The entire dissertation/thesis text is included in the research.pdf file; the official abstract appears in the short.pdf file (which also appears in the research.pdf); a non-technical general description, or public abstract, appears in the public.pdf file. Title from PDF of title page (University of Missouri--Columbia, viewed on January 5, 2010). Vita. Thesis advisor: Dr. Judith C. Goodman. Includes bibliographical references

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på barnens möjligheter till språkutveckling i förskolans utomhusmiljö, samt vilka arbetssätt de använder sig av för att främja barnens språk. För att uppfylla detta syfte valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Studien utgår från intervjuer av tio förskollärare från åtta olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Insamlat datamaterial har analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och begreppen medierande redskap, appropriering, den närmsta utvecklingszonen samt scaffolding. I studiens resultat framkom det tre teman i hur förskollärare arbetar för att främja barnens språkutveckling i förskolans utomhusmiljö. Det första temat var språkutvecklande lärmiljöer, där förskollärarna arbetar aktivt med att iscensätta lärmiljöer som ska stimulera barnen till kommunikation genom att tillföra olika redskap, skapa mötesplatser och genom att följa barnens intressen. Det andra temat var språkutvecklande strategier, där förskollärarna både planerar för språkutvecklande undervisning, samt tar vara på spontana undervisningstillfällen i utomhusmiljön. Det sista temat som framträdde var förskollärarens roll där förskollärarna såg sig själva som en viktig nyckelperson i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna agerar som språkliga förebilder och är närvarande för att kunna stötta barnens språkutveckling. En övergripande slutsats i vår studie blir att möjligheten att arbeta med språkutveckling utomhus framstår som god för förskollärare. / The purpose of this study is to improve our knowledge of how preschool teachers' view the children's opportunities for language development in the preschool's outdoor environment. We also focus on the methods used by the teachers' too promote the children´s language use. In order too fulfil this aim, semi-structured interviews were chosen as the method. The study is based on interviews with ten preschool teachers' from eight different preschools' in a municipality in central Sweden. Collected data material has been analyzed using concepts from the sociocultural perspective mediating tools, appropriation, zone of proximal development and scaffolding. In the results of the study, three themes emerged on how preschool teachers' work to promote the children's language development in the preschools' outdoor environment. The first theme was learning environments for language development, where the preschool teachers' work actively to stage learning environments that will stimulate the children to communicate by adding different tools, creating meeting places and by following the children's interests. The second theme was strategies for language development, where the preschool teachers' both plan their teaching for and take advantage of spontaneous opportunities in the outdoor environment. The last theme that emerged was the role of the preschool teacher, where the preschool teachers' see themselves as a key person in the work with children's language development. The preschool teachers' act as linguistic role models and are present to be able to support the children's language development. An overall conclusion of our study is that the opportunity to work with language development outdoors appears good for preschool teachers'.

Research paper (M.A.)--Cardinal Stritch College--Milwaukee, 1979. / A research paper submitted in partial fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts in Education (Education of Learning Disabled Children). Includes bibliographical references (p. 59-68).

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap om vilka kvalitetsaspekter på olika nivåer som kan påverka barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen gjordes efter Wallins (2023) modell förskolans pedagogiska miljöer. I resultatet framkom att det finns kvalitetsaspekter i organisation, miljö, material, pedagogers kunskap samt i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Mitt forskningsbidrag är en utveckling av Wallins (2023) modell. / The purpose of this study is to contribute with an increased knowledge of which quality aspects at different levels can affect children's opportunity for creative development in the preschool studio. The study's empirical data was collected through semi-structured qualitative interviews. The analysis was done according to Wallin's (2023) model of preschool educational environments. The results showed that there are quality aspects in organization, environment, materials, pedagogues' knowledge and in pedagogues' approach that affect children's opportunity for creative development in the preschool's studio. My research contribution is a development of Wallin's (2023) model.