Inledning: Forskning har visat att miljön där brott sker är avgörande för att förstå kriminalitetsmönster och dess koncentration i och till olika områden, även kallade hot spots. Socialekologisk teori ämnar förklara distributionen av kriminalitet i städer. Syftet med aktuell studie var dels att analysera vilka platser i en stad som har flest anmälningar för misshandelsbrott för individer över 18 år, dels att analysera polisarbetet i och anslutning till dessa platser i Uppsala innerstad under åren 2013 – 2015. I denna studie har Brottsmönsterteorin applicerats för att förklara resultatet. Metod: I denna studie tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. Materialet som användes var polisregister för misshandelsbrott, dokument som beskriver polisens arbete samt en intervju. Anmälningarna från polisregistret fördes in i ArcGIS, ett datorprogram för visualisering av kartor, för att ta fram hot spots. Vidare analyserades polisens arbete på eller i nära anslutning till dessa platser. Resultat: I studien identifierades fyra hot spots. Resultatet visade att anmälningsfrekvensen hade minskat i två av fyra hot spots (hot spot 2 och 3). Det totala antalet misshandelsanmälningar i Uppsala innerstad hade minskat i förhållande befolkningsmängden i Uppsala kommun. Det problemorienterade polisarbetet fokuserade under treårsperioden på platser med hög alkoholkonsumtion och med en stor omsättning av människor. Slutsats: Kartläggning av olika typer av brott är effektivt för att arbeta brottspreventivt. För vissa typer av brott så som misshandel, kan det för polisen vara väl så effektivt att arbeta problemorienterat i hot spots såsom mot individer. / <p>2016-06-01</p>

Syftet med studien var att belysa den svenska polisens tillämpning av problemorienterat polisarbete på lokal nivå. Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes i en pendlingskommun nära storstad och i en större stad. Huvudresultatet visade att det verkar saknas en tydlig riktlinje om hur problemen i lokalpolisområdet formuleras, men att polisen har många olika källor till information. Polisen använder en rad olika metoder för att lösa de problem som finns i lokalpolisområdet, både i samverkan med andra samhällsaktörer och själva. Det framkommer att polisen utvärderar effektiviteten av sitt arbete, dock efter bästa förmåga och många intervjupersoner efterfrågar vägledning och stöd i utvärderingsprocessen. / The aim of this study was to describe how the Swedish police puts the problem- oriented approach to practice on a local level. Twelve semistructured interviewes was conducted in two separate cities and the results showed a lack of guidelines in formulating the problems which the police was meant to solve. Furthermore the results indicated a wide range of sources of information as well as a variety of problemsolving methods. The methods was carried out with or without help from other agencies. Finally the study showed that the police do evaluate their work, although many police officers expressed a need for guidance in the process.