No description available.

Det krävs en underliggande kunskap och en utvecklad grund för att kunna uppnå ett önskvrt resultat med ett verk. Denna undersökning har gått ut på att hitta olika tekniska tillvägagångssätt för pianospel med hjälp av Rachmaninovs preludium Op. 32 No. 10 i b-moll. Genomförandet har skett utifrån litteraturstudier, infallsvinklar från Johan Fröst, observationer av processen och dokumentation i form av videoinspelning. Undersökningen har resulterat i kunskap om olika tekniska tillvägagångssätt och lösningar till preludiets svårigheter, om Rachmaninovs livshistoria och om inspirationskällan till preludiets uppkomst. I sin förlängning kan den för andra möjliggöra individuella interpretationer av preludiet, egna ställningstaganden om vilka övningar som känns användbara och självständiga val av vad som önskas tillämpas i det egna pianospelet.

Det här arbetet är en processbeskrivning av hur jag komponerat pianostycket Preludium i Db-dur. Arbetet innefattar en omsorgsfull och omfattande djupdykning i musikaliska teman och utvalda motiviska element från ett preludium av Sergej Rachmaninov, Preludium nr. 4 i D-dur (op. 23, 1903). Valet att göra den här undersökningen grundar sig i ett brinnande intresse för den klassiska pianorepertoaren, såväl som en intensiv fascination över hur ett välkomponerat musikverk är uppbyggt. Som kompositör är det vissa frågor jag ställer mig nästan dagligen när jag lyssnar på musik som tilltalar mig: Varför tycker jag att musiken är bra? Hur tänkte tonsättaren, och kan jag dra nytta av tonsättarens metoder? Genom att steg för steg gå igenom varje del av min arbetsprocess vid både analys och komponerande hoppas jag kunna exemplifiera en användbar kompositionsmetod till läsaren. Jag delar också med mig av de svårigheter jag stött på såväl som lärdomar jag erhållit under arbetets gång. Resultatet av arbetet blev ett pianostycke baserat på de musikaliska element jag fann intressanta från Rachmaninovs preludium.

The subject of this thesis is to present the cycles of the preludes composed by F. Chopin, A. N. Scriabin and C. Debussy and to compare them with each other. 3 sorts of criteria will be chosen for that: 1) non-musical criteria, 2) music theory criteria and 3) will be researched through the analysis of chosen music pieces from the cycles. Their common features and differences will be summarized at the end of the each chapter.

Syftet med arbetet är att utforma och sammanställa mallar som organister kan ta hjälp av för att skapa förspel till psalmer. Med utgångspunkt i litteratur om orgelimprovisation har jag vid orgeln laborerat med olika improvisationstekniker för att utforska olika möjligheter till att presentera en psalmmelodi. Även samtal med lärare, konsertbesök och inspirerande medstudenter har hjälpt mig i processen. Resultatet blev fyra förspelsmallar som kan användas till att skapa psalmförspel. I arbetet har jag förklarat hur de fungerar, hur jag kom på dem, samt gett klingande och noterade exempel på hur de kan användas. Som kyrkomusiker tycker jag att det är roligt att försöka variera psalmförspelen så mycket som möjligt. En önskan om att lära mig fler sätt att preludiera gav mig idén till arbetet. Nyckelord: orgel, liturgisk orgel, orgelimprovisation, improvisation, förspel, preludium, psalmförspel, koralförspel, ostinato.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet främmandegöring kommer till uttryck i Tomas Tranströmers dikter Preludium och Flygblad. Som analysmetod används det närliggande begreppet förgrundstekniker, som beskriver hur främmandegöring kan uppstå genom det poetiska språkets olika funktioner, samt med författaren eller poetens användning av stilistiska drag. Dessutom undersöker studien hur en litteraturundervisning som beaktar skönlitteraturens främmandegörande funktion kan utveckla elevers litterära kompetens, enligt Örjan Torells modell. Analysen visar att dikterna innehåller ett rikt antal varierande förgrundstekniker som dels kan fungera väl som utgångspunkt i arbetet med att utveckla elevers litterära kompetens, dels kan öka sannolikheten för en förhöjd estetisk läsupplevelse.

<p>This essay in musicology is combined with a CD-recording of piano improvisations. Its purpose is, on the one hand, to examine some of the ideas permeating piano improvisation during the first part of the nineteenth century, and, on the other, to find ways to apply these nineteenth century ideas of improvising to modern piano playing. The artistic part of the work is as important as the theoretical, and the two strands are supporting and reinforcing each other.</p><p>The first section of the text focuses on preluding – that is, a <em>genre</em> <em>of improvisation</em>. The second section investigates some aspects of the improvising of Franz Liszt – that is, different types of <em>improvisation as practised by an important nineteenth century musician.</em> The instructional music literature written by Carl Czerny is the basic source of reference in both portions.</p><p>The text and the recordings of my piano improvisations aim to show that monothematic strategies are simple and useful tools for improvising, regardless of tonal language used.</p><p>Half of the recordings consist of improvisations of separate pieces in a contemporary musical language. The other half are preludes, interludes and a cadenza improvised in the context of compositions by Liszt, Chopin, Mozart, Mendelssohn and Grieg.</p>

This essay in musicology is combined with a CD-recording of piano improvisations. Its purpose is, on the one hand, to examine some of the ideas permeating piano improvisation during the first part of the nineteenth century, and, on the other, to find ways to apply these nineteenth century ideas of improvising to modern piano playing. The artistic part of the work is as important as the theoretical, and the two strands are supporting and reinforcing each other. The first section of the text focuses on preluding – that is, a genre of improvisation. The second section investigates some aspects of the improvising of Franz Liszt – that is, different types of improvisation as practised by an important nineteenth century musician. The instructional music literature written by Carl Czerny is the basic source of reference in both portions. The text and the recordings of my piano improvisations aim to show that monothematic strategies are simple and useful tools for improvising, regardless of tonal language used. Half of the recordings consist of improvisations of separate pieces in a contemporary musical language. The other half are preludes, interludes and a cadenza improvised in the context of compositions by Liszt, Chopin, Mozart, Mendelssohn and Grieg.