Spelling suggestions: "subject:"fältsekreterare"" "subject:"barnsekreterare""
1 |
Den osynlige aktören : En kvalitativ studie om den politiske pressekreterarenLindmark, Malin, Karlsson, Lotta January 2017 (has links)
Problemformulering och syfte: Inom svensk politik har kategorin av icke folkvalda vuxit i antal och är numera konstant närvarande och aktiva inom det politiska systemet. Dessa yrkesroller har anställts för att bedriva politik och är därmed inte folkvalda representanter. De icke folkvalda innefattar yrkesroller som exempelvis politiskt sakkunniga och pressekreterare i Regeringskansliet samt politiska sekreterare i riksdagen. Eftersom att kategorin av icke folkvalda aktörer har vuxit i antal och även har kommit att få en allt viktigare roll inom den svenska demokratin föreligger det därmed ett intresse samt ett behov av att lyfta dessa osynliga aktörer. Medborgarna har ur ett demokratiskt perspektiv rätten att tillhandahålla mer information om dessa aktörers funktioner i Sveriges politiska system. Studien har därmed syftet att undersöka pressekreterarens syn på sin yrkesroll samt utläsa tendenser på skillnader pressekreterare emellan. Studien ämnar utifrån det att undersöka pressekreteraren ur ett demokratiskt perspektiv. Metod och material: I denna studie har vi valt att utgå från en kvalitativ metod. För att besvara studiens syfte och frågeställningar är studien baserad på åtta stycken halvstrukturerade samtalsintervjuer med före detta pressekreterare från det Socialdemokratiska partiet. Studien har ambitionen att bidra med en ökad förståelse kring den politiska pressekreterarens yrkesroll samt mediala funktioner ur ett demokratiskt perspektiv. Därmed löper dessa teman genomgående genom studien. Huvudresultat: I studien framkommer det att yrkesrollen som pressekreterare kan te sig olika utifrån vad individen själv anser är ett korrekt agerande. Det framkommer vidare att pressekreterarens bakgrund delvis påverkar hur hen agerar i sin roll som pressekreterare till en politiker och att det därmed inte bara finns ett sätt att anta rollen på, utan flera. Trots att pressekreterarens huvuduppgift beskrivs vara som politikerns mediala rådgivare visar studien att pressekreteraren även tenderar att beblanda sig med de politiska besluten. Pressekreteraren besitter därmed en möjlighet att ha en inverkan på de politiska besluten, trots att hen inte är en folkvald politiker.
|
2 |
Medveten kommunikation? : En fallstudie av svensk AIDS-forskningEriksson, Magnus January 2009 (has links)
<p>Denna studie kommer att behandla ämnet om mediastrategier inom svensk HIV/AIDS-forskning. Under hela 1980-talet kom HIVAIDS att spela en betydande roll i samhället, framförallt inom den växande mediasvären. Uppmärksamheten runt en sjukdom var av ett slag som inte tidigare upplevts framförallt för läkarna som behandlade de sjuka i den omfattning de hade möjlighet. Min ambition under detta arbete är att undersöka hur forskarna idag arbetar mot media för att undvika problem med att misstolkas. Hur medveten är arbetet, finns det en tydlig strategi för att undvika en situation som den på 1980-talet då det förekom stor förvirring runt sjukdomen. Undersökningen har baserats på pressmeddelanden från Karolinska institutet vars innehåll fått svara för hur forskarnas strategi utformats. En viktig komponent för analysen har varit att se hur medicinens inre normer påverkat deras sätt och omfattning i vilket de agerat. Genom analysen har det framkommit att forskarnas relation till media idag är mycket professionell och genomtänkt. Det som kan begrundas är att de givetvis alltid kan förbättra sina metoder för interaktion med media. Faran som finns är deras självuppfattning vilket kommer att styra deras framtida ambitioner gällande sitt informationsarbete.</p>
|
3 |
Medveten kommunikation? : En fallstudie av svensk AIDS-forskningEriksson, Magnus January 2009 (has links)
Denna studie kommer att behandla ämnet om mediastrategier inom svensk HIV/AIDS-forskning. Under hela 1980-talet kom HIVAIDS att spela en betydande roll i samhället, framförallt inom den växande mediasvären. Uppmärksamheten runt en sjukdom var av ett slag som inte tidigare upplevts framförallt för läkarna som behandlade de sjuka i den omfattning de hade möjlighet. Min ambition under detta arbete är att undersöka hur forskarna idag arbetar mot media för att undvika problem med att misstolkas. Hur medveten är arbetet, finns det en tydlig strategi för att undvika en situation som den på 1980-talet då det förekom stor förvirring runt sjukdomen. Undersökningen har baserats på pressmeddelanden från Karolinska institutet vars innehåll fått svara för hur forskarnas strategi utformats. En viktig komponent för analysen har varit att se hur medicinens inre normer påverkat deras sätt och omfattning i vilket de agerat. Genom analysen har det framkommit att forskarnas relation till media idag är mycket professionell och genomtänkt. Det som kan begrundas är att de givetvis alltid kan förbättra sina metoder för interaktion med media. Faran som finns är deras självuppfattning vilket kommer att styra deras framtida ambitioner gällande sitt informationsarbete.
|
4 |
Makt och mediekontakt : Om pressekreterares politiska inflytandeLindblom, Julia January 2017 (has links)
I denna kandidatuppsats undersöks vilken upplevd makt Sveriges riksdagspartiers pressekreterare har över den politik deras parti för samt i vilka dimensioner av deras arbete denna makt finns och fungerar. Detta är av intresse eftersom pressekreterare är politiska tjänstemän utan demokratiskt mandat att påverka politiken. Är det så att de genom sitt kommunikativa arbete påverkar politiska beslut kan de anses spela en stor roll i det politiska systemet. Studien tar avstamp från tidigare forskning som hävdar att politiska tjänstemän utgör en egen social kategori med homogena intressen och stort politiskt inflytande. Till hjälp i analysen återfinns här teorier kring maktbegreppet, politikens medialisering och samt problematiserande av pressekreterarrollen. Vissa teoretiker menar att pressekreterare inte kan anses ta hänsyn till folkviljan och att en högt uppsatt grupp specialiserade experter utgör ett hot mot demokratin. Med mediernas ökade inverkan på politiken påstås att behovet av en specialiserad pressekreterarkår ökar. För att undersöka detta har jag använt kvalitativa intervjuer med en pressekreterare ur samtliga åtta riksdagspartier. Detta har sedan analyserats tematiskt. Flertalet pressekreterare upplever en viss makt över utformningen av politiken, medan andra helt avvisar den bilden och kritiserar den av principiella skäl. Det som respondenterna är överens om är dock att de har stort inflytande över den mediekontakt och det påverkansarbete som ingår i deras arbetsuppgifter. Detta trots att medierna alltid har sista ordet och påverkar den politiska agendan. Pressekreterare menar att inflytande kommer med erfarenhet och förtroende inom partiet. Deras påverkan på politikutvecklingen sker främst via förslag och idéer som presenteras för andra högt uppsatta i partiet, både tjänstemän och förtroendevalda. Pressekreterare har dock en medvetenhet kring sin egen position och känner ett ansvar inför väljarna och inte endast lojalitet mot sin arbetsgivare. Så är pressekreterares medieexpertis ett demokratiskt problem? Det är mycket möjligt eftersom den bild kritikerna målar upp liknar det resultat som denna studie visar. Dock är det troligtvis inte ett så pass stort problem som det kritikerna menar. Pressekreterarens makt är dock speciell för vårt politiska system och ska inte helt förbises.
|
Page generated in 0.087 seconds