Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser och erfarenheter av uppsökande verksamhet i Osby kommun. Förebyggande hälsoinsatser för äldre bedrivs i Sverige med olika benämningar. I Osby kommun bedrivs de med benämning uppsökande versamhet. Uppsökande verksamhet med förebyggande insatser och råd kan stärka äldres egenvård och skjuta upp funktionsnedsättning samt förbättra den äldre personens välbefinnande och livskvalitet. Ur samhällsekonomiskt perspektiv kan uppsökande verksamhet också minska kostnader för vård och omsorg på sikt. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning med öppna frågor. Studie genomfördes under Juni- November år 2015 och tio äldre personer intervjuades. Av dessa var det fem kvinnor och fem män. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju subkategorier. Essenserna som hittades från intervjuerna var: förväntningar, tillit i mötet, attityder till förändring, information, utförarens kompetens och personlighet, vikten av relation och kreativitet. Resultatet visar tydligt att äldre upplever arbetet med uppsökande verksamhet värdefullt och vill se detta arbete fortsätta. Denna studie ger utan tvekan stöd att utföra uppsökande verksamhet och uppsökande verksamhet kan ses som en redskap för de äldre att skapa bra förutsättningar att bevara hälsan och ger möjlighet till ett aktivt och självständigt liv. / The purpose of this study was to describe elderly persons experiences of preventive home visits in the Osby municipality. Preventive home visits with preventive actions might help elderly `s self-care abilities and postpone the effects of ageing and disability, in order to give elderly better well-being and good quality of life. This qualitative study and data was collected by qualitative interviews using open queries. The respondents were ten elderly persons (five females and five males). Interviews were carried out during June to November 2015. The material was analysed using Qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman. The analysis resulted in two categories and seven subcategories. In summary the subcategories were: expectations, confidence in the meet, attitudes on change, information, providers competence and personality, importance of relationship and creativity. The results of the study clearly indicates that the preventive home visits are appreciated and valuable to the elderly. All respondents claimed that the visit was a positive event in their lives and want to see it continue in the future. This study gives evidence to carry out the preventive home visits. The preventive visits gives elderly better conditions for maintaining a healthy and satisfactory ageing and independent life.

<p>Vårt syfte med denna studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka upplevelser och erfarenheter de äldre själva har fått i samband med förebyggande hembesök. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ intervjuundersökning med halvstrukturerade frågor. Studien genomfördes under hösten 2009 och sex äldre intervjuades.  Av dessa respondenter var det en man och fem kvinnor alla födda 1924.Resultatet visar tydligt att de äldre upplever att det förebyggande arbetet är mycket värdefullt för deras åldrande och vill se detta arbete fortskrida. Alla respondenter påpekade att besöket var en positiv händelse i deras liv och de fick en känsla av att någon bryr sig om dem och vet att de finns.De äldre som tackat ja till att få förebyggande hembesök påtalade att de nu vet vart de ska vända sig den dagen de är i behov av hjälp. De har med hjälp av kommunen fått information och vägledning för att klara av framtida händelser.Vår slutsats är att kommunerna med det förebyggande hembesöket som redskap hjälper de äldre att skapa bra förutsättningar för att bibehålla ett bra åldrande och fortsatt god livskvalitet.</p> / <p>The purpose of our study is to increase our knowledge of and understanding for how elderly may experience preventive home visits.To reach our purpose we have conducted qualitative interviews containing half structured questions. All of our respondents were born in 1924. Six interviews in total, with one male and five females were carried out in the autumn of 2009.The result of the study clearly indicates that the preventive work is appreciated and valuable to the elderly. They wish this kind of home visits to be continued. All respondents claimed that the visit was a positive event in their lives and they got the feeling that someone cares about them and know they exist.The elderly who accepted to receive preventive home visits claimed that they now know where to turn the day they are in need of help. They have with the municipality received information and guidance for coping with future events.Our conclusion is that preventive home care activities give elderly better conditions for satisfactory ageing and for retaining a good quality of life.</p>

Vårt syfte med denna studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka upplevelser och erfarenheter de äldre själva har fått i samband med förebyggande hembesök. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ intervjuundersökning med halvstrukturerade frågor. Studien genomfördes under hösten 2009 och sex äldre intervjuades.  Av dessa respondenter var det en man och fem kvinnor alla födda 1924.Resultatet visar tydligt att de äldre upplever att det förebyggande arbetet är mycket värdefullt för deras åldrande och vill se detta arbete fortskrida. Alla respondenter påpekade att besöket var en positiv händelse i deras liv och de fick en känsla av att någon bryr sig om dem och vet att de finns.De äldre som tackat ja till att få förebyggande hembesök påtalade att de nu vet vart de ska vända sig den dagen de är i behov av hjälp. De har med hjälp av kommunen fått information och vägledning för att klara av framtida händelser.Vår slutsats är att kommunerna med det förebyggande hembesöket som redskap hjälper de äldre att skapa bra förutsättningar för att bibehålla ett bra åldrande och fortsatt god livskvalitet. / The purpose of our study is to increase our knowledge of and understanding for how elderly may experience preventive home visits.To reach our purpose we have conducted qualitative interviews containing half structured questions. All of our respondents were born in 1924. Six interviews in total, with one male and five females were carried out in the autumn of 2009.The result of the study clearly indicates that the preventive work is appreciated and valuable to the elderly. They wish this kind of home visits to be continued. All respondents claimed that the visit was a positive event in their lives and they got the feeling that someone cares about them and know they exist.The elderly who accepted to receive preventive home visits claimed that they now know where to turn the day they are in need of help. They have with the municipality received information and guidance for coping with future events.Our conclusion is that preventive home care activities give elderly better conditions for satisfactory ageing and for retaining a good quality of life.

The aim of this thesis is to contribute to existing knowledge. If the knowledge is not useful in building society it has limited value. In order to be a tool for decision-makers, Preventive Home Visits (PHVs) are described and discussed according to a realist synthesis approach. The premise of this approach is that a single trial cannot tell the whole story and that understanding theoutcome pattern is much more important than seeking regularities in results across different trials. In order to understand the o utcome pattern, the PHV strategy in Nordmaling is examined against other trials and scientific work, and also in grey literature such as reports and workingpapers. An increasing population of seniors means that resources for health and elderly care are being scrutinised in order to achieve the best possible health for the money invested. PHVs represent one strategy that attempts to promote health among independent seniors. This thesis is a multidisciplinary study aiming to gain knowledge about the effects of PHVs and to understand the mechanisms of importance when implementing this particular strategy. The point of departure is a study conducted in Nordmaling in the north of Sweden among healthy seniors aged 75 years and over. The study, conducted as a controlled trial during 2000 and 2001, showed a decrease in mortality as well as the utilisation of care, and an improvement in indicators of perceived health. Cost analyses showed significant savings for the municipality following a reduction in the use of home help. These and other savings combined with costs of the intervention were related to saved life years and used to conduct health economic analyses. Medical and social records from the primary health centre and the municipality, along with official registers provided information for modelling health economic analyses from a lifetime perspective. Results showed that the costs of PHVs were less than 10 000 Euros per gained life year, against an acceptable level of cost effectiveness of 50 000 Euros. Using a shorter time perspective, the result was even more favourable for PHVs. It was evident that the time window used in the analyses, the normative choice of including future healthcare costs or not, and how to handle the value of the seniors’ production were important factors in determining the results. Two years after the trial, in-depth interviews were conducted with 5 seniors who had experienced PHVs, in order to gain understanding of the outcome of the PHV trial in Nordmaling. Participants were selected with respect to their health and how they responded to advice given during the PHV trial. Grounded Theory was used to analyse the interviews. Seniors who used autonomous coping strategies in everyday life gained less from PHVs than other seniors. All participants could benefit from PHVs, but in order for these to be successful it was important for the home visitor to be professional and to understand how the different coping strategies of seniors worked. Taken together, the different aspects of this study raised normative questions that are discussed in this thesis. One, whether the production of seniors has any monetary value in health economic analyses conducted from a societal perspective, was addressed in a smaller diary study where 23 seniors were asked to keep a diary in order to identify everything they did over a oneweek period. It was evident that most of the respondents “produced” a lot, however the production of seniors is rarely taken into account in health economic analyses. The concept of “senior production” includes both the market value of what seniors do, as well as the value of what society can avoid doing if the seniors are independent and healthy.