<p><p><strong>Sammanfattning</strong>Examensarbete Kandidatnivå i Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, Enterprising and Business Development, 2EB00E, VT 2010.<p><strong>Författare:</strong>Andreas Håkansson och Emil Eriksson</p><p><p><strong>Handledare: </strong>Frederic Bill</p><p><p><strong>Titel:</strong>Premiumvarumärkesbyggande, existerar det?</p><p><p><strong>Bakgrund:</strong>Att företag aktivt och strategiskt jobbar för att bygga upp deras varumärken är något som blivit mycket populärt de senaste två decennierna på grund av alla de fördelar det innebär att aktivt jobba med varumärket. På grund av detta finns mycket skrivit om varumärken och varumärkesbyggande men allt som oftast är detta generella diskussioner. Det finns olika sorters varumärken vilket medför att det strategiska arbetet bör se olika ut beroende på situationen och därför undersöker vi i denna uppsats hur företag specifikt kan arbeta för att bygga upp sitt premiumvarumärke, detta för att kunna komplettera det tomrum som vi anser finns i ämnet.</p><p><p><strong>Syfte:</strong>Syftet är att beskriva hur varumärken etablerat sig som premiumvarumärken och därigenom skapa förståelse för hur premiumvarumärken kan etableras.</p><p><p><strong>Avgränsningar:</strong>Vi har begränsat oss till att studera två premiumvarumärken, dess historia, hur de arbetar i nuläget, synen på premiumvarumärket samt analysera de budskap som företagen kommunicerar genom reklam till konsumenter. Företagen som vi i denna uppsats studerar är Hästens Sängar AB och Mercedes AMG GmbH.</p><p><p><strong>Metod:</strong>Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och har samlat in empirin genom kvalitativa intervjuer samt genom tolkning och analys av reklam ifrån Hästens och Mercedes AMG.<strong> </strong><p><strong>Resultat:</strong>En av flera viktiga faktorer för att Hästens och Mercedes AMG nu verkar i premiumsegmentet är deras satsning på att lyfta fram deras framgångsrika historia och den kvalitet, prestanda och den hantverkstradition som finns i företagen. Båda företagen jobbar aktivt med att försöka övertillfredsställa kunderna för att köparen enbart ska få positiva associationer med varumärket.<p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

SammanfattningExamensarbete Kandidatnivå i Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, Enterprising and Business Development, 2EB00E, VT 2010.Författare:Andreas Håkansson och Emil Eriksson Handledare: Frederic Bill Titel:Premiumvarumärkesbyggande, existerar det? Bakgrund:Att företag aktivt och strategiskt jobbar för att bygga upp deras varumärken är något som blivit mycket populärt de senaste två decennierna på grund av alla de fördelar det innebär att aktivt jobba med varumärket. På grund av detta finns mycket skrivit om varumärken och varumärkesbyggande men allt som oftast är detta generella diskussioner. Det finns olika sorters varumärken vilket medför att det strategiska arbetet bör se olika ut beroende på situationen och därför undersöker vi i denna uppsats hur företag specifikt kan arbeta för att bygga upp sitt premiumvarumärke, detta för att kunna komplettera det tomrum som vi anser finns i ämnet. Syfte:Syftet är att beskriva hur varumärken etablerat sig som premiumvarumärken och därigenom skapa förståelse för hur premiumvarumärken kan etableras. Avgränsningar:Vi har begränsat oss till att studera två premiumvarumärken, dess historia, hur de arbetar i nuläget, synen på premiumvarumärket samt analysera de budskap som företagen kommunicerar genom reklam till konsumenter. Företagen som vi i denna uppsats studerar är Hästens Sängar AB och Mercedes AMG GmbH. Metod:Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativa forskningsmetoder och har samlat in empirin genom kvalitativa intervjuer samt genom tolkning och analys av reklam ifrån Hästens och Mercedes AMG. Resultat:En av flera viktiga faktorer för att Hästens och Mercedes AMG nu verkar i premiumsegmentet är deras satsning på att lyfta fram deras framgångsrika historia och den kvalitet, prestanda och den hantverkstradition som finns i företagen. Båda företagen jobbar aktivt med att försöka övertillfredsställa kunderna för att köparen enbart ska få positiva associationer med varumärket.

I den här uppsatsen tillhandahåller vi resultatet av en deduktiv och kvalitativ fallsstudie om företagsinterna processer för framgångsrikt varumärkesarbete med fokus på hur identifiera, prioritera, applicera och omsätta effekterna av omvärldstrender till en framgångsrik och lönsam premiumstrategi; genom att beskriva och analysera detta arbete i två premiumföretag (Haglöfs och BMW). Studien avser att göra ett bidrag till teorin om effektivt varumärkesarbete med fokus på premiumstrategi, nämligen premiumstrategins sammanbindande länkar med hänsyn tagen till dess kontextuella förutsättningar   Den teoretiska referensramen utgörs av huvudbegreppen: trender, premiumvarumärken, varumärkesutvidgning samt marknadsposition. För studien valdes två empiriska undersökningsobjekt och relevant information beträffande dessa samlades in via två metoder; dels via en kvalitativ semistrukturerad-intervju samt via dokumentanalys. Detta för att undersöka hur premiumföretag arbetar utefter den struktur och teoretiska modell/bidrag som identifierats i samband med fastställandet av syntesen. Utifrån teorin identifierade vi ett antal förutsättningar samt länkar kopplade till en premiumstrategi. Dessa förutsättningar samt länkar verifierades senare via en analytisk induktion. Återkommande sekvenser i insamlad empiri söktes och förklarades genom att vi undersökte företagens branschspecifika förutsättningar men även hur de arbetade med att utveckla en premiumstrategi. Strukturen och länkarna för att utveckla en premiumstrategi var följande: att identifiera, prioritera samt applicera trender àatt identifiera och utarbeta värdeskapande attributà att därefter anpassa och utveckla premiumvarumärketà och att senare etablera en premiumkanal med syfte att tillgängliggöra varumärket till den bredare massan. Länkarna utgjorde viktiga förutsättningar associerade med en önskad effekt om en marknadsposition i form av premiumledarskap. / In this paper, we provide results of a deductive and qualitative case study on a company's internal processes for successful branding efforts with a focus on how to identify, prioritize, apply and translate the impact of external trends into a successful and profitable premium strategy by describing and analyzing this work in two premium companies (Haglöfs and BMW).   The theoretical framework consists of the main concepts: trends, premium brands, brand extensions and market position. For the study, two empirical survey items were elected and relevant information concerning these were collected via two methods; partly through a qualitative semi-structured interview, and through document analysis. This is to investigate how premium business works along the structure and theoretical model/contribution identified in connection with the determination of the synthesis. Based on theory, we identified a number of conditions, and links related to a premium strategy. These conditions, as well as links, were later verified through an analytical induction. Recurrent sequences in the collected empirical data were declared by investigating companies industry-specific conditions but also how they were developing a premium strategy. The structure and links in order to develop a premium strategy were: to identify, prioritize and apply trends à to identify and develop value-adding attributes à then to adapt and develop the premium brand à and later to establish a premium channel with the purpose of making the brand available to a wider mass. These links were important conditions associated with a desired effect on a market position in the form of premium leadership.

Syfte: Syftet med arbetet är att kartlägga och beskriva hur premiumvarumärken arbetar med varumärkesbyggande i en tid präglad av globalisering och digitalisering. Konsumentbeteendet har förändrats i takt med att e-handeln tagit över från den traditionella detaljhandeln mer och mer, detta har resulterat i en hotad detaljvaruhandel, med den så kallade butiksdöden som konsekvens. Vi vill skapa en förståelse för hur framgångsrika premiumvarumärken kombinerar och stärker uppmärksamheten hos konsumenten både online och på traditionellt sätt. Med syftet som grund har vi formulerat följande forskningsfrågor: Forskningsfrågor: -Hur kan bolag arbeta med premiumvarumärkesbyggande i en digital värld med en ökad e-handel? -Hur påverkas premiumvarumärken av ett förändrat köpbeteende? Metod: Forskningsstudien grundar sig i en kvalitativ studie kring de två huvudämnena, ehandel och premiumvarumärkesbyggande och kopplingen där emellan. Den empiriska insamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer, varav en skriftlig intervju, med respondenter som är insatta inom vårt forskningsområde. Slutsats: Detaljvaruhandeln är under stor förändring och för att som bolag kunna konkurrera och sticka ut i det stora informationsbrus som globalisering och digitalisering för med sig krävs det en väl formulerad digital och marknadsstrategi. Det är av stor vikt att känna sina kunder och finnas i de kanaler där dem är och på så sätt skapa varumärkeskännedom. Ett premiumvarumärke måste erbjuda ett mervärde och en kundupplevelse för konsumenten.

Modebranschens negativa inverkan på miljön och den ökade klädkonsumtionen har genererat till uppmärksamhet och krav hos kunderna. Produktutveckling med hållbarhet i fokus har snabbt blivit något som modeföretagen jobbar med för att bidra till en hållbar klädkonsumtion och möta kundernas efterfrågan. Modeföretagen förmedlar hållbarhet utifrån varumärkets profilering på deras plattform och uppfattas därmed utifrån olika perspektiv. I denna kvalitativa studie görs en undersökning huruvida fyra stycken svenska premiumvarumärken förmedlar hållbarhet ut till sina kunder för främjandet av en hållbar klädkonsumtion. Studien undersöker hur konsumenter till premiumvarumärken uppfattar hållbart mode genom varumärket. Intervjuerna med företagen har skett via mail, personligt möte och telefon med semistrukturerad metod. För att få kundernas uppfattning och tolkning av hållbarhet och hållbart mode gjordes det en enkätundersökning av kunder till företagen. Studiens resultat visar att kundernas uppfattning om hållbart mode överensstämmer med modeföretagens varumärkesidentitet som förmedlar hållbart mode genom den kvalité de utmärker i plaggen och vid profilering av varumärket. Vidare konstaterar studien att miljörelaterat mode inte uppfattas av kunden då varumärkena inte förmedlar detta som del av hållbar klädkonsumtion på grund av utebliven efterfrågan från kund. Begreppet hållbart påvisas som generaliserat och gör det svårt för kunden att förstå dess fullständiga innebörd. / The fashion industry's negative impact on the environment and contribution to increased clothing consumption, have generated attention followed by demands among customers. Product development with focus on sustainability has quickly become something fashion companies work with to contribute to a sustainable clothing consumption and to meet the needs of the consumers. Fashion companies convey sustainability based on brand profiling and are therefore perceived from different perspectives. In this qualitative study, an investigation is made as to whether four Swedish premium brands convey sustainability to their customers for the promotion of sustainable clothing consumption. The study examines how premium brand consumers perceive sustainable fashion through the brand. In-depth semi- structured interviews with the companies have been made by mail, personal meeting and telephone. In order to gain customer perceptions and interpretations of sustainability and sustainable fashion, a survey was conducted by customers to the companies. The outcome of the study shows that customers' perceptions of sustainable fashion are in line with the brand identity of fashion companies that convey sustainable fashion through the quality they characterize in the garment and branding. Furthermore, the study finds that environmental-related fashion is not perceived by the customer as the brands do not convey this as part of durable clothing consumption due to lack of customer demand. The term sustainable is shown as generalized and makes it difficult for the customer to understand its full meaning.