The study is based on the informant’s own words, which describe the people's own experience of aftercare, to gain an increased understanding of whether there are positive or negative experiences about aftercare. Conclusion: The healthcare system has a responsibility to educate, guide and follow up this group.

Bakgrund: Sepsis definieras som en kroppslig reaktion på infektion och klassificeras som ett livshotande medicinskt tillstånd. Post-sepsis kännetecknas av hög mortalitet och morbiditet samt svår återhämtning. Därför är det viktigt att identifiera och sammanställa de problem patienter träffar på efter sepsis vård genom att bedöma deras livskvalitet efter sepsis. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skillnader i livskvalitet efter genomgången sepsis, vid olika tidpunkter och i jämförelse med andra grupper i befolkningen. Metod: Litteraturstudien innefattar åtta empiriska studier med kvantitativ metod och sökning gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i text och tabeller. Resultat: Artiklarna använde olika mätinstrument som inkluderar Short-Form Health Survey (SF-36), EuroQol-5 Dimensions (EQ-5D) och Sickness Impact Profile (SIP).Domänerna i mätinstrumentet omgrupperades för att anpassa resultaten till varandra och SF-36 användes som grundparametrar. Deltagarna upplevde ett signifikant nedsatt fysiskt och psykisk förmåga efter genomgången sepsis. Konklusion: Sepsis är en livshotande sjukdom som visade sig ha en hög grad påverkan på patienternas fysiska och mentala livskvalitet, under en lång period och återhämtning kan vara svår. Detta innebär att sepsis överlevande behöver vård under sjukhusvistelse samt även efter utskrivning. Ökad förståelse och kunskap behövs för att främja insatser som lindrar samt förbättrar livskvalitet hos sepsis överlevande. / Background: Sepsis is defined as a disturbed bodily reaction to infection and is classified as a life-threatening medical condition. Post-sepsis is characterized by high mortality and morbidity as well as difficult recovery. Therefore, it is important to identify and compile the problems patients encounter after sepsis care by assessing patients’ quality of life after sepsis. Aim: The purpose of the study was to describe differences in quality of life after surviving sepsis, at different times and in comparison, with other population groups. Methods: The literature study contains eight empirical studies with quantitative methods found in Pubmed and Cinahl. The articles were cross-examined, analyzed, and compiled in text and tables. Results: The articles used various quality-of-life measuring instruments that include the Short-Form Health Survey (SF-36), EuroQol-5 Dimensions (EQ-5D) and the Sickness Impact Profile (SIP). The domains in the measuring instrument were regrouped, and domains from SF-36 were used as base parameters. Patients experienced impaired physical and mental ability after sepsis. Conclusion: Sepsis is a life-threatening disease that has been shown to have a high degree of impact on patients’ physical and mental quality of life over a long period of time, and recovery can be difficult. This shows that sepsis survivors need care during the hospital stay and after discharge. Increased understanding and knowledge are needed to promote efforts that alleviate and improve the quality of life of sepsis survivors.