Denna uppsats ämnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger på att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte får det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar då man riskerar att genom detta inte erkänna förekomsten av den rasism som finns i vårt samhälle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lägger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska åsikter. Det empiriska materialet har visat på att det finns en upplevelse av strukturell vardagsrasism bland afrikaner i Sverige, att den upplevs som dold och att dess förekomst många gånger förnekas och förminskas i samhället. Detta leder sedan till slutsatserna om att det behövs mer forskning kring rasism och etnicitet för att kunna synliggöra dessa strukturer i samhället och därmed motarbeta den strukturella vardagsrasism som förekommer i Sverige idag.

The following thesis explores the racialisation of second generation sweden finns in contemporary Sweden. This is done by applying a theoretical framework from critical race and whiteness studies on 8 interviews with second generation sweden finns. Especially the concept of the margins of whiteness has been of importance for the following study, which allows the analysis to consider both marginality and privilege.     The analysis focus on the intersection of the variables of ethnicity, class and race, which allows the racialised position of the 8 informants in the study to be outlined. While the themes of ethnicity and class have ocurred in previous research, the study of race and in particular whiteness, have yet to be applied on sweden finns.     As will be revealed through the analysis, there are good reasons to consider Sweden finns as belonging within the margin of swedish whiteness. While there are signs that sweden finns have a position of marginality within swedish society the informants in this study can pass for swedes thanks to being racialised as white in everyday contexts. / Följande masteruppsats undersöker andra generationens sverigefinnars rasifierade position i den svenska vitheten. Detta görs genom att applicera ett teoretiskt ramverk grundat i kritiska ras och vithetsstudier på 8 intervjuer med andra generationens sverigefinnar. Särskilt begreppet vithetens marginal är av betydelse för studiens analys eftersom det har gett analysen möjlighet att analysera privilegier och marginalitet samtidigt.   I analysen ligger främst fokus på tre variabler i form av etnicitet, klass och ras, vilket gör det möjligt att måla ut den rasifierade position som studiens 8 informanter har i den svenska vitheten. Emedan teman kring etnicitet och klass varit vanliga inom tidigare forskning kring sverigefinnar, har studiet av ras och med detta vithet, varit frånvarande inom forskningsfältet kring sverigefinnar.      Som vi kommer att se i analysen finns det mycket som talar för att sverigefinnar befinner sig i den svenska vithetens marginal. Även om sverigefinnar kan sägas ha en marginell position i det svenska samhället, har de informanter som återfinns i följande studie möjlighet att passera som svenskar eftersom de rasifieras som vita i vardagssammanhang.

Bakgrund: Enligt Skolverket ska skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna till att bli goda samhällsmedborgare genom elevernas utbildning vilken där det ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Inom hem- och konsumentkunskap ska det ges möjligheter att reflektera över normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet samt kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. Alla pedagoger på skolan ska klargöra för eleverna det svenska samhällets värderingar och dess konsekvenser av individens egna personliga handlande för eleverna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarens pedagogiska arbete med fokus på normmedvetande förhållningsätt för att kunna öka kunskapen om hur normbeteende sker i hem- och konsumentkunskapen i jämförelse med andra ämnen. Metod: En kvalitativ forskning med observationer användes med tre centrala frågor, Var, När och Hur länge hos åtta pedagoger. Observationerna utfördes hos fem pedagoger på högstadiet och tre pedagoger på mellanstadiet från åk 6–9. Resultat: Pedagogerna använder mikrosanktioner och omedveten härskarteknik i sin undervisning. Slutsats: Pedagogens utbildning spelar roll för att kunna skapa heteronormativa ordning i klassrummet utifrån demokratisk och normmedvetande förhållningsätt. / Background: According to the Swedish National Agency for Education, the school must actively and consciously influence and stimulate the students to become good citizens through the students' education, which must be characterized by openness and respect for people's differences. Within home economics, there must be opportunities to reflect on norms, gender equality and division of labor in the home, as well as knowledge of cultural variations and traditions in different households. All pedagogues at the school must make clear to the students the values of Swedish society and the consequences of the individual's own personal actions for the students. Objective: The purpose of the essay is to examine the teacher's pedagogical work with a focus on norm-conscious approaches to increase knowledge of how norm behavior takes place in home and consumer knowledge in comparison to other subjects. Method: A qualitative research with observations was used with three central questions, Where, When and How long with eight educators. The observations were carried out with five pedagogues in the upper secondary school and three pedagogues in the middle school in grades six to nine. Results: The educators use micro-sanctions and unconscious domination techniques in their teaching. Conclusion: The teacher's education plays a role in being able to create heteronormative order in the classroom based on a democratic and norm-conscious approach.

Database security is vital to retain confidentiality and integrity of data as well as prevent security threats such as privilege abuse. The most common form of privilege abuse is excessive privilege abuse, which entails assigning users with excessive privileges beyond their job function, which can be abused deliberately or inadvertently. The thesis’s objective is to determine how to prevent privilege abuse in the NoSQL database MongoDB. Prior studies have noted the importance of access control to secure databases from privilege abuse. Access control is essential to manage and protect the accessibility of the data stored and restrict unauthorised access. Therefore, the study analyses MongoDB’s embedded access control through experimental testing to test various built-in and advanced privileges roles in preventing privilege abuse. The results indicate that privilege abuse can be prevented if users are granted roles composed of the least privileges. Additionally, the results indicate that assigning users with excessive privileges exposes the system to privilege abuse. The study also underlines that an inaccurate allocation of privileges or permissions to users of databases may have profound consequences for the system and organisation, such as data breach and data manipulation. Hence, organisations that utilise information technology should be obliged to protect their interests and databases from others and their members through access control policies. / Datasäkerhet är avgörande för att bevara datats konfidentialitet och integritet samt för att förhindra säkerhetshot som missbruk av privilegier. Missbruk av överflödig privilegier, är den vanligaste formen av privilegier missbruk. Detta innebär att en användare tilldelas obegränsad behörighet utöver det som behövs för deras arbete, vilket kan missbrukas medvetet eller av misstag. Examensarbetets mål är att avgöra hur man kan förhindra missbruk av privilegier i NoSQL-databasen MongoDB. Tidigare studier har noterat vikten av åtkomstkontroll för att säkra databaser från missbruk av privilegier. Åtkomstkontroll är viktigt för att hantera och skydda åtkomlighet för de lagrade data samt begränsa obegränsad åtkomst. Därför analyserar arbetet MongoDBs inbäddade åtkomstkontroll genom experimentell testning för att testa olika inbyggda och avancerade priviligierade roller för att förhindra missbruk av privilegier. Resultaten indikerar att missbruk av privilegier kan förhindras om användare får roller som har färre privilegier. Dessutom visar resultaten att tilldelning av användare med obegränsade privilegier utsätter systemet för missbruk av privilegier. Studien understryker också att en felaktig tilldelning av privilegier eller behörigheter för databasanvändare kan få allvarliga konsekvenser för systemet och organisationen, såsom dataintrång och datamanipulation. Därför bör organisationer som använder informationsteknologi ha som plikt att skydda sina tillgångar och databaser från obehöriga men även företagets medarbetare som inte är beroende av datat genom policys för åtkomstkontroll.