Bakgrund: Barnmorskans arbetsfält omfattar idag sexuell-, reproduktiv- och perinatal hälsa och det centrala i yrkesutövningen är att främja hälsa. Barnmorskan ska ha kunskaper om, kunna ge information och undervisa om sexualitet och samlevnad utifrån ett genus- och livscykelperspektiv. Uppdraget på ungdomsmottagning är att arbeta med sexualitet och hälsa samt att förebygga oönskade graviditeter och STI. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning. Metod: Individuella intervjuer genomfordes med nio barnmorskor på ungdomsmottagningar. Vid intervjutillfället användes en frågeguide och semistrukturerade frågor ställdes. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och 15 subkategorier identifierades. Kategorierna var enligt följande: Erfarenheten och kunskapens betydelse, Det kliniska arbetssättet, Modererande faktorer och Utmaningar. Slutsats: Barnmorskor uppgav god kunskap och goda erfarenheter av ungdomar och preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning men menade att det är ett dynamiskt arbete som bidrar till ständig utveckling. Vid möten med preventivmedelssökande ungdomar på ungdomsmottagning fanns önskan att mötet skulle ske på individnivå. Erfarenheter av modererande faktorer för barnmorskan, utmaningar för preventivmedelsrådgivningen och följsamheten fanns vilket innebar att preventivmedelsrådgivning för ungdomar på ungdomsmottagning är komplext. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna innebära ökad förståelse för arbetet på ungdomsmottagning och skapa underlag för att möta utmaningarna som barnmorskorna möter i det dagliga arbetet. / Background: The midwife’s field of work today includes sexual,- reproductive,- and perinatal health and the core of the profession is to promote health. The midwife should have the knowledge, to provide information and teach about sexuality and relationships from a gender and lifecycle approach. The mission of the youth center is to work with sexuality and health and the prevention of unwanted pregnancies and STI’s. Aim: The aim was to describe midwives' experiences of contraceptive counseling at youth clinics. Method: Interviews were conducted with nine midwives in youth clinics. In time of the interview a questionnaire was used and semistructured questions were asked. Qualitative content analysis was used as analyze method. Results: Four categories and 15 subcategories were identified. The categories were as follows: Importance of experience and knowledge, the Clinical approach, Moderating factors and Challenges. Conclusion: Midwives feel they have good knowledge and experience of young people and contraceptive counseling at the youth clinic and has experience that it is a dynamic work that contributes to constant development. When they meet contraception seeking young people they wish to meet them at an individual level. The midwives had experiences in that there are moderating factors and challenges for the contraception counselling and compliance in contraceptive use, this means that contraceptive counselling for young people is complex. Clinical application: The result of the study could mean greater understanding for the work in youth clinics and create a basis for meeting the challenges that midwives face in their daily work.

I Sverige genomförs sedan ett par år tillbaka ca 36000 aborter årligen. De flesta aborter utförs innan v. 9, och ca 42 % av kvinnorna gör fler än en abort under sin livstid. Preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet är rekommenderat då kvinnans motivation att hitta och börja använda ett preventivmedel är hög. Tidigare studier belyser bland annat vilket preventivmedel som användes när den oönskade graviditeten blev till, samt barnmorskors olika strategier vid preventivmedelsrådgivning. Även den känsla av skuld som en del kvinnor kan uppleva i samband med en abort har studerats. Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet. Författarna hoppas att denna studie kan ge ökade kunskaper för barnmorskor kring hur kvinnorna upplever och tolkar preventivmedelsrådgivningen i samband med abortsamtalet. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med induktiv ansats, dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Av 14 inhämtade medgivanden om deltagande valde 7 kvinnor att medverka, de var mellan 21 och 33 år gamla. I resultatet framkom tre kategorier, dessa belyser tillsammans kvinnornas erfarenheter av preventivmedelsrådgivningen vid abortsamtalet; Behoven styr samtalet, Begränsningar i rådgivningen och Bemötande. Resultatet tyder på att kvinnorna generellt var nöjda med preventivmedelsrådgivningen i samband med abortsamtalet. Det framkom också att de tenderar att fokusera mer på aborten och hur denna ska gå till och att de kände att det inte var rådgivningen de var där för. Att kvinnorna genomgår olika existentiella känslor i samband med en abort är tidigare studerat men torde vara ett bra område för vidare studier i syfte att som barnmorska kunna optimera sin rådgivning utifrån de förutsättningar som finns i samtalet.

Tillgång till preventivmedel är betydelsefullt för att kvinnor ska kunna ha ett hälsosamt samliv utan risk för sexuellt överförbara sjukdomar samt oönskade och/eller oplanerade graviditeter. Preventivmedelsanvändningen i Sverige är hög och majoriteten av alla kvinnor anser att preventivmedelsanvändning är viktig. Målet inom hälso- och sjukvården är att göra kvinnan delaktig i vården vilken ska planeras och genomföras i samråd med henne. I dagsläget finns ingen vedertagen mall för hur preventivmedelsrådgivning ska utformas och genomföras vilket innebär att barnmorskor har olika strategier avseende den preventivmedelsrådgivning de ger. Det finns få studier i svensk kontext som undersöker kvinnors perspektiv på preventivmedelsrådgivning. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors perspektiv på vad som kännetecknar en god preventivmedelsrådgivning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Åtta svenska kvinnor intervjuades individuellt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys. Studien var en del av ett större forskningsprojekt. I resultatet framkom två kategorier och fem underkategorier. Kvinnorna värdesatte att träffa en barnmorska som hade ett lyhört förhållningssätt och som gjorde dem delaktiga i beslutet om preventivmetod. Kvinnorna ville känna att barnmorskan var engagerad och att barnmorskan i största möjliga utsträckning strävade efter att utforma en individuell rådgivning. Det efterfrågades utökad information om olika metoders för- och nackdelar samt effekter av metoderna i ett långtidsperspektiv. Kvinnorna ville inte känna sig ifrågasatta om de valde en metod som barnmorskan inte förespråkade. Resultatet i föreliggande intervjustudie innebär att det ställs krav på att barnmorskan tar sig tid och engagerar sig i den enskilda kvinnans situation vid preventivmedelsrådgivningen. Nyckelord: Preventivmedelsrådgivning, barnmorska, kvinna, önskemål / Access to contraception is important in order for women to have a healthy sexual life without risk of sexually transmitted diseases and/or unplanned pregnancies. In Sweden, the use of contraceptive devices is high and the majority of all women consider it to be of great importance. The goal within healthcare in Sweden is to make the woman involved in her care which should be planned and carried out in consultation with her. There is no established guidance on how counseling regarding contraceptive devices should be performed which means that midwives have different strategies regarding the contraceptive counseling they provide. There are only a few studies in Swedish context examining women’s perspective on counseling regarding contraceptive devices. The aim of the study was to investigate women’s perspective on what characterizes a good contraceptive counseling. The used method was a qualitative study with an inductive approach. Eight Swedish women were individually interviewed using a semi-structured interview guide. As an analytical method qualitative content analysis was used. The study was a part of a bigger research. In the result two categories and five subcategories were found. Women valued to meet a midwife with a responsive attitude that made them involved in the decision making regarding contraceptive method. Women wanted to feel that the midwife was committed and that the midwife endeavored to design individual counseling. Women asked for more information on different methods pros and cons, as well as effects of the methods in a long-term perspective. The women did not want to feel questioned if they chose a method that the midwife did not advocate. The result of the current interview study implies that the midwife takes time and engages in the individual woman's situation during the contraceptive counseling. Keywords: Counseling, contraceptive devices, midwife, woman, request

Teenage pregnancies are often not intended, and there is a high risk that unintended pregnancies will lead to abortion. The wide-spread availability of Youth Clinics, the subsidizing of contraceptives and the introduction of new and effective contraceptives have failed to lower the abortion rates. The aim of this thesis was to study possible risk groups and to highlight underlying reasons for contraceptive failure. Methods: Study I and II were quantitative studies with the aims of investigating whether teenagers who sought emergency contraception (Paper I) and teenage mothers (Paper II) were at risk for new unintended pregnancies during a 12-month follow-up period. Study III and IV were qualitative studies. The aim in study III was to see how contraceptive use was documented in medical records (MRs) concerning teenagers who had attended for induced abortion. In study IV the aim was to find out reasons for non- use or inconsistent use of contraceptives among teenagers attending for abortion. Results: In study I and II data were collected from medical and antenatal records. The results showed that both groups, despite contraceptive counselling, were at high risk for new unintended pregnancies leading to abortion. Attendance at the postpartum visit was low and 24% of the teenage mothers did not receive any recommendation about using a particular contraceptive method. Within 12 months 25% had a new pregnancy and of these one third led to legal abortion. In Study III two themes were generated from the analysis of the MRs; ‘Contraceptive methods previously used’ and ‘Plan for future contraceptive use’. All MRs did not contain information about contraceptive use. In study IV one theme was generated from the analysis of the interview text: ‘Struggling with feelings of uncertainty and patterns of behaviour’. Conclusion: Teenagers using emergency contraceptive pills and teenage mothers were at high risk for unintended pregnancies. Contraceptive failure in teenagers who have had an abortion may be due to in part to the absence of contraceptive counselling at abortion visits and in part to problems with contraceptive use due to insufficient knowledge and not knowing what do when side-effects occurs.